Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium. Isotopen radon-222 har en halveringstid på 3,8 dagar och sönderfaller till så kallade radondöttrar, radioaktiva metallpartiklar som vid inandning kan fastna i lungvävnaden.
I Sverige kopplas cirka 400–500 lungcancerfall per år till radon i inomhusmiljöer. En radonmätning i bostaden är det enda sättet att veta om radonhalten överskrider referensnivån 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³), eftersom gasen varken syns, luktar eller känns.
Radon i bostäder kan ha tre huvudsakliga källor: markradon som tränger in genom otätheter i husgrunden, byggnadsmaterial som blå lättbetong samt radon i hushållsvatten. Radonhalten i inomhusluften varierar med årstid, ventilation och uppvärmning.
Därför ställer Strålsäkerhetsmyndigheten krav på att mätningen genomförs under specifika förutsättningar för att ge ett tillförlitligt radonvärde. Rätt tidpunkt och rätt metod avgör om mätresultatet verkligen speglar den exponering som sker under ett helt år.
Viktiga punkter
- Långtidsmätning under eldningssäsongen (1 oktober–30 april) i minst 60 dagar krävs för ett giltigt årsmedelvärde.
- Referensnivån för radonhalter i inomhusluft är 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket.
- Ny mätning rekommenderas efter renovering, ventilationsändring eller om den senaste mätningen är äldre än tio år.
När en mätning bör göras
En radonmätning är motiverad vid specifika händelser som påverkar bostadens radonhalt: husköp, byggnadsåtgärder, ändrad ventilation, förändringar i husgrund eller uppvärmningssystem, samt när tidigare mätresultat blivit inaktuella.
Vid husköp och inför att köpa hus
Vid köp av hus är en radonmätning en central del av undersökningen. Ett aktuellt radonvärde ger konkret information om inomhusmiljön och kan påverka både prissättning och eventuellt behov av radonsanering.
Enligt Mäklarsamfundet kan radon komma in via mark, byggnadsmaterial och hushållsvatten, och det enda sättet att upptäcka det är genom mätning. Saknas aktuell mätning bör köparen begära att en sådan genomförs.
Efter renovering, byggnadsåtgärder eller ändrad ventilation
Renovering och byggnadsåtgärder kan förändra luftflöden i en bostad. Byte av ventilationssystem, tilläggsisolering eller installation av nya fönster påverkar undertrycket och därmed hur mycket markradon som sugs in.
En ny mätning av radon efter sådana ingrepp är nödvändig.
När uppvärmningssystem eller husgrund har förändrats
Byte från ett uppvärmningssystem till ett annat, exempelvis från direktverkande el till bergvärme, kan ändra temperaturfördelningen och ventilationsbehovet. Sprickor i husgrunden som uppstår med tiden skapar nya vägar för markradon.
Båda situationerna motiverar en förnyad radonmätning.
När tidigare mätning är äldre än tio år
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör en ny mätning utföras om det har gått mer än tio år sedan den senaste. Radonhalter förändras över tid till följd av sättningar, materialförändringar och förändrade ventilationsförhållanden.
Tioårsintervallet fungerar som en praktisk tumregel, även om inga byggnadsåtgärder genomförts.
Rätt period för ett tillförlitligt årsmedelvärde
En långtidsmätning under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, med en mätperiod på minst 60 dagar ger det årsmedelvärde som jämförs med referensnivån 200 Bq/m³.
Varför eldningssäsongen används
Under eldningssäsongen är bostäder uppvärmda och ventilationen ofta reducerad. Det skapar ett undertryck som gör att markradon sugs in genom otätheter i grunden.
Enligt Radonova blir resultaten mer stabila och representativa för året som helhet under denna period. Radonhalterna tenderar att vara högre vintertid, vilket gör att en mätning under eldningssäsongen fångar den mest kritiska exponeringen.
Minst två månader och 60 dagar i praktiken
Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning anger att mätperioden ska vara minst 60 dagar. I praktiken innebär det att en mätning som startar i början av oktober kan avslutas i december, eller att den som startar i slutet av februari hinner slutföra mätningen före 30 april.
Enligt Boverket rekommenderas helst tre månaders mättid för ännu säkrare resultat.
Skillnaden mellan mätperiod och årsmedelvärde
Mätperioden är den tidsrymd dosorna faktiskt registrerar radon. Årsmedelvärdet är en beräknad uppskattning av den genomsnittliga radonhalten under ett helt kalenderår, baserat på mätresultatet och en korrektionsfaktor.
