Radonmätning i förskola och skola är en central del av det förebyggande hälsoskyddsarbetet i Sverige. Radon, en radioaktiv ädelgas med isotopen radon-222, bildas naturligt i sönderfallskedjan från uran via radium i berggrund och mark.
Gasen är osynlig och luktfri. Vid långvarig exponering inomhus ökar risken för lungcancer.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige.
Den nationella referensnivån för radonhalten i skolor, förskolor och bostäder är 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter), fastställd genom strålskyddsförordningen. Markradon är den vanligaste källan, men radon kan även frigöras från blå lättbetong i byggnadsmaterial samt från hushållsvatten.
Barn och personal tillbringar en stor del av vardagen i skolmiljöer. Regelbunden radonmätning är avgörande för att säkerställa att radonhalten håller sig under referensvärdet.
Har du frågor om hur en sådan mätning genomförs i praktiken kan du ta kontakt via Radon hemmas kontaktsida.
Viktiga punkter
- Referensnivån för radonhalt i skolor och förskolor är 200 Bq/m³ enligt strålskyddsförordningen.
- Långtidsmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) i minst 60 dagar krävs för tillförlitliga resultat.
- Fastighetsägaren ansvarar för att radonmätning genomförs, att förhöjda radonhalter åtgärdas och att ny kontrollmätning utförs efter insats.
När mätning krävs och vilket regelverk som gäller
Reglerna för radon i skolor och förskolor bygger på strålskyddsförordningen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt kommunernas tillsyn inom miljö- och hälsoskydd. Radonhalten ska inte överstiga den nationella referensnivån 200 Bq/m³ i lokaler där elever och personal vistas.
Referensnivån 200 Bq/m³ i skolor och förskolor
Strålskyddsförordningen anger att radonhalten i inomhusluft inte bör överstiga 200 Bq/m³. Denna referensnivå gäller bostäder, skolor, förskolor och lokaler dit allmänheten har tillträde, enligt Stockholms stads sammanställning om radon.
Värdet uttrycks som ett årsmedelvärde.
Ansvar enligt strålskyddsförordningen och tillsyn
Fastighetsägaren bär ansvaret för att genomföra radonmätningar och vid behov vidta åtgärder. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd utövar tillsyn och kan ställa krav på mätning och åtgärder enligt miljöbalken.
Arbetsmiljöverket reglerar radon som en arbetsmiljöfråga för personal, vilket innebär att arbetsgivaren också har ett ansvar, särskilt vid mätning på arbetsplatser.
Skillnaden mellan skolmiljö, arbetsplats och allmän lokal
Skolor och förskolor klassas både som arbetsmiljö för personal och som vistelselokal för elever och barn. Referensnivån 200 Bq/m³ gäller oavsett vilken kategori som tillämpas.
Metodbeskrivningen för arbetsplatsmätning används som grund, men Strålsäkerhetsmyndighetens vägledning för mätning av radonhalten i skolor och förskolor kompletterar med specifika anvisningar om urval av lokaler.
Så genomförs en korrekt långtidsmätning
Långtidsmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen utgör den rekommenderade metoden. Mätningen ska pågå minst 60 dagar och analyseras av ett ackrediterat mätlaboratorium.
Eldningssäsongen och kravet på minst 60 dagar
Eldningssäsongen sträcker sig från 1 oktober till 30 april. Under denna period är ventilationsförhållandena stabila och fönster hålls normalt stängda, vilket ger representativa radonhalter.
Mätperioden ska vara minst 60 dagar för att beräkna ett tillförlitligt årsmedelvärde, enligt Radonmätning.se.
Mätdosor, spårfilmsdosor och val av radonmätare
Spårfilmsdosor, ibland kallade mätdosor, är den vanligaste typen av radonmätare vid långtidsmätning. Dosorna registrerar alfapartiklar från radondöttrar under hela mätperioden.
Halveringstiden för radon-222 är cirka 3,8 dagar, och de kortlivade sönderfallsprodukterna (radondöttrarna) avger den strålning som dosorna detekterar. Mätpaket beställs från ett ackrediterat mätlaboratorium som också analyserar och rapporterar resultatet.
