Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium. Isotopen radon-222 har en halveringstid på 3,8 dagar och avger vid sönderfall så kallade radondöttrar, radioaktiva partiklar som kan fastna i lungvävnad.
Gasen varken syns, luktar eller smakar, vilket gör mätning till enda sättet att fastställa radonhalten i inomhusluft.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten har cirka 325 000 svenska bostäder radonhalter över referensvärdet 200 Bq/m³.
Radon i hemmet orsakar ungefär 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket gör gasen till den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning.
En egen radonmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) är en enkel och kostnadseffektiv metod att kontrollera radonhalten i bostaden.
Mätningen kräver minst 60 dygn, dosor i minst två rum och analys vid ett ackrediterat laboratorium. Resultatet redovisas i becquerel per kubikmeter (Bq/m³).
Vid halter över 200 Bq/m³ rekommenderas åtgärder.
På Radon hemmas webbplats finns ytterligare vägledning om hur radon mäts och hanteras i bostadsmiljö.
Viktiga slutsatser
- En egen radonmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen ger ett tillförlitligt årsmedelvärde utan specialkunskap.
- Referensvärdet i Sverige är 200 Bq/m³; halter däröver kräver utredning och åtgärd.
- Radon kan komma från mark, blåbetong eller hushållsvatten, och källan avgör vilken saneringsmetod som är mest effektiv.
Vad som krävs för att en egen mätning ska vara tillförlitlig
En tillförlitlig radonmätning kräver rätt mätperiod, rätt typ av mätning och dosor från ett ackrediterat laboratorium.
Mätningen skall följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning och genomföras under eldningssäsongen för att resultatet ska vara giltigt som årsmedelvärde.
Skillnaden mellan korttidsmätning och långtidsmätning
Långtidsmätning pågår i minst 60 dygn och ger ett årsmedelvärde som kan jämföras med referensvärdet 200 Bq/m³.
Resultatet är juridiskt och tekniskt tillförlitligt.
Korttidsmätning pågår i 7 till 10 dagar och ger en rådgivande indikation.
Metoden används vid husköp, efter renovering eller som en första kontroll.
Resultatet räknas inte som ett officiellt årsmedelvärde.
| Egenskap | Långtidsmätning | Korttidsmätning |
|---|---|---|
| Mätperiod | Minst 60 dygn | 7–10 dagar |
| Period | 1 okt–30 apr | Hela året |
| Resultat | Årsmedelvärde | Rådgivande indikation |
| Användning | Officiell mätning | Husköp, snabbkontroll |
Varför eldningssäsongen styr mätperioden
Under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, är bostäder mer tillslutna och uppvärmda.
Undertrycket som uppstår inomhus drar in markluft genom grundkonstruktionen, vilket ger en representativ bild av radonexponeringen.
Mätning sommartid, med öppna fönster och lägre temperaturskillnad, underskattar radonhalten.
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer skall mätning ske inom denna tidsperiod för att resultatet ska vara giltigt.
När en egen mätning räcker och när vidare utredning behövs
En egen mätning med spårfilmsdosor räcker för att fastställa radonhalten i de flesta villor och bostadsrätter.
Om resultatet visar halter under 200 Bq/m³ behövs normalt ingen ytterligare åtgärd.
Vid halter över 200 Bq/m³ behövs en radonbesiktning för att identifiera källan, oavsett om det rör sig om markradon, blåbetong eller bristfällig ventilation.
En besiktning avgör vilka åtgärder som är lämpliga.
Så utförs mätningen i bostaden
Hela processen från beställning till resultat omfattar tre steg: val av mätutrustning, korrekt placering av radondosor och inskickning för analys.
Varje steg påverkar mätresultatets tillförlitlighet.
Val av radonmätare och mätutrustning
Den vanligaste metoden för privatpersoner är spårfilmsdosor, även kallade radondosor eller mätdosor.
Dosorna beställs från ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium och levereras med instruktioner samt returkuvert.
Elektroniska radonmätare finns som alternativ.
Dessa ger realtidsdata via app men klassas som indikativa instrument.
För ett officiellt årsmedelvärde krävs spårfilmsdosor analyserade av ackrediterat laboratorium.