Det är årsmedelvärdet, inte det direkta mätresultatet, som jämförs med referensnivån 200 Bq/m³.
Så går mätningen till i bostaden
Mätningen utförs med mätdosor som registrerar radonhalten i inomhusluften. Metoden varierar beroende på bostadstyp, och det finns skillnader mellan lång- och korttidsmätning.
Mätdosor, radondosor och spårfilm
Den vanligaste mätmetoden är spårfilm, även kallad radondosor eller mätdosor. Spårfilmen registrerar alfastrålning från radon och dess sönderfallsprodukter (radondöttrar).
Efter mätperioden skickas dosorna till ett ackrediterat laboratorium för analys. Enligt Fastighetsägarna är spårfilm den vanligaste mätmetoden.
Digitala radonmätare finns också. Dessa ger realtidsdata men ersätter inte en långtidsmätning med spårfilm när ett formellt årsmedelvärde behövs.
Placering i småhus, villor, radhus och lägenhet
Placeringen av dosorna följer Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning:
- Småhus och villor: Minst två mätdosor placeras i olika rum, varav ett sovrum. I flervåningshus placeras dosor på lägsta bostadsplan.
- Radhus: Samma princip som för villor. Minst två mätpunkter.
- Lägenhet: Minst två mätpunkter i sovrum och vardagsrum. I enrumslägenheter räcker en mätpunkt, men två detektorer placeras i samma rum.
Dosorna placeras i andningshöjd, minst 25 cm från yttervägg och inte i direkt dragigt läge.
När korttidsmätning kan användas
En korttidsmätning pågår i cirka 7–10 dagar och ger en ögonblicksbild av radonhalten. Resultatet kan inte användas för att fastställa ett årsmedelvärde.
Korttidsmätning är användbar som screening vid husköp då tid inte finns för en långtidsmätning, men en långtidsmätning krävs alltid som uppföljning för att bekräfta resultatet.
Hur resultatet ska tolkas
Mätresultatet uttrycks som ett uppskattat årsmedelvärde i Bq/m³ och jämförs med den svenska referensnivån. Tolkningen avgör om åtgärder behövs eller om bostaden har en godtagbar radonhalt.
Vad referensnivån 200 Bq/m³ betyder
Referensnivån 200 Bq/m³ gäller för befintliga bostäder och arbetsplatser. Enligt Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten bör radonhalten i inomhusluften inte överstiga denna nivå.
För nybyggnation gäller 200 Bq/m³ som gränsvärde i byggreglerna. Folkhälsomyndigheten anger samma nivå som riktvärde för bostäder.
WHO rekommenderar i sina riktlinjer att nationella referensnivåer inte bör överstiga 300 Bq/m³.
När höga radonhalter kräver åtgärd
Överstiger årsmedelvärdet 200 Bq/m³ rekommenderas en utredning av orsaken. Enligt Svensk Radonförening bör en utredning genomföras innan beslut om åtgärd fattas.
Åtgärder kan sänka halterna betydligt. Fastighetsägaren har ansvar att agera.
Varför en snabbmätning inte räcker för beslut
En korttidsmätning fångar radonhalten vid ett givet tillfälle. Radonhalter varierar med väder, ventilation och årstid.
Ett resultat från en 7-dagarsmätning kan ligga långt från det verkliga årsmedelvärdet. Beslut om åtgärder eller fastighetsaffärer bör alltid baseras på en långtidsmätning under eldningssäsongen.
Vanliga orsaker till förhöjda halter i bostäder
Förhöjda radonhalter i inomhusluft har tre huvudkällor. Markradon är den vanligaste, följd av blåbetong och i enstaka fall radon i vatten.
Markradon och otätheter i grunden
Markradon bildas genom sönderfall av uran och radium i berggrunden och jordlagren. Gasen tränger in genom sprickor i husgrunden, rörgenomföringar och otätheter mellan golv och vägg.
Enligt Certo AB är markradon den vanligaste orsaken till förhöjda radongashalter i svenska bostäder, oavsett om huset är byggt i trä, tegel eller betong. Marken klassificeras i låg-, mellan- och högriskområden.
Undertrycket i bostaden, skapat av uppvärmning och ventilation, suger in markluft med höga radonhalter. Effekten är störst vintertid.
Blåbetong som källa i äldre hus
Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 och innehåller uranrik alunskiffer. Materialet avger radon-222 direkt till inomhusluften.