Placering av mätdosor i klassrum och vistelselokaler
Mätdosor placeras i de rum där elever och personal vistas mest, exempelvis klassrum, lekrum och personalrum. Dosorna ska stå fritt, minst 25 centimeter från väggar och i andningshöjd.
De får inte placeras nära fönster, dörrar eller ventilationsdon, eftersom luftrörelser påverkar mätresultatet.
Urval av lokaler och antal mätpunkter
Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning anger hur lokaler väljs ut och hur många mätpunkter som krävs. Urvalet styrs av faktorer som markkontakt, byggnadens konstruktion och vilka utrymmen som nyttjas.
Hur urval av lokaler görs enligt metodbeskrivning
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens vägledning ska radonmätning omfatta ett representativt urval av de lokaler som nyttjas. Varje separat byggnad eller del av byggnad med egen grundläggning betraktas som en egen mätenhet.
Antalet mätpunkter beror på lokalens storlek och antal plan.
Lokaler med direkt markkontakt och andra risklägen
Lokaler med direkt markkontakt, exempelvis källarplan och bottenvåningar med platta på mark, löper störst risk för förhöjda radonhalter. Markradon transporteras genom sprickor i betongplatta, rörgenomföringar och otäta golvkonstruktioner.
Byggnader uppförda med blå lättbetong kräver särskild uppmärksamhet.
Vad som bör prioriteras för elever och personal
I första hand mäts de lokaler där elever och personal tillbringar mest tid. Klassrum, hemvister i förskolan, fritidshemsrum och personalrum prioriteras.
Utrymmen som enbart används tillfälligt, exempelvis förråd, kan i regel exkluderas. Syftet är att kartlägga radonhalterna i den faktiska vistelsemiljön.
Hur mätresultat bedöms och följs upp
Resultaten från en långtidsmätning jämförs med den nationella referensnivån på 200 Bq/m³. Om radonhalten överskrider referensvärdet krävs uppföljande åtgärder och ny mätning.
När radonhalten bedöms som förhöjd
En radonhalt som överstiger 200 Bq/m³ i årsmedelvärde klassas som förhöjd. Vid en orienterande mätning som visar värden nära eller över referensnivån rekommenderas en kompletterande långtidsmätning för att verifiera resultatet.
Arbetsplatsmätning under verksamhetstid kan också bli aktuell.
Uppföljande mätning under verksamhetstid
Vid förhöjda radonhalter kan en uppföljande mätning genomföras specifikt under den tid då verksamheten pågår. Denna mätning ger en bild av den faktiska exponeringen för elever och personal.
Metoden beskrivs i Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser.
Hur variationer mellan verksamhetstid och övrig tid tolkas
Radonhalten i en byggnad varierar beroende på ventilation, temperatur och tryckskillnader. Under verksamhetstid är ventilationen ofta högre, vilket kan sänka radonhalten jämfört med kvällar och helger.
Om långtidsmätningen visar ett förhöjt årsmedelvärde men verksamhetstidsmätningen understiger 200 Bq/m³ bedöms situationen utifrån båda resultaten. Båda värdena dokumenteras.
Åtgärder vid förhöjda halter och ny kontroll
När radonhalten överstiger referensnivån behöver byggnaden åtgärdas. Valet av åtgärd beror på varifrån radonet kommer och byggnadens konstruktion.
När det behövs att åtgärda radon
Fastighetsägaren är skyldig att vidta åtgärder så snart mätresultaten bekräftar att radonhalten överstiger 200 Bq/m³. Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kan förelägga fastighetsägaren att åtgärda och rapportera, enligt Stockholms stads tillsynsuppmaning.
Prioriteten är att skydda elever och personal.
Vanliga orsaker till höga värden i byggnader
De vanligaste orsakerna till förhöjda radonhalter i skolor och förskolor:
- Markradon som tränger in genom sprickor och rörgenomföringar i grundkonstruktionen
- Blå lättbetong i väggar eller bjälklag som avger radon kontinuerligt
- Otillräcklig ventilation som inte späder ut radonhalten tillräckligt
- Hushållsvatten med högt radoninnehåll, främst från borrade brunnar i radonrik berggrund
När ny mätning bör göras efter åtgärd eller ombyggnad
Efter genomförd radonsanering eller ombyggnad ska en ny långtidsmätning utföras för att verifiera effekten. Mätningen genomförs på samma sätt som den ursprungliga, under eldningssäsongen och i minst 60 dagar.
