Korttidsmätning av radon är en rådgivande mätmetod som ger en indikation av radonhalten i en bostad inom 7–14 dagar. Till skillnad från en långtidsmätning pågår den inte minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober–30 april).
Metoden används vid tidskritiska situationer, exempelvis vid bostadsaffärer eller som uppföljning efter radonsanering. Resultatet räknas inte som ett fastställt årsmedelvärde.
Radon är en radioaktiv ädelgas, närmare bestämt isotopen radon-222, som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium. Gasen är osynlig och luktfri.
Långvarig exponering för förhöjda radonhalter orsakar uppskattningsvis 500 fall av lungcancer per år i Sverige enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Referensnivån för radonhalten i bostäder är 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter). En radonmätning med spårfilmdosor under eldningssäsongen ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet.
När tiden inte räcker till fyller en korttidsmätning en viktig funktion som första beslutsunderlag. Resultatet visar om det finns skäl att gå vidare med en fullständig långtidsmätning eller direkta åtgärder.
Den som vill veta mer om hur radon mäts och hanteras i praktiken kan besöka Radon hemmas kontaktsida för vägledning.
Viktiga punkter
- En korttidsmätning tar 7–14 dagar och ger ett rådgivande värde, inte ett godkänt årsmedelvärde.
- Metoden är särskilt användbar vid husköp, efter radonsanering eller vid misstanke om förhöjda radonhalter.
- Vid radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³ bör en långtidsmätning eller radonsänkande åtgärder planeras.
När korttidsmätning används
Korttidsmätning av radon fyller en specifik roll i situationer där ett snabbt besked behövs och en långtidsmätning inte är praktiskt möjlig. De tre vanligaste tillfällena är bostadsaffärer, uppföljning efter radonsanering och en första kontroll vid misstänkt radonproblem.
Vid köp eller försäljning av bostad
Vid en pågående bostadsaffär finns sällan tid att vänta på en långtidsmätning som kräver minst 60 dygn. En snabb radonmätning under 7–14 dagar ger en indikation av radonhalten i fastigheten.
Enligt Eurofins Radon rekommenderas minst två detektorer per bostad. Resultatet räcker som beslutsunderlag vid köp, men en kompletterande långtidsmätning bör genomföras efter tillträde.
Efter radonsanering eller ombyggnad
Efter att en radonsug installerats, ventilationen förbättrats eller grunden tätats behöver effekten verifieras. En korttidsmätning fungerar då som en uppföljande kontroll av radonhalten för att se om åtgärden haft önskad effekt.
Även efter ombyggnationer som påverkar byggnadens täthet eller ventilation bör radon mätas på nytt, oavsett om tidigare mätresultat funnits.
Som första kontroll vid misstänkt radonproblem
Om en bostad aldrig mätts, eller om den senaste mätningen är äldre än tio år, kan en korttidsmätning ge ett första svar. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar regelbundna mätningar.
Visar resultatet förhöjda radonhalter finns skäl att omedelbart planera en fullständig långtidsmätning under eldningssäsongen.
Så går mätningen till i praktiken
Korttidsmätning av radon bygger på samma grundteknik som långtidsmätning, men med kortare exponeringstid. Metoden kräver att dosorna placeras korrekt och att analysen utförs av ett ackrediterat laboratorium för att resultatet ska vara användbart.
Spårfilm och mätdosor
Den vanligaste mätmetoden använder spårfilmdosor, även kallade mätdosor eller radondosor. Spårfilmen registrerar alfapartiklar från radon-222 och dess radondöttrar.
Mätningen startar när dosan tas ur sin förslutna aluminiumpåse. Enligt Fastighetsägarna är spårfilm den vanligaste metoden vid radonmätning i bostäder.
Det finns även elektroniska radonmätare, men spårfilmdosor dominerar vid korttidsmätning.
Placering i rum och mättid
Dosorna placeras i de rum där mest tid tillbringas, typiskt sovrum och vardagsrum. Placeringen ska vara:
- Minst 25 cm från golv, vägg eller tak
- Minst 1,5 m från tilluftsdon, ytterdörr, fönster eller värmekälla
- Minst 0,5 m från frånluftsdon
Mättiden för en korttidsmätning är minst 7 dagar, gärna 10–15 dagar enligt rekommendationer. Under mätperioden bör normala levnadsvanor behållas, inklusive vanlig vädring och uppvärmning.
Mätprotokoll och analysrapport
Efter avslutad mätning skickas dosorna till ett laboratorium ackrediterat av Swedac. Laboratoriet analyserar spårfilmen och sammanställer ett mätprotokoll med uppmätt radonhalt i Bq/m³.
