Radonmätning på arbetsplatsen är ett lagstadgat krav som syftar till att skydda arbetstagare mot exponering för radon-222, en radioaktiv ädelgas som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium i berggrunden. Gasen är osynlig, luktfri och färglös.
Vid långvarig inandning av radon och dess radondöttrar ökar risken för lungcancer. Uppskattningsvis 500 fall per år i Sverige kopplas till radon i inomhusmiljö.
Referensnivån för radonhalten på en arbetsplats är 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter), samma nivå som gäller för bostäder. Överstiger årsmedelvärdet under arbetstid denna nivå ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att sänka radonhalten.
Om åtgärderna inte ger tillräcklig effekt träder anmälningsplikt in hos Strålsäkerhetsmyndigheten. Radon i lokaler kan ha sitt ursprung i markradon, i byggnadsmaterial som blå lättbetong eller i hushållsvatten.
Halten varierar beroende på byggnadskonstruktion och ventilation. Regelverket kring radon på arbetsplatsen vilar på samverkan mellan Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Kraven specificeras i strålskyddslagen, strålskyddsförordningen samt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:10). Artikeln nedan beskriver när mätning krävs, hur den genomförs och vilka åtgärder som kan bli aktuella vid förhöjda radonhalter.
Information om regler och mätmetodik finns samlad hos aktörer som Radon hemma. Där ges vägledning kring hur radon mäts och hanteras.
Viktiga punkter
- Radonhalten på en arbetsplats ska mätas under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) i minst 60 dagar med ackrediterade spårfilmsdosor.
- Arbetsgivaren ansvarar för mätning, åtgärder och eventuell anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten om radonhalten överstiger 200 Bq/m³.
- Om åtgärder inte sänker radonhalten under referensnivån blir verksamheten anmälningspliktig, och vid exponering motsvarande 400 Bq/m³ gäller särskilda krav.
När mätning krävs och vilka nivåer som gäller
Mätning av radon på arbetsplatsen regleras av tydliga tidsramar, referensnivåer och intervall. Radonhalten ska mätas om ingen tidigare mätning finns, om den senaste mätningen är äldre än tio år eller efter byggnadsåtgärder som kan ha påverkat radonhalten.
Referensnivån 200 Bq/m³ i arbetslokaler
Referensnivån för radon i arbetslokaler är 200 Bq/m³, uttryckt som årsmedelvärde under arbetstid. Denna nivå sammanfaller med Socialstyrelsens riktvärde för bostäder.
Överstiger radonhalten 200 Bq/m³ är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder. Radonhalter över 200 Bq/m³ kan bero på inläckage av markradon, byggnadsmaterial som blå lättbetong eller otillräcklig ventilation.
Vad som gäller under eldningssäsongen
Mätning av radon ska enligt Strålsäkerhetsmyndigheten genomföras under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Under denna period är radonhalten inomhus som högst.
Ökat självdrag gör det lättare för markluft att tränga in i byggnaden. Byggnader vädras också mindre under vinterhalvåret.
Mätperioden ska pågå i minst 60 dagar för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde.
När en ny mätning bör göras
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att radonmätning upprepas vart tionde år. Ny mätning bör också ske efter större renoveringar, förändringar i ventilationssystemet eller ombyggnader som påverkar byggnadens täthet.
Halveringstiden för radon-222 är cirka 3,8 dagar. Radonhalten i en byggnad kan förändras över tid genom förändringar i mark, konstruktion eller driftsförhållanden.
Ansvar enligt regler och myndighetskrav
Arbetsgivarens ansvar, myndigheternas tillsynsroller och det lagstöd som reglerar radon på arbetsplatser bildar grunden för hela regelverket. Strålskyddslagen och strålskyddsförordningen anger ramarna, medan Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten delar tillsynsansvaret.
Arbetsgivarens ansvar i arbetsmiljöarbetet
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:1) är det arbetsgivarens ansvar att undersöka om radon förekommer på arbetsplatsen. Finns misstanke om förhöjda halter, exempelvis vid byggnader med blå lättbetong eller i kända riskområden, ska mätning genomföras.
Arbetsgivaren ansvarar även för att vidta åtgärder om radonhalten överstiger 200 Bq/m³ och för att följa upp resultaten.
Arbetsmiljöverkets och strålsäkerhetsmyndighetens roller
Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar för arbetsplatser som ännu inte mätt radonhalten, som ska vidta åtgärder eller som ligger under referensnivån. När en verksamhet blir anmälningspliktig delas tillsynsansvaret mellan Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Denna uppdelning innebär att båda myndigheterna har tillsynsansvar vid förhöjda halter.
