Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium. Gasen är osynlig och luktfri, vilket gör mätning till enda sättet att fastställa radonhalten i inomhusluften.
En spårfilmsdosa är den vanligaste typen av mätdosa för att bestämma radonhalten i svenska bostäder. Den ger ett tillförlitligt årsmedelvärde uttryckt i becquerel per kubikmeter (Bq/m³).
Spårfilmsdosor innehåller en liten plastfilm som registrerar alfapartiklar från radon-222 och dess radondöttrar. Efter en mätperiod på minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) skickas dosan till ett ackrediterat laboratorium för analys.
Referensnivån i Sverige ligger på 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. I Sverige kopplas cirka 500 lungcancerfall per år till radon i inomhusmiljöer.
Att identifiera radonhalten i bostaden är ett nödvändigt första steg för att vid behov kunna vidta åtgärder. Radon hemma erbjuder information om hur mätning genomförs och hur problemet hanteras, och via deras kontaktsida går det att ta nästa steg.
Viktiga slutsatser
- En spårfilmsdosa är en passiv mätdosa som registrerar alfapartiklar från radon-222 och ger ett årsmedelvärde i Bq/m³.
- Mätningen ska pågå i minst två månader under eldningssäsongen och analyseras av ett Swedac-ackrediterat laboratorium.
- Resultat över referensnivån 200 Bq/m³ motiverar uppföljande mätning och radonåtgärder.
Vad dosan är och vad den mäter
En spårfilmsdosa är en liten plastdosa med en inbyggd spårfilm som registrerar strålning från radioaktivt sönderfall. Dosan mäter radonhalt i inomhusluft genom att fånga de alfapartiklar som uppstår när radongas och dess radondöttrar sönderfaller.
Resultaten uttrycks i Bq/m³ och avspeglar den genomsnittliga radonnivån under mätperioden.
Spårfilm som passiv mätmetod
Spårfilm är en passiv mätmetod. Det innebär att dosan inte kräver elektricitet, batterier eller manuell avläsning.
Plastfilmen, vanligtvis tillverkad av materialet CR-39, registrerar mikroskopiska spår varje gång en alfapartikel träffar filmens yta. Ju fler spår som uppstår, desto högre har radonhalten varit.
Metoden är enkel och billig att använda. Inga rörliga delar finns, och dosan påverkas inte av normala variationer i temperatur eller luftfuktighet inomhus.
Kopplingen till radongas och radondöttrar
Radon-222 är en ädelgas med en halveringstid på 3,8 dagar. Vid sönderfallet bildas radondöttrar, bland annat polonium-218 och polonium-214, som avger alfastrålning.
Det är främst dessa alfapartiklar som spårfilmen registrerar. Radondöttrarna fäster vid dammpartiklar och aerosoler i luften.
Eftersom spårfilmsdosan släpper in omgivande luft genom en smal springa i plasthöljet, exponeras filmen kontinuerligt för de alfapartiklar som uppstår i dosans närhet.
Varför resultat anges i becquerel per kubikmeter
Becquerel per kubikmeter (Bq/m³) anger antalet radioaktiva sönderfall per sekund i en kubikmeter luft. Enheten är internationell standard och används av Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och WHO för att ange radonvärden.
Ett resultat på exempelvis 150 Bq/m³ innebär att 150 sönderfall sker per sekund i varje kubikmeter inomhusluft. Referensnivån i svenska bostäder är 200 Bq/m³.
Så fungerar mätningen i bostaden
En radonmätning med spårfilmsdosor följer ett tydligt steg-för-steg-förlopp: beställning av mätpaket, placering av mätdosor, exponering under eldningssäsongen och slutligen laboratorieanalys med mätrapport.
Hela processen tar minst två månader, och mätningen ska ske under normala boendeförhållanden.
Placering i rum där vistelsetiden är hög
Mätdosorna placeras i rum där boende vistas mest, typiskt sovrum och vardagsrum. Enligt instruktioner för spårfilmsmätning bör dosorna stå fritt på en hylla eller ett bord, ungefär 1,5 meter ovanför golvet.
Placering nära fönster, ventilationsdon eller värmekällor bör undvikas. I en- och tvåplanshus behövs minst två dosor.
En dosa placeras på bostadsvåningen, en på eventuell källarplan där vistelsetid förekommer.
Mätning under eldningssäsongen
Eldningssäsongen pågår mellan 1 oktober och 30 april. Under denna period är fönster och dörrar i regel stängda, och uppvärmningssystemet skapar ett undertryck som drar in markluft genom grunden.
Radonhalten tenderar därför att vara högre vintertid. En långtidsmätning ska pågå i minst två månader inom denna period för att ge ett godkänt årsmedelvärde.
Ju längre mätperiod, desto noggrannare resultat.
Från utsatt dosa till laboratorieanalys och mätrapport
När mätperioden är avslutad skickas dosorna tillbaka till laboratoriet i det medföljande returkuvertet. Laboratoriet, som ska vara ackrediterat av Swedac, öppnar plasthöljet och lägger spårfilmen i ett syrabad.