Placering av radondosor och mätdosor i hemmet
Minst två dosor skall placeras ut.
Reglerna i korthet:
- En dosa per våningsplan där boende vistas
- Placering i sovrum och vardagsrum prioriteras
- Dosan placeras minst 25 cm från yttervägg och minst 1,5 meter över golv
- Fönster och dörrar hålls stängda mer än normalt under mätperioden är inte nödvändigt; normalt boende gäller
Enligt Svensk Radonförening bör dosor alltid komma från ackrediterade radonlaboratorier för att säkerställa spårbarhet.
Spårfilm, spårfilmsdosa och analys av resultat
Spårfilmsdosan innehåller en liten plastfilm som registrerar alfapartiklar från radon-222 och dess radondöttrar.
Under mätperioden skapar varje alfapartikel ett mikroskopiskt spår i filmen.
Efter mätperiodens slut skickas dosan tillbaka.
Laboratoriet etsar filmen kemiskt och räknar spåren under mikroskop.
Antalet spår per ytenhet omvandlas till ett medelvärde i Bq/m³.
Resultatrapporten levereras normalt inom en vecka efter att laboratoriet mottagit dosorna.
Hur resultatet ska tolkas
Mätrapporten anger radonhalten som ett medelvärde i Bq/m³ för varje mätpunkt.
Tolkningen bygger på jämförelse med det svenska referensvärdet och bedömning av om en ny mätning eller åtgärd krävs.
Vad radonhalt i Bq/m³ betyder
Becquerel per kubikmeter (Bq/m³) anger antalet radioaktiva sönderfall per sekund i en kubikmeter luft.
Värdet beskriver hur mycket radon-222 och dess radondöttrar som finns i inomhusluften vid mättillfället.
Ett årsmedelvärde beräknas utifrån långtidsmätningen.
Korttidsmätningar ger däremot ett momentant riktvärde som inte kan jämföras direkt med referensvärdet.
Referensvärdet 200 Bq/m³ i svensk bostadsmiljö
Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket anger 200 Bq/m³ som referensvärde för befintliga bostäder.
För nybyggnation gäller samma nivå som högsta tillåtna halt.
WHO rekommenderar 100 Bq/m³ som riktvärde, vilket är strängare.
| Nivå (Bq/m³) | Bedömning |
|---|---|
| Under 100 | Låg radonhalt |
| 100–200 | Acceptabelt, men åtgärd kan övervägas |
| Över 200 | Referensvärdet överskrids; åtgärd rekommenderas |
När en ny mätning bör göras
En ny mätning rekommenderas efter genomförda åtgärder, till exempel installation av radonsug eller förändrad ventilation.
Ny mätning behövs också efter om- eller tillbyggnad som påverkar grundkonstruktionen.
Radonhalten kan förändras över tid på grund av sättningar i huset, ändrade ventilationsförhållanden eller markförändringar.
Enligt Uppsala kommun kan radonhalter variera avsevärt mellan närliggande hus.
En mätning vart tionde år är en rimlig intervall vid oförändrade förhållanden.
Var radonet kan komma ifrån i huset
Tre huvudsakliga källor förklarar förhöjda radonhalter i bostäder: markradon, byggnadsmaterial (främst blåbetong) och i vissa fall hushållsvatten från bergborrade brunnar.
Källan avgör vilken åtgärd som är effektiv.
Markradon och inträngning via grundkonstruktionen
Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda halter. Radon-222 bildas i mark som innehåller uran och radium, särskilt i grus- och moränrik jord samt i berggrund av granit och gnejs.
Gasen tränger in genom sprickor i husgrunden, rörgenomföringar, golvbrunnar och fogar mellan golv och vägg. Undertrycket i uppvärmda bostäder förstärker inflödet.
Enligt SGU kartläggningar klassas mark som normal-, hög- eller högriskmark baserat på radonkoncentrationen i jordluften.
Blåbetong som källa i äldre bostäder
Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 och innehåller alunskiffer med förhöjda halter av radium. Materialet avger radon kontinuerligt under hela sin livslängd.
