Radon är en radioaktiv ädelgas, isotopen radon-222, som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium i berggrund och jordlager. Gasen är osynlig, luktfri och smaklös, vilket gör att radonmätning är den enda metoden att fastställa radonhalten i en bostad.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör en ny mätning genomföras minst vart tionde år, samt efter byggnadsåtgärder som kan påverka inomhusmiljön. Referensvärdet för radonhalt i bostäder är 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter), och långvarig exponering över denna nivå ökar risken för lungcancer.
Varje år orsakar radon i inomhusluft cirka 500 lungcancerfall i Sverige.
Frågan om hur ofta radon ska mätas saknar ett enda universellt svar. Mätintervallet beror på byggnadens ålder, konstruktion, eventuella renoveringar och om tidigare förhöjda värden har uppmätts.
Markradon, blåbetong (blå lättbetong) och radonhaltigt hushållsvatten är de tre huvudsakliga källorna, och deras bidrag kan förändras över tid. Att ha en aktuell mätning är avgörande både för hälsan och vid fastighetsförsäljning.
På Radon hemmas kontaktsida finns mer information för den som vill ta nästa steg.
Viktiga punkter
- En radonmätning bör göras minst vart tionde år, och alltid efter renoveringar eller ventilationsändringar.
- Långtidsmätning under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet.
- Radonhalter över referensvärdet 200 Bq/m³ kräver utredning och åtgärd för att minska risken för lungcancer.
När en ny mätning bör göras
Tidpunkten för en ny mätning av radon styrs av flera faktorer: tiden sedan senaste mätningen, förändringar i byggnaden och om tidigare radonhalter legat nära eller över 200 Bq/m³.
Minst vart tionde år enligt rekommenderad praxis
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör en radonmätning genomföras minst vart tionde år. Vissa aktörer, som Radonova, rekommenderar mätning minst vart femte år för byggnader i riskområden.
Inget lagkrav anger ett exakt intervall, men Fastighetsägarna bekräftar att tiondersregeln är branschens vedertagna praxis. Radonhalten varierar mellan år.
Vid husköp eller när aktuell mätning saknas
Vid försäljning eller köp av en bostad saknas ofta en aktuell radonmätning. En mätning som är äldre än tio år betraktas inte som giltig underlag för en bedömning av inomhusmiljön.
Köparen bör alltid kräva att en ny mätning genomförs om ingen aktuell finns.
Efter renovering, ombyggnad eller ändrad ventilation
Byggnadsåtgärder som påverkar lufttäthet, ventilationsflöden eller grundkonstruktion kan förändra radonhalten avsevärt. Byte av fönster, tilläggsisolering, installation av mekanisk ventilation eller nya rörgenomföringar är typiska exempel.
En ny mätning bör ske inom nästa eldningssäsong efter att arbetet slutförts.
Efter tidigare förhöjda värden eller genomförda åtgärder
Om en radonsanering har genomförts, till exempel installation av en radonsug eller förbättrad ventilation, krävs en uppföljande mätning för att verifiera att halterna sjunkit under 200 Bq/m³.
Kontrollmätningen bör utföras under eldningssäsongen som följer efter åtgärden. Utan verifiering saknas bevis för att åtgärden haft avsedd effekt.
Varför radonhalten förändras över tid
Radonhalten i en bostad är inte konstant. Förändringar i byggnadens konstruktion, ventilationsmönster och markförhållanden påverkar hur mycket radon-222 som tar sig in och ackumuleras i inomhusluften.
Sprickor, sättningar och förändringar i grundkonstruktionen
Med tiden uppstår sprickor i bottenplattor och källarväggar genom naturlig sättning. Dessa sprickor fungerar som transportvägar för markradon.
Även små förändringar i grundens täthet kan leda till mätbara skillnader i radonhalt. Frostsprängning och markrörelser påskyndar processen.
Ventilation, uppvärmning och ändrade tryckförhållanden
Uppvärmning skapar ett undertryck i byggnaden som suger in markluft genom otätheter. Förändrad ventilation, till exempel en övergång från självdrag till mekanisk frånluft, ändrar tryckförhållandena markant.