Rapporten levereras vanligtvis inom två dagar efter att dosorna mottagits. Protokollet anger att resultatet är rådgivande, inte ett fastställt årsmedelvärde.
Vad resultatet visar och inte visar
Ett resultat från en korttidsmätning ger en ögonblicksbild av radonhalten under den aktuella mätperioden. Att förstå skillnaden mellan detta rådgivande värde och ett formellt årsmedelvärde är avgörande för korrekt tolkning.
Rådgivande värde jämfört med årsmedelvärde
En korttidsmätning ger ett rådgivande radonvärde. Årsmedelvärdet, som ligger till grund för myndigheternas referensnivå på 200 Bq/m³, kan däremot bara fastställas genom en långtidsmätning under minst 60 dygn.
Radonhalter varierar med årstid, temperatur, vindförhållanden och ventilation. En korttidsmätning fångar därför inte dessa variationer fullt ut.
Enligt Radonova måste en långtidsmätning under eldningssäsongen genomföras för att fastställa årsmedelvärdet.
Hur radonhalt och radonvärde tolkas
Radonhalten anges i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Ett rådgivande värde under 200 Bq/m³ tyder på acceptabla nivåer, men bekräftar det inte.
Visar korttidsmätningen radonhalter över referensnivån, exempelvis 300 Bq/m³ eller högre, är det en tydlig signal om att åtgärder och vidare utredning behövs. Resultatet kan inte användas vid ansökan om radonbidrag, enligt uppgifter från Allt om radon.
När långtidsmätning behöver göras
En långtidsmätning behöver alltid göras för att få ett juridiskt och tekniskt giltigt årsmedelvärde. Situationer som kräver långtidsmätning inkluderar:
- Fastställande av radonhalt inför radonbidrag
- Dokumentation vid försäljning för att ge köparen ett fullständigt underlag
- Verifiering av att radonsänkande åtgärder gett bestående effekt
Korttidsmätning ersätter aldrig en långtidsmätning. Den kompletterar.
Referensvärden och myndighetskrav
Flera svenska myndigheter har gemensamt fastställt de referensnivåer och gränsvärden som gäller för radon i inomhusmiljö. Kraven skiljer sig beroende på om det rör sig om bostäder, offentliga lokaler eller arbetsplatser.
Referensnivån 200 Bq/m³ i bostäder
Referensnivån för radonhalten i bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Denna nivå gäller både befintliga bostäder och nybyggnationer.
Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar, vilket innebär att gasen kontinuerligt nybildas från radium i mark och byggmaterial. Radonexponering över referensnivån under lång tid ökar risken för lungcancer.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör åtgärder vidtas om radonhalter över referensnivån uppmäts.
Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ansvarar för riskbedömning, information och metodbeskrivningar för radonmätning. Boverket reglerar radonkrav i byggregler för nya byggnader.
Tillsammans med Livsmedelsverket och Arbetsmiljöverket utgör dessa myndigheter grunden för den nationella handlingsplanen för radon. Referensnivån på 200 Bq/m³ gäller som riktvärde i befintliga bostäder och som gränsvärde vid nybyggnation.
Skillnaden mellan bostäder och arbetsplatser
För arbetsplatser ovan jord gäller samma referensnivå på 200 Bq/m³. I bergrum och underjordiska anläggningar gäller andra, specifika gränsvärden.
Arbetsmiljöverket har separata regler beroende på typ av arbetsplats. Arbetsgivaren har ansvar för att radonhalten mäts och att åtgärder vidtas vid förhöjda värden.
Radonmätning på arbetsplatser ska utföras i enlighet med SSM metodbeskrivning.
Vanliga orsaker till förhöjda halter
Förhöjda radonhalter i bostäder har tre huvudsakliga källor: markradon, byggnadsmaterial och i vissa fall hushållsvatten. Att identifiera källan är centralt för att välja rätt åtgärd.
Markradon och otätheter i grunden
Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter inomhus. Radon-222 bildas naturligt i marken genom sönderfall av radium och transporteras med markluft in genom otätheter i husgrunden.
Sprickor i betongplattan, rörgenomföringar och bristfälliga tätningar fungerar som inträdesvägar. Grusåsar och moränjordar med hög genomsläpplighet medför högre risk.
En gammamätare kan användas för att komplettera bilden vid besiktning.
Blåbetong som källa i byggnaden
Blå lättbetong (blåbetong), tillverkad mellan 1929 och 1975, innehåller alunskiffer med förhöjda halter av uran. Materialet avger radon direkt till inomhusluften.
