Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i marken genom sönderfallskedjan från uran via radium. Isotopen radon-222 har en halveringstid på cirka 3,8 dygn och kan tränga in i bostäder via sprickor i grunden, från byggmaterial eller via hushållsvatten.
Gasen varken syns, luktas eller känns, vilket gör mätning till det enda sättet att fastställa radonhalten i inomhusluft.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten finns närmare 400 000 bostäder i Sverige med radonhalter över referensvärdet 200 Bq/m³, och radonexponering beräknas orsaka cirka 500 lungcancerfall per år i landet. En korrekt utförd radonmätning kräver att mätdosor placeras i bostaden under minst två månader av eldningssäsongen (1 oktober till 30 april).
Resultatet ger ett uppskattat årsmedelvärde uttryckt i becquerel per kubikmeter (Bq/m³).
Mätprocessen är enkel att genomföra. Spårfilmsdosor beställs från ett ackrediterat mätlaboratorium, placeras enligt anvisning och skickas tillbaka efter avslutad mätperiod.
Radon hemma erbjuder vägledning kring dessa frågor. Via deras kontaktsida går det att få mer information om mätning och hantering av radon i bostäder.
Viktiga punkter
- En radonmätning bör pågå i minst två månader under eldningssäsongen för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde.
- Referensvärdet i svenska bostäder är 200 Bq/m³, och vid överskridande bör radonsanering genomföras.
- Radon kan komma från mark, blå lättbetong eller bergborrade brunnar, och källan avgör vilken åtgärd som krävs.
När en radonmätning bör göras
Radonmätning är relevant vid husköp, efter ombyggnader som påverkar ventilationen och när det gått lång tid sedan senaste mätningen.
Särskild uppmärksamhet bör riktas mot bostäder med markkontakt, byggnader uppförda med blåbetong och fastigheter i högriskområden för markradon.
Vid husköp, ombyggnad och ändrad ventilation
Vid köp av en villa eller radhus bör alltid en aktuell radonmätning finnas tillgänglig. Saknas en sådan, eller är den äldre än tio år, rekommenderas en ny mätning innan tillträde.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan byggnadsåtgärder som förändrad ventilation, tillbyggnad eller källarrenovering påverka radonhalten. Nya transportvägar för radon kan uppstå, och en mätning efter åtgärden ger säkerhet.
Efter mer än tio år sedan senaste mätningen
Radonhalten i en bostad är inte konstant. Sättningar i husgrunden kan bilda nya sprickor och skapa vägar för markradon att tränga in.
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar därför att en ny mätning görs om det gått mer än tio år sedan föregående mätning. Det kravet gäller oavsett hustyp.
Vid misstanke om blåbetong eller markradon
Bostäder byggda mellan 1929 och 1975 kan innehålla blå lättbetong, ett byggmaterial med förhöjda halter av radium. I sådana hus finns särskild risk för höga radonhalter.
Fastigheter belägna på mark med hög genomsläpplighet, exempelvis på rullstensåsar eller grusavlagringar, exponeras ofta för markradon. Vid misstanke om dessa förutsättningar bör mätning prioriteras.
Så går mätningen till i praktiken
Den vanligaste metoden för radonmätning i bostäder bygger på spårfilm. Mätdosor, även kallade radondosor, registrerar radonhalten passivt under hela mätperioden.
Processen kan genomföras utan specialverktyg eller teknisk kunskap.
Beställ radonmätning eller mäta radon själv
Spårfilmsdosor beställs via ett ackrediterat mätlaboratorium. Dosorna levereras per post tillsammans med anvisningar och ett protokoll.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är spårfilmsdosa den vanligaste mätmetoden. Det krävs inga yrkeskunskaper för att genomföra mätningen.
Placering av mätdosor och spårfilmsdosor
Radondosorna placeras i de rum där boende vistas mest, exempelvis sovrum och vardagsrum. Placering bör ske minst 25 centimeter från yttervägg och minst 1,5 meter ovanför golv.
Dosorna får inte utsättas för drag, direkt solljus eller hög fuktighet. Korrekta placeringsanvisningar medföljer leveransen.
Hur många dosor som behövs i olika bostäder
Minst två mätdosor krävs per bostad. I en enrumslägenhet placeras båda dosorna i samma rum.