Uppföljande mätning bör också ske vid förändrad ventilation eller byggnadskonstruktion, enligt Radonmätning.se om mätningskrav.
Myndighetskällor och praktiska underlag att utgå från
Flera svenska myndigheter tillhandahåller vägledning och regelverk kring radonmätning i skolor och förskolor. Nedan beskrivs de viktigaste aktörerna och resurserna.
Vägledning från Strålsäkerhetsmyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) publicerar metodbeskrivningar för radonmätning på arbetsplatser samt en specifik vägledning för mätning av radonhalten i skolor och förskolor.
Vägledningen förtydligar hur urval av lokaler genomförs och vilka steg som krävs vid överskridande av referensnivån. SSM samordnar även radonarbetet nationellt.
Kommunens roll i miljö- och hälsoskydd
Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd bedriver tillsyn och kan kräva att fastighetsägare mäter radon och åtgärdar förhöjda halter. Enligt Svensk Radonförening kontrollerar kommunerna att verksamhetsutövare uppfyller sina lagstadgade skyldigheter till egenkontroll.
Uppsala kommun har exempelvis tagit fram ett informationsblad om radonmätningar i skolor, förskolor och fritidshem.
Exempel på laboratorier och branschaktörer i källmaterialet
Radonmätning ska utföras med dosor från ett ackrediterat mätlaboratorium. Radonova är ett exempel på en branschaktör som erbjuder mätpaket och analys.
Johan Olsson, expert på arbetsplatsmätningar hos Radonova, har kommenterat att SSM nya vägledning har en viktig och positiv inverkan på arbetet med radon i skolmiljö. Eurofins Radon är ett annat ackrediterat laboratorium som erbjuder arbetsplatsmätning.
Frequently asked questions
Vilka lagkrav och riktvärden gäller för radonhalter i lokaler där barn vistas?
Enligt strålskyddsförordningen gäller referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde i skolor, förskolor och bostäder. Fastighetsägaren ansvarar för att genomföra mätning och vidta åtgärder om radonhalten överskrids.
Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd kan förelägga om mätning och sanering.
Hur går en radonmätning till och vilken metod bör användas för tillförlitliga resultat?
Långtidsmätning med spårfilmsdosor är standardmetoden. Dosorna placeras i vistelselokaler under minst 60 dagar och analyseras av ett ackrediterat mätlaboratorium.
Resultatet redovisas som ett beräknat årsmedelvärde i Bq/m³.
När på året är det bäst att genomföra mätning och hur lång mättid krävs?
Mätning genomförs under eldningssäsongen, som varar från 1 oktober till 30 april. Mätperioden ska vara minst 60 dagar.
Under denna period är ventilationsförhållandena stabila, vilket ger ett representativt underlag för beräkning av årsmedelvärde.
Hur många mätdosor behövs och var ska de placeras för att ge ett representativt resultat?
Antalet mätdosor beror på antal byggnader, plan och rumsytor. Dosor placeras i de lokaler där elever och personal vistas mest, exempelvis klassrum och lekrum.
Minst 25 centimeters avstånd till väggar och placering i andningshöjd rekommenderas.
Vem ansvarar för att radon mäts och åtgärdas, och hur ska resultaten dokumenteras?
Fastighetsägaren bär huvudansvaret för radonmätning och eventuella åtgärder. Arbetsgivaren har ett kompletterande ansvar genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Mätresultat och vidtagna åtgärder ska dokumenteras och kunna redovisas vid kommunens tillsyn.
Vilka åtgärder är vanligast vid förhöjda radonhalter och hur följs effekten upp?
Vanliga åtgärder inkluderar tätning av grundkonstruktionen och installation av radonsug. Förbättrad ventilation är också vanligt.
Efter genomförd åtgärd utförs en ny långtidsmätning under eldningssäsongen för att verifiera att radonhalten understiger 200 Bq/m³.