Långtidsmätning av radon är den mätmetod som ger ett tillförlitligt årsmedelvärde av radonhalten i en bostad. Mätningen utförs med spårfilmsdosor under minst 60 dygn inom eldningssäsongen, det vill säga perioden 1 oktober till 30 april.
Resultatet anges i becquerel per kubikmeter (Bq/m³) och jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³ som Strålsäkerhetsmyndigheten fastställt.
Radon är en radioaktiv ädelgas, specifikt isotopen radon-222, som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium i berggrund och jord. Gasen är osynlig och luktfri.
Vid inandning avger radon och dess sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar, alfastrålning som kan skada lungvävnad. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder uppskattningsvis 500 fall av lungcancer per år i Sverige.
Radonhalten varierar kraftigt över dygnet och mellan årstider, vilket gör att kortare mätperioder inte ger ett representativt underlag. Den som vill veta mer om hur radon mäts och hanteras kan besöka Radon hemmas kontaktsida för vidare vägledning.
Viktiga punkter
- En långtidsmätning pågår minst 60 dygn under eldningssäsongen och ger ett årsmedelvärde i Bq/m³.
- Referensvärdet för radon i bostäder är 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
- Vid förhöjda radonhalter bör en radonutredning genomföras innan saneringsåtgärder väljs.
När långtidsmätning är rätt metod
Valet mellan långtidsmätning och korttidsmätning avgörs av syftet med mätningen och vilken precision som krävs. Årsmedelvärdet är det enda mått som kan jämföras direkt med referensvärdet 200 Bq/m³, och det kan enbart erhållas genom en långtidsmätning.
Varför årsmedelvärdet styr bedömningen
Radonhalten i en bostad fluktuerar beroende på temperatur, lufttryck, vindförhållanden och ventilation. En enstaka mätning under några dagar kan ge en halt som är avsevärt högre eller lägre än det verkliga årsgenomsnittet.
Strålsäkerhetsmyndigheten anger därför att bedömningen av radon i bostäder ska baseras på årsmedelvärdet. Årsmedelvärdet jämnar ut dessa variationer.
Skillnaden mellan långtidsmätning och korttidsmätning
En långtidsmätning pågår minst 60 dygn under eldningssäsongen och använder passiva spårfilmsdosor. Resultatet utgör ett årsmedelvärde som följer Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.
En korttidsmätning, typiskt 7–10 dagar, ger en ögonblicksbild. Den kan vara användbar vid husköp eller som en första indikation, men den ersätter inte en långtidsmätning och får inte ligga till grund för bedömning mot referensvärdet.
När en ny eller uppföljande mätning bör göras
En uppföljande mätning rekommenderas om den senaste radonmätningen är äldre än tio år, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser. Samma princip gäller bostäder.
Ny mätning bör också göras efter renovering, tillbyggnad, ändrad ventilation eller byte av uppvärmningssystem. Dessa ingrepp kan förändra luftflöden och tryckförhållanden, vilket direkt påverkar radonhalten i inomhusluften.
Så går mätningen till i bostaden
Mätningen utförs med passiva mätdosor som registrerar radonhalten utan att kräva el eller aktiv övervakning. Rätt placering och antal dosor är avgörande för ett representativt resultat.
Spårfilm och andra mätmetoder
Den vanligaste metoden vid långtidsmätning är spårfilmsdosor, även kallade radondosor. En spårfilmsdosa innehåller en liten plastfilm som registrerar alfapartiklar från radon-222 och dess radondöttrar.
Efter mätperioden skickas dosan till ett ackrediterat laboratorium där spårfilmen analyseras och radonhalten beräknas. Spårfilm kräver ingen strömkälla.
Metoden är tyst och opåverkad av vardagliga aktiviteter.
Placering av mätdosor rum för rum
Mätdosorna placeras i de rum som används mest, exempelvis sovrum och vardagsrum. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer ska varje dosa placeras minst 0,5 meter från yttervägg och minst 1 meter ovanför golvet.
Dosan ska inte stå nära fönster, dörrar, ventilationsdon eller värmekällor. I en villa med källare bör minst en dosa placeras i källarplanet om det används som bostadsutrymme.
Varför minst två dosor behövs
Minst två spårfilmsdosor krävs per bostad för att resultatet ska vara giltigt. Radonhalten kan skilja sig markant mellan olika rum och våningsplan.
