Vad är becquerel och hur mäts radon? Becquerel (Bq) är SI-enheten för radioaktivt sönderfall och anger antalet kärnomvandlingar per sekund. Radonhalten i inomhusluft mäts i becquerel per kubikmeter (Bq/m³), där referensvärdet för bostäder i Sverige är 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Radon är en radioaktiv ädelgas som varken syns, luktar eller smakar. Den bildas naturligt i marken när radium sönderfaller och kan ta sig in i bostäder genom mycket små otätheter i husgrunden. Det enda sättet att upptäcka radon i inomhusluften är att genomföra en radonmätning.
Enligt Folkhälsomyndigheten har minst 400 000 svenska bostäder radonhalter över referensvärdet 200 Bq/m³. Varje år beräknas radon orsaka cirka 500 lungcancerfall i Sverige. En korrekt utförd långtidsmätning under eldningssäsongen ger det årsmedelvärde som krävs för att bedöma om åtgärder behövs.
Den här artikeln förklarar vad enheten becquerel innebär, hur radon uppstår i sönderfallskedjan från uran-238, hur radonmätning går till i praktiken och vilka åtgärder som kan sänka halten. För den som vill börja orientera sig i ämnet finns vägledning via Radon hemma, som fokuserar på att guida kring mätning och hantering av radon.
Viktiga punkter
-
En becquerel motsvarar ett radioaktivt sönderfall per sekund och radonhalten i luft anges i Bq/m³.
-
Långtidsmätning under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) krävs för ett tillförlitligt årsmedelvärde.
-
Markradon, blåbetong och bergborrat vatten är de tre vanligaste källorna till förhöjda radonhalter i svenska bostäder.
Vad enheten becquerel beskriver
Enheten becquerel kvantifierar radioaktivitet genom att räkna antalet kärnomvandlingar per tidsenhet. Namnet hedrar den franska fysikern Henri Becquerel, som 1896 upptäckte radioaktivitet. Nedan följer de centrala aspekterna av enheten.
1 Bq som ett sönderfall per sekund
En becquerel (1 Bq) definieras som ett sönderfall per sekund. Det innebär att en atomkärna i ett radioaktivt ämne omvandlas till en annan kärna under den tidsramen. Värdet säger inget om typen av strålning som sänds ut, bara att en kärnomvandling äger rum.
Ett prov med en aktivitet på 200 Bq genomgår alltså 200 sönderfall varje sekund. Ju högre Bq-värde, desto fler kärnomvandlingar sker.
Becquerel som SI-enhet för radioaktivitet
Becquerel är den härledda SI-enheten för radioaktivt sönderfall och infördes 1975. Enheten ersatte i praktiken den äldre enheten curie (Ci) inom det internationella enhetssystemet. Att becquerel fick en egen beteckning, skild från hertz (Hz), berodde på behovet att undvika förväxlingar mellan frekvens och radioaktiv aktivitet.
Skillnaden mellan becquerel, curie och Ci
Curie (Ci) var den ursprungliga enheten för radioaktivitet, uppkallad efter Marie och Pierre Curie. En curie motsvarar 3,7 × 10¹⁰ sönderfall per sekund. Det är en enorm skillnad i skala: 1 Ci = 37 miljarder Bq.
|
Enhet |
Beteckning |
Sönderfall per sekund |
|---|---|---|
|
Becquerel |
Bq |
1 |
|
Curie |
Ci |
3,7 × 10¹⁰ |
I radonsammanhang används alltid becquerel, eftersom halterna i bostadsluft rör sig om storleksordningen tiotals till tusentals Bq/m³. Curie skulle ge opraktiskt små tal.
Hur radon uppstår och varför det mäts i luft
Radon-222 är den isotop som har störst betydelse för inomhusluften. Gasen bildas i en lång sönderfallskedja som börjar med uran-238, passerar radium-226 och slutar med stabilt bly-206.
Radon-222 i uranets sönderfallskedja
Uran-238 har en halveringstid på cirka 4,5 miljarder år. Genom en serie kärnomvandlingar bildas bland annat radium-226, som i sin tur sönderfaller till radon-222. Enligt Svensk Radonförening bildas radon därför ständigt på nytt i marken och kommer att fortsätta göra det i miljarder år.
Radon-222 är en ädelgas. Den binder sig inte kemiskt till andra ämnen, vilket gör att den rör sig fritt genom markens porer och sprickor.
Radium, radondöttrar och alfastrålning
När radon-222 sönderfaller bildas radioaktiva fasta ämnen som kallas radondöttrar, exempelvis polonium-218 och bly-214. Dessa partiklar fastnar i luftvägar och lungor vid inandning. Radondöttrarna avger alfastrålning, en typ av joniserande strålning med hög energi och kort räckvidd.
Alfastrålningen kan skada cellernas DNA. Det är denna mekanism som kopplar radon till lungcancer.