Hus byggda under denna period bör undersökas för blåbetong, särskilt om radonhalterna är förhöjda trots tät grund. En gammamätare kan identifiera blåbetong i väggar och bjälklag.
Problemet begränsas geografiskt till områden där blåbetong användes som byggmaterial.
Hushållsvatten och andra kompletterande kontroller
Borrade brunnar i berggrund kan innehålla radon som frigörs till inomhusluften vid tappning och duschning. Livsmedelsverket har fastställt gränsvärden för radon i dricksvatten.
Kontroll av hushållsvatten är relevant för fastigheter med egen brunn. Kommunalt vatten utgör normalt inte en radonkälla.
Radonmätning i hus bör därför kombineras med vattenprov om egen brunn finns.
Åtgärder efter ett förhöjt mätvärde
Visar en korttidsmätning radonhalter över 200 Bq/m³ bör åtgärder planeras. Valet av metod beror på om källan är markradon, blåbetong eller en kombination.
Varje åtgärd bör följas upp med en ny mätning.
När radonsug är en lämplig lösning
En radonsug skapar undertryck under husgrunden och förhindrar att markradon tränger in. Metoden är effektiv vid markradon och kan sänka radonhalten med 80–90 procent.
Radonsug installeras genom att ett hål borras i bottenplattan och en fläkt kopplas till. Lösningen är den mest beprövade åtgärden vid markradon som källa.
Förbättrad ventilation och tätning av grund
Förbättrad ventilation, exempelvis installation av mekanisk frånluft eller till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning, späder ut radonhaltig luft inomhus. Tätning av sprickor, rörgenomföringar och andra otätheter i grunden minskar radoninflödet.
Dessa åtgärder används ofta i kombination. Vid blåbetong som källa är ökad ventilation den primära lösningen, eftersom materialet inte kan avlägsnas utan omfattande renovering.
Uppföljande mätning efter åtgärd
Efter genomförd radonsanering bör en uppföljande mätning utföras för att verifiera effekten. En snabb radonmätning under 7–14 dagar ger en första indikation.
Enligt SSM vägledning för skolor kan korttidsmätningar användas för att bedöma orsaken till förhöjda halter och följa upp åtgärder. En långtidsmätning under påföljande eldningssäsong bekräftar om radonhalten varaktigt ligger under 200 Bq/m³.
Frequently asked questions
När är bästa tiden på året att göra en radonmätning i bostaden?
Långtidsmätning ska genomföras under eldningssäsongen, det vill säga 1 oktober till 30 april, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Under denna period är uppvärmningen igång och ventilationsmönstret stabilt, vilket ger ett representativt årsmedelvärde.
Korttidsmätning kan utföras året runt men ger ett rådgivande, inte fastställt, värde.
Hur lång mätperiod krävs för att resultatet ska vara tillförlitligt?
En korttidsmätning kräver minst 7 dagar, men 10–15 dagar rekommenderas för ökad tillförlitlighet. En långtidsmätning pågår minst 60 dygn under eldningssäsongen.
Ju längre mätperiod, desto mer representativt blir resultatet för den faktiska radonexponeringen.
Var i bostaden ska mätdosorna placeras för att få rättvisande värden?
Dosorna placeras i rum där mest tid tillbringas, typiskt sovrum och vardagsrum. De ska hållas minst 25 cm från golv, vägg och tak, samt minst 1,5 m från fönster, ytterdörrar och värmekällor.
Placering hängande i snöre från taklampan eller på en hylla fungerar väl.
Hur många mätdosor behövs vid mätning i lägenhet respektive villa?
Minst två detektorer per bostad rekommenderas, oavsett om det rör sig om en lägenhet eller villa. I större villor med flera våningsplan och rum i källare kan fler dosor behövas.
Dosorna fördelas i de rum som används mest för att ge en representativ bild av radonhalten.
Vilka riktvärden gäller för radon i inomhusluft och när bör åtgärder vidtas?
Referensnivån i Sverige är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid radonhalter över denna nivå bör åtgärder vidtas, exempelvis radonsug, förbättrad ventilation eller tätning av grunden.
Samma referensnivå gäller för bostäder och offentliga lokaler.
Hur påverkar ventilation, vädring och uppvärmning mätresultatet under mätperioden?
Normal ventilation och uppvärmning ska behållas under mätperioden.
Friskluftsventiler ska vara öppna och den befintliga ventilationen ska fungera som avsett.
Ovanligt kraftig vädring eller avstängd ventilation ger ett missvisande resultat, eftersom radonhalten då inte speglar normala förhållanden i bostaden.