I småhus med flera våningar placeras minst en dosa per våningsplan. Flerbostadshus kräver mätning i alla lägenheter med markkontakt och i ett urval av övriga lägenheter.
Tabellen nedan ger en överblick:
| Bostadstyp | Minsta antal dosor |
|---|---|
| Enrumslägenhet | 2 (samma rum) |
| Småhus, ett plan | 2 (olika rum) |
| Småhus, flera plan | Minst 1 per plan |
| Flerbostadshus | 2 per lägenhet (med urval) |
Långtidsmätning, korttidsmätning och rätt säsong
Mättidens längd och tidpunkt på året avgör resultatets tillförlitlighet. Långtidsmätning under eldningssäsongen är den metod som ger det mest pålitliga årsmedelvärdet, medan korttidsmätning enbart kan fungera som rådgivande indikation.
Varför eldningssäsongen ger jämförbara värden
Under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, är bostäder relativt slutna. Ventilationen är lägre och temperaturskillnaden mellan inne och ute skapar ett undertryck som drar in markluft.
Dessa förhållanden ger stabila och jämförbara mätvärden. Mätningar utförda under sommaren speglar inte årsmedelhalten, eftersom ökad vädring och annan ventilation sänker radonhalten tillfälligt.
När långtidsmätning krävs för årsmedelvärde
En långtidsmätning pågår i minst 60 dygn under eldningssäsongen. Ju längre mätperiod, desto mer exakt resultat.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten krävs en långtidsmätning för att resultatet ska kunna användas som underlag för myndighetsbeslut. Årsmedelvärdet uttrycks i Bq/m³ och jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³.
När korttidsmätning bara ger en indikation
Korttidsmätning pågår i minst sju dagar vid användning av spårfilm. Resultatet har högre osäkerhet och är enbart rådgivande.
Enligt Anticimex kan en korttidsmätning vara relevant vid husköp då en snabb indikation behövs. Resultatet kan inte ligga till grund för myndighetsbeslut eller juridiskt bindande besked.
Hur resultatet tolkas
Mätresultatet anger den genomsnittliga radonhalten under mätperioden. Värdet jämförs med det svenska referensvärdet för bostäder, och vid överskridande bör en utredning av radonkällan genomföras.
Vad becquerel per kubikmeter betyder
Radonhalten redovisas i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). En becquerel motsvarar ett radioaktivt sönderfall per sekund.
Måttet visar hur många radon-222-atomer som sönderfaller i en kubikmeter inomhusluft varje sekund. Högre värden innebär högre exponering för radondöttrar, som är de partiklar som fastnar i lungvävnaden.
Referensvärdet 200 Bq/m³ i bostäder
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten gäller referensvärdet 200 Bq/m³ för bostäder i Sverige. Värdet innebär att åtgärder bör vidtas om årsmedelvärdet överstiger denna nivå.
Referensvärdet gäller även för skolor och förskolor. WHO rekommenderar ett referensvärde på 100 Bq/m³ men anger 300 Bq/m³ som övre gräns.
När vidare utredning bör beställas
Vid radonhalter över 200 Bq/m³ bör en radonutredning eller radonbesiktning genomföras. Syftet är att identifiera var radonet kommer ifrån.
Utredningen avgör om radonkällan är markradon, blå lättbetong, hushållsvatten eller en kombination. Resultatet styr vilken saneringsmetod som är mest effektiv.
Var radon kommer ifrån i huset
Radon i bostäder har tre huvudsakliga källor: marken under och runt byggnaden, byggmaterialet i väggarna samt vatten från bergborrade brunnar. Källan avgör vilken åtgärd som krävs för att sänka radonhalten.
Marken som källa till markradon
Markradon är den vanligaste orsaken till höga radonhalter i svenska bostäder. Radon-222 bildas i berggrunden och transporteras med markluft upp genom jordlager och in via sprickor, ledningsgenomföringar och otäta fogar i husgrunden.
Risken är störst på genomsläpplig mark som grus och morän. Enligt SGU varierar markradonhalten kraftigt mellan olika geologiska formationer.