Med två dosor erhålls ett medelvärde som bättre representerar bostadens totala radonexponering. I bostäder med fler än fyra rum rekommenderas ofta ytterligare dosor.
Mättid, säsong och faktorer som påverkar resultatet
Radonhalten i inomhusluft styrs av en kombination av geologiska, klimatiska och byggnadstekniska faktorer. Mätperiod och yttre förhållanden påverkar resultatets tillförlitlighet.
Varför mätning ska ske under eldningssäsongen
Eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, är den period då bostäder normalt är uppvärmda och fönster hålls stängda. Under denna period uppstår en temperaturskillnad mellan inomhus- och utomhusluften som skapar undertryck i byggnaden.
Undertrycket driver in markluft med höga radonhalter genom otätheter i grunden. Mätning under sommaren ger inte samma stabilitet i resultaten.
Mätdata som samlas in under eldningssäsongen är mer representativa för bostadens verkliga årsmedelvärde.
Hur ventilation och vädring påverkar radonhalten
Ventilation späder ut radon i inomhusluften. God luftomsättning sänker halten, medan otillräcklig ventilation låter radon ackumuleras.
Under mätperioden ska befintlig ventilation vara i normalt drifttillstånd. Friskluftsventiler ska vara öppna.
Intensiv vädring under mätperioden ger ett missvisande lågt värde. Omvänt ger helt stängda ventiler ett missvisande högt värde.
Normalt boende under mätperioden är avgörande.
När elektroniska instrument kan vara relevanta
Elektroniska radoninstrument, så kallade kontinuerliga radonmätare, visar radonhalten i realtid. De kan vara användbara vid felsökning, exempelvis för att identifiera vilka rum eller tidpunkter som ger de högsta halterna.
Elektroniska instrument ersätter inte en långtidsmätning med spårfilm. De är ett komplement, inte ett alternativ, för att fastställa årsmedelvärdet.
Hur resultatet ska tolkas
Mätresultatet uttrycks i becquerel per kubikmeter (Bq/m³) och anger den genomsnittliga radonhalten under mätperioden. Tolkningen avgör om åtgärder behövs.
Vad 200 Bq/m³ innebär i praktiken
Referensvärdet 200 Bq/m³ gäller för bostäder, skolor och förskolor. Enligt Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten ska radonhalter över denna nivå åtgärdas.
Värdet avser årsmedelvärdet, inte en enskild toppnotering. En bostad med ett årsmedelvärde på exempelvis 180 Bq/m³ ligger under referensvärdet men kan ändå innebära en icke försumbar risk.
Radon är en hälsorisk även i lägre halter.
Hur radonexponering och hälsorisk beskrivs
Radongas sönderfaller till kortlivade radondöttrar, främst polonium-218 och polonium-214. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar.
Radondöttrarna fäster vid aerosoler i luften och deponeras vid inandning i lungvävnaden, där alfastrålningen kan orsaka cellskador. Risken för lungcancer ökar proportionellt med radonhalten och exponeringstiden.
I Sverige beräknas cirka 500 lungcancerfall per år vara relaterade till radon i bostäder. Risken är markant förhöjd för rökare.
Vad mätprotokollet används till
Det analysprotokoll som returneras från laboratoriet anger radonhalten per mätpunkt, mätperiodens längd och beräknat årsmedelvärde. Protokollet fungerar som formellt underlag vid:
- Fastighetsförsäljning och köp
- Kommunal tillsyn av inomhusmiljö
- Ansökan om radonbidrag
- Planering av saneringsåtgärder
Protokollet bör sparas, helst i original.
Vanliga källor till förhöjda halter i bostäder
Radon i bostäder härstammar från tre huvudsakliga källor: marken, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Markradon dominerar.
Markradon och otätheter i grundkonstruktionen
Markluften innehåller radon i halter från 5 000 till 2 000 000 Bq/m³, beroende på berggrundens uran- och radiuminnehåll. Radongas tränger in genom sprickor i bottenplatta, rörgenomföringar, golvbrunnar och otätheter i källarväggar.
Undertrycket som uppstår i uppvärmda byggnader suger in markluft. Även små otätheter kan ge förhöjda radonhalter i inomhusluften.
Blåbetong som källa i äldre hus
Blå lättbetong, även kallad blåbetong, tillverkades med alunskiffer som innehåller uran. Materialet användes i svensk husbyggnad främst mellan 1929 och 1975.