Strålskyddslag och strålskyddsförordningen i praktiken
Strålskyddslagen (2018:396) och strålskyddsförordningen (2018:506) utgör den rättsliga grunden. Specifika krav för radon på arbetsplatser regleras i SSMFS 2018:10.
Föreskrifterna anger när anmälningsplikt gäller, vilka som ska anmäla och vilka exponeringsnivåer som utlöser specifika skyldigheter. Regelverket skiljer mellan anmälan enligt 4 § (radonhalt över referensnivån) och 5 § (radonexponering över 0,72 MBqh/m³ under en årsarbetstid).
Så går mätningen till i praktiken
Radonmätning på arbetsplatser genomförs med ackrediterade spårfilmsdosor som placeras i representativa utrymmen. Metoden är passiv och kräver ingen elförsörjning.
Detta gör den enkel att tillämpa i kontors-, industri- och butikslokaler.
Orienterande långtidsmätning med spårfilm
Det första steget är en orienterande långtidsmätning. Spårfilmsdosor placeras ut i lokalerna under minst 60 dagar inom eldningssäsongen.
Spårfilmen registrerar alfapartiklar från sönderfallet av radon-222 och dess radondöttrar. Efter mätperioden analyseras dosorna i laboratorium för att beräkna ett årsmedelvärde.
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning ska mätvärdena vara representativa för den radonexponering arbetstagarna utsätts för.
Placering av dosor och mätning under arbetstid
Dosorna placeras i utrymmen där arbetstagare vistas under längre tid. Inte alla utrymmen behöver mätas.
Vid urval prioriteras rum med störst vistelsetid. Dosor ska placeras fritt i rummet, inte i dragiga fönsterkarmar eller nära ventilationsdon.
Eftersom ventilationen på arbetsplatser ofta stängs av utanför arbetstid kan en långtidsmätning ge en överskattning av radonhalten. Därför kan en uppföljande mätning under arbetstid behövas för att komplettera resultatet.
Uppföljande kontroll vid förhöjda värden
Om långtidsmätningen visar radonhalter över 200 Bq/m³ rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten en uppföljande mätning. Syftet är att fastställa den faktiska radonhalten under arbetstid, då ventilationen är i drift.
Vid sammanvägning av långtidsmätning och arbetstidsmätning avgörs om åtgärder krävs. Denna tvåstegsprocess förhindrar att åtgärder vidtas i onödan.
Vad som ska göras vid förhöjda halter
Vid radonhalter som överstiger referensnivån 200 Bq/m³ under arbetstid krävs aktiva insatser. Åtgärderna varierar beroende på radonkälla: markradon, byggnadsmaterial eller ventilationsbrister.
Kontrollmätning efter genomförda insatser verifierar effekten.
Hur radonhalten kan sänkas
Åtgärder för att sänka radonhalten delas in i tre huvudkategorier:
- Förbättrad ventilation genom att optimera befintliga system eller installera tillufts- och frånluftssystem med värmeåtervinning.
- Tätning av byggnadskonstruktionen vid inläckage av markradon, exempelvis genom att täta sprickor i bottenplatta och genomföringar.
- Radonsug eller radonbrunn som skapar undertryck under byggnaden och förhindrar att markluft tränger in.
På arbetsplatser går det enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ofta att åtgärda radon med enkla medel. Att justera ventilationens drifttider kan i många fall räcka.
Åtgärder för att begränsa exponering
Om radonhalten inte omedelbart kan sänkas under 200 Bq/m³ kan radonexponeringen begränsas genom organisatoriska åtgärder. Arbetstagare kan tillfälligt omplaceras till lokaler med lägre radonhalt.
Arbetstiden i utrymmen med förhöjda halter kan begränsas. Dessa åtgärder är tillfälliga och ersätter inte tekniska lösningar.
Det räcker inte att bara mäta; arbetsgivaren är ansvarig för att åtgärda problemet och följa upp att nivåerna sjunker.
Kontrollmätning efter genomförda insatser
Efter genomförda åtgärder ska en ny radonmätning utföras för att bekräfta att radonhalten sjunkit under referensnivån. Kontrollmätningen genomförs på samma sätt som den ursprungliga mätningen, det vill säga med spårfilmsdosor under minst 60 dagar inom eldningssäsongen.
Resultatet avgör om ytterligare åtgärder behövs eller om anmälningsplikt kvarstår.