Halveringstid och joniserande strålning i inomhusluft
Radon-222 har en halveringstid på knappt fyra dygn. I utomhusluft hinner gasen späs ut och sönderfalla. Inomhus kan halterna däremot ackumuleras, särskilt i dåligt ventilerade utrymmen.
Enligt Karolinska Institutet är radon i bostäder den dominerande orsaken till exponering för joniserande strålning bland allmänheten i Sverige. Gasen står för en betydande andel av den totala stråldosen.
Så anges och tolkas mätvärden för radon
Radonhalten i inomhusluft uttrycks i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Värdet anger hur många radonsönderfall som sker per sekund i en kubikmeter luft. Tolkningen av mätvärdet beror på vilken mätmetod som använts och under vilken period mätningen genomförts.
Becquerel per kubikmeter i bostäder
Enligt Uppsala kommun anges radonhalten i bostäder i enheten Bq/m³. Ett värde på exempelvis 150 Bq/m³ innebär att 150 radonatomer sönderfaller varje sekund i varje kubikmeter inomhusluft.
Genomsnittlig radonhalt i svenska bostäder uppskattas till cirka 100 Bq/m³, med något högre halter i småhus och lägre i flerbostadshus.
Bq/m³, Bq/m3 och årsmedelvärde
Bq/m³ och Bq/m3 är två skrivsätt för samma enhet. Det relevanta mätvärdet för bedömning av en bostad är årsmedelvärdet, det vill säga den genomsnittliga radonhalten under ett helt år. Radonhalten varierar med årstid, utomhustemperatur, vindförhållanden och ventilation. En enstaka mätning under en dag ger inte tillräckligt underlag.
Referensvärdet 200 Bq/m³ och nivån 100 Bq/m³
Sverige har ett referensvärde på 200 Bq/m³ för befintliga bostäder. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör åtgärder vidtas i bostäder där radonhalten överstiger denna nivå.
Enligt Boverket gäller 200 Bq/m³ som gränsvärde vid nybyggnation av bostäder. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar ett lägre referensvärde på 100 Bq/m³ för att ytterligare minska hälsoriskerna.
|
Nivå |
Bq/m³ |
Källa |
|---|---|---|
|
WHO rekommendation |
100 |
WHO |
|
Sveriges referensvärde, befintliga bostäder |
200 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
|
Genomsnitt i svenska bostäder |
~100 |
Folkhälsomyndigheten |
Hur radonmätning går till i en privat bostad
Radonmätning i bostäder utförs med små mätdosor, så kallade radonmätare, som registrerar radonhalten i luften under en bestämd period. Mätperiodens längd och placering av dosorna avgör resultatets tillförlitlighet.
Långtidsmätning under eldningssäsong
Den rekommenderade metoden är långtidsmätning under eldningssäsongen, som pågår från 1 oktober till 30 april. Dosorna ska vara utplacerade i minst 60 dagar. Efter mätperiodens slut skickas de till ett ackrediterat laboratorium för analys, och resultatet uttrycks som ett årsmedelvärde i Bq/m³.
Eldningssäsongen väljs eftersom bostäder då är tätare stängda och temperaturskillnaden mellan inne och ute skapar ett undertryck som drar in markluft.
Placering av radonmätare och tolkning av resultat
Radonmätare placeras i bostadsrum där invånarna vistas mest, vanligtvis sovrum och vardagsrum. Minst två mätpunkter rekommenderas i en villa. Dosorna ska inte placeras i direkt närhet av fönster, dörrar eller ventilationsdon.
Resultatet jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³. Ligger årsmedelvärdet under 200 Bq/m³ behövs normalt inga åtgärder. Ligger det över bör en åtgärdsutredning göras.
När kompletterande radonmätningar kan behövas
Kompletterande mätningar kan vara aktuella efter genomförda radonåtgärder, vid ombyggnation eller vid ändrad ventilation. En korttidsmätning kan ge en snabb indikation men ersätter inte långtidsmätningen. Vid fastighetsförsäljning efterfrågas ofta ett aktuellt mätresultat.
Vanliga källor till förhöjda halter i hus
Tre huvudsakliga källor bidrar till förhöjda radonhalter i svenska bostäder: marken under huset, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Var och en av dessa kräver olika åtgärdsstrategier.
Markradon genom grund och otätheter
Markradon är den vanligaste orsaken till höga radonhalter inomhus. Radongas bildas i berggrund och jord när radium sönderfaller. I områden med uranrik berggrund eller genomsläppliga jordarter som sand och grus är risken särskilt hög.
Gasen tränger in genom sprickor i betongplattan, rörgenomföringar och andra otätheter i grunden. Mycket små otätheter räcker.
Blåbetong, lättbetong och radon i byggnadsmaterial
Blåbetong, även kallad blå lättbetong, tillverkades av alunskiffer och användes som byggnadsmaterial i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet innehåller radium, som avger radon. I bostäder där blåbetong ingår i väggar, bjälklag eller grund kan radonhalten bli förhöjd.