Blå lättbetong och äldre byggmaterial
Blå lättbetong, även kallad blåbetong, tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet baseras på alunskiffer med höga halter av uran och radium.
Radon avges kontinuerligt från betongen till inomhusluften. Enligt uppgifter från Hemkomfort kan gammastrålningsmätning av väggar visa om blå lättbetong förekommer.
En mätning av miljödosekvivalentraten över 0,3 µSv/h indikerar att materialet kan orsaka förhöjda radonhalter.
Vatten från bergborrade brunnar
I hushåll med vatten från bergborrade brunnar kan radon frigöras från vattnet till inomhusluften, särskilt vid dusch, disk och tvätt. Radonhalten i vattnet mäts separat genom vattenanalys.
Höga halter i vattnet bidrar till den totala radonexponeringen i bostaden.
Vad som händer vid för höga värden
Radonexponering i bostäder utgör en dokumenterad hälsorisk. Vid halter över referensvärdet 200 Bq/m³ finns både åtgärder att vidta och myndigheter att kontakta.
Hälsorisker och radonexponering i bostäder
Radon och dess radondöttrar är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige.
Risken ökar med radonhalten och exponeringstiden. Kombinationen av radonexponering och rökning ger en synergistisk effekt som mångfaldigar risken.
Radonsanering och uppföljande mätning
Radonsanering anpassas efter radonkällan. Vid markradon installeras ofta en radonsug eller radonbrunn under husgrunden.
Vid blå lättbetong kan förbättrad ventilation eller radonmembran vara aktuellt. Efter utförd sanering bör en uppföljande mätning genomföras för att bekräfta att åtgärden gett önskad effekt.
Radonbidrag kan i vissa fall sökas via kommunen.
Kommunens miljökontor och regler för arbetsplatser
Kommunens miljökontor har det operativa tillsynsansvaret för radon i bostäder. Miljökontoret kan förelägga fastighetsägare att genomföra mätning eller vidta åtgärder.
Tidigare mätresultat kan finnas registrerade hos kommunen. På arbetsplatser ansvarar Arbetsmiljöverket för tillsyn och hygieniska gränsvärden.
Arbetsgivaren bär ansvaret för att radonexponeringen inte överskrider gällande gränsvärden.
Frequently asked questions
Vilka typer av radonmätning finns och vilken metod bör man välja?
De två huvudtyperna är långtidsmätning och korttidsmätning. Långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dygn ger ett tillförlitligt årsmedelvärde och är den metod som rekommenderas av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Korttidsmätning ger enbart en rådgivande indikation.
När på året är det bäst att genomföra en radonmätning för ett tillförlitligt resultat?
Mätning bör ske under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Under denna period är bostäder mer slutna och temperaturförhållandena skapar stabila mätvillkor som ger jämförbara resultat.
Hur länge behöver mätningen pågå för att resultaten ska vara giltiga enligt gällande riktlinjer?
En långtidsmätning pågår i minst 60 dygn under eldningssäsongen. Längre mättid ger högre noggrannhet.
En korttidsmätning med spårfilm kräver minst sju dagar men kan inte användas som underlag för myndighetsbeslut.
Var i bostaden ska radondosor placeras för att ge representativa mätvärden?
Dosorna placeras i rum där boende vistas mest, exempelvis sovrum och vardagsrum. Placeringen bör vara minst 25 centimeter från yttervägg och 1,5 meter ovanför golvet.
I flervåningshus placeras minst en dosa per våningsplan.
Hur beställer man en radonmätning och vad ingår normalt i tjänsten?
Spårfilmsdosor beställs via ett ackrediterat mätlaboratorium och levereras med anvisningar och protokoll. Efter mätperiodens slut skickas dosorna tillbaka, och resultatet levereras inom några veckor.
Tjänsten inkluderar normalt dosor, analys och resultatrapport.
Hur tolkar man mätresultatet och vilka åtgärder kan bli aktuella vid förhöjda halter?
Resultatet redovisas i Bq/m³ och jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³. Vid överskridande bör en radonutredning genomföras för att identifiera källan.
Åtgärder kan innefatta radonsug eller förbättrad ventilation. Tätning av husgrunden kan också bli aktuellt beroende på om orsaken är markradon, blå lättbetong eller hushållsvatten.