Syrabadet förstärker de spår som alfapartiklarna har lämnat, och ett automatiserat system räknar spåren. Resultatet presenteras i en mätrapport med radonvärden i Bq/m³.
Rapporten anger om resultatet är ett årsmedelvärde eller en indikation beroende på mätperiodernas längd.
När spårfilmsdosor är rätt val
Spårfilmsdosor lämpar sig för långtidsmätning i bostäder där ett årsmedelvärde behöver fastställas. Metoden är relevant vid den första kontrollen av ett hem, vid husköp, efter renovering och vid förändringar i ventilation eller uppvärmningssystem.
Första kontrollen av bostadens årsmedelvärde
Alla bostäder bör mätas minst en gång. Enligt Boverket kan skadligt höga halter förekomma i alla slags hus, oavsett hustyp och byggnadsår.
Spårfilmsdosor ger den mest tillförlitliga bilden av radonhalten eftersom mätningen sträcker sig över en lång period och fångar naturliga variationer. En ackrediterad långtidsmätning med spårfilmsdosor är det enda sättet att få ett juridiskt giltigt årsmedelvärde.
Vid husköp, renovering och nybyggnation
Vid husköp kan en korttidsmätning ge en snabb indikation, men ett bekräftat årsmedelvärde kräver långtidsmätning. Vid renovering, exempelvis byte av golv eller ombyggnad av källare, kan radonrisken förändras.
Nybyggnationer bör mätas efter att byggnaden tagits i bruk för att verifiera att konstruktionens radonskydd fungerar.
Efter ändringar i ventilation eller uppvärmningssystem
Byte av ventilationssystem, installation av värmepump eller ändrad lufttillförsel kan påverka tryckförhållandena i byggnaden. Det kan i sin tur förändra inflödet av markradon.
En ny mätning rekommenderas efter sådana ingrepp för att bekräfta att radonhalten fortfarande ligger under referensnivån.
Tolkning av resultat och svenska referensnivåer
Mätrapporten från laboratoriet anger radonvärden i Bq/m³. Tolkningen utgår från referensnivåer fastställda av Strålsäkerhetsmyndigheten och sätts i relation till mätperiodens längd.
Referensnivån 200 Bq/m³ i bostäder
Referensnivån för radonhalt i bostäder är 200 Bq/m³. Värdet gäller som årsmedelvärde och tillämpas av Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten.
Överstiger resultatet denna nivå bör åtgärder vidtas. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens riktlinjer gäller samma referensnivå för arbetsplatser sedan 2018, uttryckt som en exponeringsgräns.
Skillnaden mellan indikation och årsmedelvärde
En mätning som pågår i minst två månader under eldningssäsongen kan omräknas till ett årsmedelvärde. Kortare mätperioder ger enbart en indikation.
Skillnaden är juridiskt relevant, exempelvis vid fastighetsförsäljning eller ansökan om radonbidrag. En mätperiod på tre månader ger högre noggrannhet än en tvåmånadersperiod.
Enligt Fastighetsägarna ökar tillförlitligheten med längre mättid.
När uppföljande mätning bör göras
Uppföljande mätning bör ske om resultatet ligger nära 200 Bq/m³, exempelvis mellan 150 och 250 Bq/m³. Radonhalten varierar naturligt med årstid, väder och boendevanor.
Ett enstaka mätresultat kan ligga över eller under det verkliga årsmedelvärdet. En uppföljande mätning rekommenderas även efter genomförda radonsänkande åtgärder för att bekräfta att åtgärden har haft avsedd effekt.
Begränsningar och alternativ till spårfilm
Spårfilmsdosor har begränsningar. Metoden ger inget realtidsresultat och kräver en mätperiod på minst två månader.
Alternativa metoder finns för situationer där snabbare besked behövs eller där kontinuerlig övervakning är önskvärd.
När korttidsmätning används
Korttidsmätning med spårfilm pågår i cirka 7–10 dagar och kan genomföras året runt. Metoden ger en indikation, inte ett juridiskt giltigt årsmedelvärde.
Den används vid husköp när tid saknas för långtidsmätning eller som snabbkontroll efter åtgärder. Resultatet bör alltid följas upp med en långtidsmätning.
Elektroniska radonmätare och kontinuerlig mätning
Elektroniska radonmätare, även kallade radoninstrument eller radondetektorer, mäter radonhalten kontinuerligt och visar realtidsdata. De kan identifiera variationer timme för timme.
Detta gör dem användbara för att förstå hur ventilation, väder och boendevanor påverkar radonnivån. Nackdelen är högre kostnad.
Enligt radonmätning.se är spårfilm den vanligaste mätmetoden i Sverige för både lång- och korttidsmätningar.