Enligt Boverket kan radonet komma från byggnadsmaterial i väggar. Identifiering av blåbetong kräver i regel en gammamätning av det aktuella materialet.
Radon i dricksvatten från bergborrad brunn
Vatten från bergborrade brunnar kan innehålla höga halter radon, uttryckt i Bq/l. När vattnet används för disk, tvätt eller dusch frigörs radongas till inomhusluften. Enligt SGU är radon-222 den vanligast förekommande isotopen i grundvatten.
Kommunalt vatten utgör normalt inte ett radonproblem, eftersom vattnet behandlas och luftas innan distribution.
Hälsorisker och praktiska sätt att sänka halten
Radonexponering är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter tobaksrökning. Åtgärder för att sänka radonhalten är väl beprövade och anpassas efter radonkällan.
Radonexponering och risk för lungcancer
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ökar långvarig exponering för höga radonhalter risken för lungcancer. Radon beräknas orsaka cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige, varav ungefär 50 drabbar personer som aldrig rökt. Risken ökar med halten och med exponeringstidens längd.
Forskningen visar att det inte finns något tröskelvärde där radon plötsligt blir farligt. Kombinationen av rökning och radon mångdubblar risken.
Ventilationens betydelse för radonhalter
Ett väl fungerande ventilationssystem är den första försvarslinjen. Genom att öka luftomsättningen späs radonet ut och förs bort. I bostäder med självdragsventilation kan installation av mekanisk ventilation ge betydande sänkningar av radonhalten.
Regelbunden kontroll och underhåll av ventilationssystemet är nödvändigt. Igensatta filter och felaktigt inställda flöden kan leda till att halterna stiger.
Radonsug och andra åtgärder för att minska radon
En radonsug skapar ett undertryck under bottenplattan, vilket hindrar markluft från att tränga in. Metoden är ofta effektiv när markradon är den dominerande källan. Enligt Radonova finns effektiva åtgärder anpassade efter om radonkällan är mark, byggmaterial eller vatten.
Andra vanliga åtgärder inkluderar:
-
Tätning av sprickor och rörgenomföringar i grunden
-
Installation av radonbrunn
-
Ventilationslösningar specifikt anpassade för blåbetongfastigheter
-
Avluftning av radonhaltigt vatten från bergborrad brunn
En uppföljande radonmätning bör genomföras efter åtgärd för att verifiera att halten sjunkit under referensvärdet 200 Bq/m³.
Frequently asked questions
Vad betyder enheten becquerel (Bq) i samband med radioaktivitet?
Becquerel (Bq) är SI-enheten för radioaktivt sönderfall. En becquerel innebär att en atomkärna sönderfaller per sekund. Enheten används för att ange aktiviteten hos alla typer av radioaktiva ämnen, inklusive radon i inomhusluft.
Hur omvandlas becquerel per kubikmeter (Bq/m³) till en bedömning av radonhalt inomhus?
Bq/m³ anger antalet radonsönderfall per sekund i varje kubikmeter luft. Mätvärdet jämförs med det svenska referensvärdet på 200 Bq/m³. Ligger årsmedelvärdet över denna nivå rekommenderas åtgärder enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Vilka metoder används för att mäta radon i bostäder och lokaler?
De vanligaste metoderna är långtidsmätning med spårfilmsdosor och korttidsmätning med elektroniska mätare. Långtidsmätning under eldningssäsongen ger det mest tillförlitliga resultatet. Korttidsmätning fungerar som en indikativ metod, exempelvis vid fastighetsaffärer.
Hur lång mätperiod krävs för att få ett tillförlitligt radonvärde?
En långtidsmätning ska pågå i minst 60 dagar under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Denna period fångar variationer som uppstår på grund av väder, temperatur och ventilationsförhållanden. Resultatet beräknas som ett årsmedelvärde i Bq/m³.
Vilka faktorer kan påverka mätresultatet vid radonmätning?
Radonhalten påverkas av utomhustemperatur, vindförhållanden, ventilationens kapacitet och hur bostadens grund är konstruerad. Placeringen av mätdosan spelar roll; den bör stå i ett bostadsrum, inte vid fönster eller ventilationsdon. Tillfällig vädring under mätperioden påverkar mindre vid långtidsmätning.
Hur ska mätresultat i Bq/m³ tolkas i förhållande till gällande riktvärden?
Ett årsmedelvärde under 200 Bq/m³ innebär att bostaden klarar det svenska referensvärdet. WHO rekommenderar ett lägre riktvärde på 100 Bq/m³. Radonhalter strax under 200 Bq/m³ innebär fortfarande en viss hälsorisk, eftersom forskningen inte visar något tröskelvärde under vilket risken helt upphör.