Stängda ventiler eller igensatta filter minskar luftomsättningen och höjer radonhalten. Radonhalterna tenderar att vara högre under eldningssäsongen då fönster och dörrar hålls stängda.
Betydelsen av markradon, blåbetong och hushållsvatten
Tre huvudkällor bidrar till radon i bostäder:
- Markradon är den vanligaste källan. Radon-222 tränger in genom otätheter i grund och bottenplatta.
- Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades mellan 1929 och 1975 och innehåller alunskiffer med förhöjda radiumhalter. Radondöttrar, de radioaktiva sönderfallsprodukterna, frigörs kontinuerligt från materialet.
- Hushållsvatten från bergborrade brunnar kan innehålla löst radon som frigörs vid tappning och duschning.
Bidraget från varje källa kan förändras. Blåbetong avger radon med en halveringstid kopplad till radium-226 (1 600 år), vilket innebär ett i princip konstant bidrag under en byggnads livstid.
Markradon varierar däremot med väderförhållanden och grundvattennivåer.
Så görs en tillförlitlig mätning i bostad
Mätning av radon i bostäder utförs med standardiserade metoder som ger jämförbara och tillförlitliga resultat. Valet av metod beror på syftet: ett juridiskt giltigt årsmedelvärde kräver långtidsmätning, medan korttidsmätning ger en snabb indikation.
Långtidsmätning under eldningssäsongen
En långtidsmätning med radondosor (spårfilmsdosor) pågår i minst 60 dagar under perioden 1 oktober till 30 april. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning ger denna mätperiod ett beräknat årsmedelvärde.
Ju längre mätperiod, desto högre noggrannhet. En mätperiod på tre månader är att föredra framför två.
Placering av radondosor och mätdosor
Minst två mätdosor ska placeras i varje bostad, enligt Svensk Radonförenings riktlinjer. Dosorna placeras i det lägsta bostadsutrymmet som används regelbundet, exempelvis sovrum och vardagsrum.
Placering sker i andningshöjd, minst 25 cm från yttervägg och minst 1,5 meter från fönster, dörr och ventilationsdon. Direkt solljus och drag ska undvikas.
När korttidsmätning kan användas
Korttidsmätning med elektroniska radonmätare pågår i minst 7 till 14 dagar. Metoden ger en indikation av radonhalten och är användbar vid husköp när tid saknas för en fullständig långtidsmätning.
Resultatet är inte juridiskt likvärdigt med ett årsmedelvärde. En kompletterande långtidsmätning rekommenderas alltid vid förhöjda indikationsvärden.
Hur resultatet ska tolkas
Tolkningen av en radonmätning kräver förståelse för referensvärdet, mätosäkerhet och vad som utlöser behov av åtgärder.
Ett enskilt mätvärde ger inte hela bilden.
Vad referensvärdet 200 Bq/m³ innebär
Referensvärdet 200 Bq/m³ gäller för befintliga bostäder i Sverige och fastställs av Strålsäkerhetsmyndigheten.
För nybyggnation gäller enligt Boverkets byggregler (BBR) ett krav på högst 200 Bq/m³.
WHO rekommenderar ett referensvärde på 100 Bq/m³ där så är möjligt.
Värdet uttrycker årsmedelvärdet av radonhalten i inomhusluften.
Årsmedelvärde, osäkerhet och uppföljande kontroll
Det beräknade årsmedelvärdet baseras på mätperiodens resultat och en säsongskorrektionsfaktor.
Varje mätning har en statistisk osäkerhet, vanligtvis angiven på mätprotokollet.
Om resultatet ligger nära 200 Bq/m³, exempelvis mellan 150 och 250 Bq/m³, kan en uppföljande mätning ge ett säkrare underlag.
Små variationer mellan år är normala.
När vidare utredning eller åtgärd blir aktuell
Ett årsmedelvärde över 200 Bq/m³ innebär att åtgärder bör vidtas.