Kalibrering, kvalitet och ackreditering
Ackreditering av Swedac säkerställer att laboratoriet utför analys enligt standardiserade metoder. Elektroniska radonmätare bör vara kalibrerade och CE-märkta.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska elektroniska instrument uppfylla IEC-standard.
| Egenskap | Spårfilmsdosa | Elektronisk radonmätare |
|---|---|---|
| Mättyp | Passiv, integrerad | Aktiv, kontinuerlig |
| Mätperiod | 2–3 månader (långtid) | Realtid, dagar till månader |
| Årsmedelvärde | Ja (vid korrekt mätperiod) | Möjligt med lång mätperiod |
| Ackrediteringskrav | Laboratorieanalys via Swedac | Kalibrering, CE-märkning, IEC |
| Kostnad | Låg (200–500 kr) | Högre (1 500–4 000 kr) |
Varför mätningen är viktig för hälsa och åtgärder
Radonexponering i inomhusmiljö utgör en hälsorisk som går att kvantifiera. Källorna till radon i bostäder varierar, och åtgärderna anpassas efter vilken källa som dominerar.
Radonexponering och risken för lungcancer
Långvarig radonexponering ökar risken för lungcancer. I Sverige kopplas cirka 400–500 lungcancerfall per år till radon i inomhusmiljöer.
Risken ökar med exponeringens varaktighet och med radonhalten. Kombinationen av radonexponering och rökning ger en mångdubblad risk.
WHO klassar radon som cancerframkallande. Det finns inget tröskelvärde under vilket risken är noll.
Vanliga källor i bostäder som markradon och blåbetong
De tre huvudsakliga källorna till radon i svenska bostäder är:
- Markradon – radonhaltig jordluft tränger in genom sprickor och otätheter i grunden
- Blå lättbetong (blåbetong) – byggnadsmaterial med hög radiumhalt som avger radon och gammastrålning
- Hushållsvatten – borrat vatten i berggrund kan innehålla radon som frigörs vid tappning
Markradon är den vanligaste källan. Enligt Boverket kan skadligt höga halter förekomma i alla hustyper.
Vad nästa steg är när radonhalten behöver sänkas
Om radonhalten överstiger 200 Bq/m³ finns flera åtgärder:
- Förbättrad ventilation, exempelvis installation av mekanisk tilluft och frånluft
- Tätning av sprickor och genomföringar i grunden
- Installation av radonsug eller radonbrunn under bottenplattan
Bidrag för radonsänkande åtgärder kan sökas via kommunen. Åtgärderna bör utföras av certifierade radonkonsulter, och en uppföljande mätning bör genomföras efter åtgärd.
Frequently asked questions
Vilken funktion har en spårfilmsdosa i ett ventilations- eller kanalsystem?
Spårfilmsdosor är primärt utformade för att mäta radonhalt i rumsluft, inte för montering i ventilationskanaler. I ventilationssystem används de i undantagsfall för att kartlägga om tilluft eller markluft bidrar till radonhalten.
Placeringen i kanaler kräver anpassade protokoll och är inte standardförfarande.
Hur monteras och placeras en spårfilmsdosa för korrekt mätning?
Dosan placeras fritt på en hylla eller ett bord, cirka 1,5 meter ovanför golvet, i ett rum med hög vistelsetid. Placering intill fönster, ytterdörrar, värmekällor och ventilationsdon bör undvikas.
Enligt instruktioner för radonmätning ska minst två dosor användas i en bostad.
Vilka typer och dimensioner finns, och hur väljer man rätt modell?
Spårfilmsdosor för radonmätning finns i en standardstorlek, vanligtvis en rund plastdosa med diameter på cirka 3–5 centimeter. Valet beror inte på dosans dimension utan på mätperiodens längd: långtidsmätning eller korttidsmätning.
Mätpaket från ackrediterade laboratorier innehåller rätt dostyp för vald mätperiod.
Vilka material och temperatur-/tryckklasser bör beaktas vid val?
Spårfilmsdosor är konstruerade för normala inomhusförhållanden, med temperaturintervall mellan ungefär 5 °C och 35 °C. Materialet i spårfilmen, oftast CR-39-plast, tål normal luftfuktighet och tryckvariationer i bostäder.
Inga särskilda tryckklasser behöver väljas vid standardmätning i bostadsmiljö.
Vilket underhåll och vilken rengöring krävs för att säkerställa tillförlitliga resultat?
Spårfilmsdosor är engångsprodukter. Inget underhåll eller rengöring krävs under mätperioden.
Dosan ska inte öppnas, flyttas eller utsättas för direkt solljus under pågående mätning. Efter avslutad mätperiod skickas hela dosan tillbaka till laboratoriet.
Vilka vanliga installationsfel bör undvikas, och hur påverkar de mätresultatet?
Vanliga fel inkluderar placering i drag från fönster eller ventilationsdon. Placering på golv eller fönsterbräda är också vanligt.
Flytt av dosan under mätperioden kan ge missvisande radonvärden, ofta för låga. Att inte mäta under hela eldningssäsongen innebär att resultatet inte kan räknas som ett godkänt årsmedelvärde.
Mätning som pågår kortare än två månader ger inte heller ett godkänt årsmedelvärde.