Radon avges kontinuerligt från betongens yta till inomhusluften. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan en gammastrålningsmätning på väggytan indikera om byggnadsmaterialet bidrar till radonhalten.
Värden över 0,3 µSv/h tyder på att blåbetong kan vara en betydande källa.
Hushållsvatten och andra kompletterande orsaker
Borrat vatten i bergborrade brunnar kan innehålla löst radon som frigörs vid tappning, duschning och matlagning. Bidraget till inomhusluften är vanligtvis mindre än från mark eller byggnadsmaterial, men kan i enskilda fall vara betydande.
Kombinationen av flera radonkällor kan ge kumulativt förhöjda halter, även om varje enskild källa ligger nära gränsvärdet.
Åtgärder efter ett högt mätvärde
När en långtidsmätning visat ett årsmedelvärde över 200 Bq/m³ bör nästa steg vara att identifiera radonkällan innan åtgärder sätts in. Rätt åtgärd beror helt på varifrån radonet kommer.
När radonutredning bör beställas
En radonutredning utförs av en certifierad radonkonsult som kartlägger varifrån radonet kommer. Utredningen omfattar ofta mätningar av gammastrålning, tryckförhållanden och luftflöden.
Kontakt med en radonkonsult rekommenderas innan saneringsåtgärder påbörjas. Utan utredning finns risk att fel åtgärd väljs, vilket innebär kostnader utan effekt.
Exempel på radonsanering i bostäder
Vanliga saneringsmetoder inkluderar:
- Radonsug eller radonbrunn: sänker lufttrycket under bottenplattan och leder bort radonhaltig markluft
- Förbättrad ventilation: ökar luftomsättningen och späder ut radonhalten
- Tätning av sprickor och genomföringar: minskar inflödet av markluft
Enligt Svensk Radonförening används motverkande åtgärder främst vid markradonproblem. Vid blåbetong krävs ofta förbättrad ventilation som primär insats.
Vad som gäller kring radonbidrag och fortsatt kontroll
Radonbidrag har under perioder kunnat sökas av småhusägare för radonsanering. Villkoren har varierat och det är värt att kontrollera aktuell information hos Boverket.
Efter genomförd sanering ska en uppföljande mätning genomföras, också den som långtidsmätning under eldningssäsongen. Mätningen verifierar att åtgärden sänkt radonhalten under 200 Bq/m³.
Frequently asked questions
Hur lång tid bör en radonmätning pågå för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde?
En långtidsmätning ska pågå i minst 60 dygn under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Denna tidsperiod gör det möjligt att fånga variationer i radonhalten som beror på väder, temperatur och ventilation.
Kortare mätperioder ger inte ett giltigt årsmedelvärde.
När på året är det bäst att genomföra en radonmätning i bostaden?
Mätningen ska utföras under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Under denna period är byggnader uppvärmda och ventilationen begränsad, vilket ger stabila och representativa mätförhållanden.
Mätning under sommaren ger inte tillräckligt tillförlitliga resultat.
Var i bostaden ska mätdosor placeras för att resultatet ska bli representativt?
Mätdosorna placeras i de mest använda rummen, exempelvis sovrum och vardagsrum. Varje dosa ska stå minst 0,5 meter från yttervägg och minst 1 meter ovanför golvet.
Placering nära fönster, dörrar eller ventilationsdon ska undvikas.
Hur många mätdosor behövs i en villa respektive lägenhet?
I både villa och lägenhet krävs minst två mätdosor för att resultatet ska vara giltigt. I villor med källare som används som bostadsutrymme bör minst en dosa placeras där.
Större bostäder med fler än fyra rum kan kräva ytterligare dosor.
Hur tolkar man mätresultatet och vilka riktvärden gäller för inomhusluft?
Resultatet anges i becquerel per kubikmeter (Bq/m³) som ett årsmedelvärde. Referensvärdet för bostäder är 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten.
Värden över 200 Bq/m³ innebär att åtgärder bör vidtas för att sänka radonhalten.
Vilka åtgärder rekommenderas om mätvärdet överstiger gällande riktvärde?
Första steget är att anlita en certifierad radonkonsult som utreder varifrån radonet kommer.
Beroende på källa kan åtgärder som radonsug, förbättrad ventilation eller tätning av sprickor vara aktuella.
Efter genomförd sanering ska en ny långtidsmätning verifiera att halten sjunkit under 200 Bq/m³.