Vanliga åtgärder inkluderar:
- Installation av radonsug eller radonbrunn
- Förbättrad ventilation, exempelvis tilluftsventiler eller mekaniskt till- och frånluftsystem
- Tätning av sprickor och genomföringar i bottenplatta och källarväggar
En kontrollmätning genomförs efter åtgärd för att bekräfta att radonhalten sjunkit under referensvärdet.
Vid radonhalter över 400 Bq/m³ bör åtgärder prioriteras.
Praktiska och ekonomiska frågor kring uppföljning
Kostnaden för en radonmätning är låg i förhållande till den information den ger.
Dokumentation, bidragsmöjligheter och val av utrustning är praktiska aspekter som påverkar hur uppföljningen genomförs.
Val av radonmätare och analys av mätresultat
Spårfilmsdosor (radondosor) är den vanligaste och mest kostnadseffektiva metoden för långtidsmätning.
Dosorna beställs från ackrediterade laboratorier och skickas tillbaka per post för analys.
Elektroniska radonmätare ger kontinuerlig avläsning men ersätter inte en ackrediterad långtidsmätning.
Mätresultatet redovisas i Bq/m³ tillsammans med mätosäkerhet.
Dokumentation inför försäljning och fastighetsunderhåll
Ett aktuellt radonprotokoll är värdefullt vid fastighetsförsäljning.
Protokollet visar mätperiod, placering av dosor och beräknat årsmedelvärde.
Utan dokumentation kan köpare kräva prisavdrag eller villkora affären med en ny mätning.
Protokollet bör förvaras tillsammans med övrig fastighetsdokumentation.
Vad som gäller för radonbidrag och efterkontroll
Radonbidrag har historiskt kunnat sökas av småhusägare med radonhalter över 200 Bq/m³.
Bidraget täcker en del av kostnaden för radonsanering.
Villkoren och tillgängligheten varierar, och aktuell information finns hos Boverket.
En godkänd efterkontrollmätning krävs för att visa att åtgärden uppnått sitt syfte.
Mätningen ska genomföras som en långtidsmätning under eldningssäsongen.
Frequently asked questions
När behöver en ny radonmätning göras i en bostad?
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör en ny radonmätning genomföras om det gått mer än tio år sedan den senaste mätningen.
En mätning bör också göras om det saknas ett aktuellt protokoll, exempelvis vid husköp.
Bostäder som aldrig mätts bör mätas så snart som möjligt.
Vilka händelser eller förändringar i huset kräver att radon mäts om?
Renoveringar som påverkar lufttäthet eller ventilation kräver en ny mätning.
Byte av fönster, tilläggsisolering, installation av mekanisk ventilation och ändringar i grundkonstruktionen är typiska exempel.
Även en genomförd radonsanering ska följas upp med en kontrollmätning.
Hur länge ska en långtidsmätning pågå för att resultatet ska vara giltigt?
En långtidsmätning ska enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning pågå i minst 60 dagar under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april.
Tre månaders mätperiod ger högre noggrannhet än två.
Resultatet används för att beräkna ett årsmedelvärde i Bq/m³.
Vilken årstid är mest lämplig för att genomföra en radonmätning?
Eldningssäsongen, som sträcker sig från 1 oktober till 30 april, är den period då radonmätning ger mest tillförlitliga resultat.
Under denna tid är bostäder mer slutna, ventilationen lägre och radonhalten representativ för årsmedelvärdet.
Mätningar utanför denna period ger inte ett giltigt årsmedelvärde.
Gäller samma mätintervall för villor, lägenheter och arbetsplatser?
Grundrekommendationen om mätning minst vart tionde år gäller för alla bostadstyper.
För arbetsplatser gäller arbetsmiljölagstiftningens krav, och mätning bör ske regelbundet samt efter förändringar i lokalen.
Flerbostadshus har ett fastighetsägaransvar att säkerställa att radonhalten understiger 200 Bq/m³.
Hur påverkar ventilation, renoveringar eller ombyggnationer behovet av att mäta igen?
Varje förändring som påverkar luftflöden eller tryckförhållanden i byggnaden kan höja eller sänka radonhalten.
En ny mätning bör genomföras under nästa eldningssäsong efter att arbetet avslutats.