Bostäder byggda med blåbetong i väggar, bjälklag eller som fyllnadsmaterial kan ha förhöjda radonhalter enbart på grund av byggnadsmaterialet. En mätning är det enda sättet att fastställa bidraget.
Radon i vatten och hushållsvatten
Vatten från bergborrade brunnar kan innehålla löst radon. När vattnet används i hushållet, exempelvis vid dusch eller disk, frigörs radon till inomhusluften.
Enligt Boverket kan hushållsvattnet vara en radonkälla. Kommunalt vatten har normalt låga radonhalter.
Enskilda brunnar bör dock testas separat.
Ansvar och nästa steg efter ett för högt värde
Radonhalter över 200 Bq/m³ innebär att åtgärder bör vidtas. Ansvaret för detta skiljer sig beroende på upplåtelseform, och det finns flera beprövade saneringsmetoder.
Fastighetsägare, bostadsrättsförening och flerbostadshus
Fastighetsägaren har ansvar för att radonhalten i bostäder inte överstiger referensnivån. I flerbostadshus vilar ansvaret på fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen.
Enligt Hyresgästföreningen bör den som misstänker radon i sin lägenhet kontakta sin hyresvärd eller styrelse. Arbetsmiljöverket hanterar radon på arbetsplatser, medan Strålsäkerhetsmyndigheten samordnar det övergripande arbetet.
Radonsanering med ventilation, tätning och markåtgärder
De vanligaste saneringsmetoderna är:
| Metod | Princip | Lämplig vid |
|---|---|---|
| Förbättrad ventilation | Ökar luftomsättningen och sänker radonhalten | Alla radonkällor |
| Tätning av grund | Förslutar sprickor och genomföringar | Markradon |
| Radonsug / radonbrunn | Skapar undertryck under huset och leder bort markluft | Markradon, särskilt vid höga halter |
Enligt Radonova är metoderna effektiva och behöver inte vara komplicerade eller kostsamma. Valet av metod beror på radonkällan.
När uppföljande mätning ska göras
Efter genomförd radonsanering ska en ny långtidsmätning genomföras under kommande eldningssäsong. Syftet är att verifiera att åtgärderna har sänkt radonhalten under 200 Bq/m³.
Enligt Radonova bör mätning upprepas regelbundet även efter sanering, för att säkerställa att halterna förblir på en godtagbar nivå.
Frequently asked questions
Vilken årstid är mest lämplig för en radonmätning i bostaden?
Eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, är den period som ger mest tillförlitliga resultat. Under denna tid är bostäder uppvärmda och ventilationen reducerad, vilket innebär att radonhalterna stabiliseras på nivåer som representerar den verkliga exponeringen under ett helt år.
Hur lång mättid krävs för att få ett tillförlitligt årsmedelvärde?
Mätperioden ska vara minst 60 dagar under eldningssäsongen, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Boverket rekommenderar helst tre månader.
Ett kortare mätintervall ger inte ett giltigt årsmedelvärde och kan inte användas som formellt beslutsunderlag.
Vilka regler och riktvärden gäller för radonhalter i inomhusluft?
Referensnivån för radonhalten i bostäder är 200 Bq/m³, fastställd av Boverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Samma nivå gäller som gränsvärde vid nybyggnation.
Arbetsplatser med radonhalter över 200 Bq/m³ omfattas av anmälningsplikt till Strålsäkerhetsmyndigheten.
När bör en ny radonmätning göras efter renovering, ventilation- eller uppvärmningsändringar?
En ny mätning bör genomföras under den eldningssäsong som följer efter ingreppet. Förändrad ventilation, tilläggsisolering eller byte av uppvärmningssystem påverkar undertrycket i bostaden och kan öka eller minska inströmningen av markradon.
Hur ofta rekommenderas radonmätning i villor och flerbostadshus?
Enligt Eurofins och Strålsäkerhetsmyndigheten bör radonmätning göras minst vart tionde år. Sprickor i husgrunden och förändringar i ventilationsförhållanden kan gradvis höja radonhalten utan synliga tecken.
Vilka förutsättningar behöver vara uppfyllda i huset under mätperioden för korrekta resultat?
Under mätperioden ska bostaden vara normalt bebodd och uppvärmd.
Omfattande vädring bör undvikas eftersom det tillfälligt sänker radonhalten och ger ett missvisande resultat.
Mätdosorna ska placeras i andningshöjd, minst 25 cm från ytterväggar, i de rum som används mest.