När anmälan måste göras
Anmälningsplikten till Strålsäkerhetsmyndigheten aktiveras i specifika situationer kopplade till radonhalt och exponering. Två separata paragrafgrunder gäller, beroende på om det handlar om radonhalt över 200 Bq/m³ eller exponering motsvarande 400 Bq/m³ under en årsarbetstid.
Anmälningsplikt över 200 Bq/m³ efter utebliven effekt av åtgärder
En verksamhet blir anmälningspliktig enligt 4 § SSMFS 2018:10 om radonhalten överstiger 200 Bq/m³ och åtgärder som förväntas sänka halten inte genomförs eller inte ger önskad effekt. Verksamheten har alltså först möjlighet att åtgärda problemet.
Anmälan ska göras av den som sysselsätter personalen, vanligen arbetsgivaren. Om flera arbetsgivare delar arbetsplatsen ska varje arbetsgivare göra en egen anmälan.
Särskilt hög exponering och nivån 400 Bq/m³
Enligt 5 § SSMFS 2018:10 gäller anmälningsplikt om arbetstagare under en årsarbetstid riskerar en radonexponering som överskrider 0,72 MBqh/m³. Det motsvarar vistelse under en årsarbetstid i 400 Bq/m³.
Anmälan ska i detta fall göras av den som har rådighet (bestämmanderätt) över arbetsstället, vanligen fastighetsägaren. Plikten omfattar både egen och inhyrd personal.
Hur anmälan görs i strålsäkerhetsmyndighetens e-tjänst
Anmälan görs via Strålsäkerhetsmyndighetens e-tjänst. Anmälan ska innehålla uppgifter om mätresultat, arbetsplats och antal exponerade arbetstagare.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska anmälan förnyas vart tionde år, och i samband med förnyelsen ska en ny radonmätning genomföras. Anmälan enligt 4 § görs per verksamhet, medan anmälan enligt 5 § görs per arbetsställe.
Frequently asked questions
Vilka arbetsplatser omfattas av krav på radonmätning och när gäller det?
Alla arbetsplatser i inomhusmiljö omfattas. Kravet gäller om ingen tidigare mätning finns, om den senaste mätningen är äldre än tio år eller efter byggnadsåtgärder som kan ha påverkat radonhalten.
Arbetsplatser utomhus i öppen miljö behöver inte mätas eftersom radon snabbt späds ut i utomhusluft.
Hur genomförs en radonmätning i kontor, industri- och butikslokaler i praktiken?
Mätningen genomförs med ackrediterade spårfilmsdosor som placeras ut i lokaler där arbetstagare vistas under längre tid. Dosorna ligger kvar i minst 60 dagar under eldningssäsongen.
Därefter skickas dosorna till ett laboratorium för analys.
Hur lång mätperiod krävs för att resultaten ska vara tillförlitliga?
Mätperioden ska vara minst 60 dagar inom tidsperioden 1 oktober till 30 april. Kortare mätperioder ger inte ett tillräckligt tillförlitligt årsmedelvärde.
Vid behov finns alternativ för korttidsmätning, men dessa ersätter inte en fullständig långtidsmätning.
Var ska mätutrustningen placeras för att ge representativa mätvärden i lokalerna?
Radonmätarna ska placeras fritt i rummet, i andningshöjd, och i utrymmen där arbetstagare tillbringar mest tid. Dosorna ska inte placeras i dragiga fönsterkarmar, nära ventilationsdon eller på fuktutsatta ytor.
Mätpunkter väljs i ett urval av lokaler, inte nödvändigtvis i alla utrymmen.
Vilka gränsvärden gäller för radon i arbetsmiljön och hur ska resultaten tolkas?
Referensnivån är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde under arbetstid. Radonhalten beräknas genom sammanvägning av långtidsmätning och eventuell arbetstidsmätning.
Överstiger resultatet 200 Bq/m³ ska åtgärder vidtas. Vid exponering motsvarande 400 Bq/m³ under en årsarbetstid gäller ytterligare anmälningskrav.
Vilka åtgärder bör vidtas om mätningen visar förhöjda radonhalter?
Åtgärderna beror på radonkällan. Förbättrad ventilation, tätning av bottenplatta och installation av radonsug är vanliga metoder.
Efter genomförda åtgärder ska en kontrollmätning verifiera att radonhalten sjunkit under 200 Bq/m³. Om referensnivån inte uppnås blir verksamheten anmälningspliktig.