Bostäder byggda med blåbetong i väggar eller bjälklag kan ha förhöjda radonhalter oavsett markförhållanden. Gammastrålningsmätning kan avgöra om blåbetong förekommer i konstruktionen.
Husförändringar som påverkar radonhalten
Sättningar i huset kan skapa nya sprickor i grunden. Tilläggsisolering utan kompletterande ventilation minskar luftomsättningen, vilket kan öka radonhalten.
Byte av ventilationssystem, igensättning av ventiler eller installation av frånluftsvärmepump förändrar tryckförhållandena. Varje förändring som påverkar undertrycket eller luftflödet bör följas av en kontrollmätning.
Åtgärder vid förhöjda värden
Radonhalter över 200 Bq/m³ kräver utredning av radonkällan och genomförande av anpassade åtgärder. Valet av metod beror på om radonet kommer från mark, byggnadsmaterial eller en kombination.
När radonbesiktning bör beställas
En radonbesiktning bör beställas när mätningen visar halter över 200 Bq/m³ eller vid misstanke om blåbetong i konstruktionen. Besiktningen kartlägger radonkällor och ger underlag för rätt åtgärd.
Besiktningen utförs av certifierade konsulter och inkluderar bland annat gammastrålningsmätning, tryckskillnadsmätning och kontroll av ventilationsflöden. Enligt Radonova bör åtgärder utgå från besiktningsresultatet, inte enbart från mätvärdet.
Ventilation, tätning och radonsug som vanliga lösningar
De tre vanligaste åtgärderna är:
- Förbättrad ventilation genom installation av till- och frånluftssystem med värmeåtervinning (FTX) som skapar balanserat tryck
- Tätning av sprickor, genomföringar och fogar i grundkonstruktionen för att minska radoninflöde från mark
- Radonsug som skapar undertryck under bottenplattan och leder bort radonhaltig markluft innan den når bostaden
Vid blåbetong som källa är förbättrad ventilation den primära åtgärden. Tätning och radonsug påverkar inte avgasning från byggnadsmaterialet.
Kontrollmätning efter genomförda åtgärder
Efter varje åtgärd skall en ny radonmätning genomföras för att verifiera resultatet. En korttidsmätning kan ge en första indikation.
En fullständig långtidsmätning under eldningssäsongen ger det säkra svaret. Radonhalter dokumenteras och bör sparas vid eventuell framtida försäljning av bostaden.
Ansvar, myndigheter och kvalitetssäkring
Flera myndigheter har roller i arbetet med radon i bostäder. Ansvarsfördelningen skiljer sig åt beroende på om det gäller privatbostad, hyresrätt eller arbetsplats.
Strålsäkerhetsmyndigheten och svenska rekommendationer
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ansvarar för referensvärdet 200 Bq/m³ och utfärdar metodbeskrivningar för radonmätningar i bostäder. SSM samordnar även det nationella radonarbetet och tillhandahåller information om hälsorisker.
Boverket anger krav i byggregler för nyproduktion. Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har tillsynsansvar enligt miljöbalken och kan ställa krav på radonmätning och åtgärder i befintliga bostäder, som framgår av Svensk Radonförening.
SWEDAC och ackrediterad analys
SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) ackrediterar laboratorier som utför radonanalyser. En mätning som skall ge ett officiellt årsmedelvärde måste analyseras av ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium.
Ackrediteringen säkerställer att laboratoriet följer internationella standarder för mätosäkerhet, kalibrering och kvalitetskontroll. Dosor från icke-ackrediterade leverantörer saknar juridisk giltighet.
Arbetsmiljöverket i kontrast till privat bostad
Arbetsmiljöverket reglerar radon på arbetsplatser. Gränsvärdet för arbetsplatser är 200 Bq/m³ som riktvärde för årsmedelvärde.
Arbetsgivaren har ansvar att mäta och åtgärda. I privatbostad är det fastighetsägaren som ansvarar.
För villor innebär det husägaren personligen. För hyresrätter och bostadsrättsföreningar vilar ansvaret på hyresvärden respektive föreningen, enligt Jönköpings kommun.
Frequently asked questions
Vilka typer av radonmätare finns och vilken passar bäst för en bostad?
De två huvudtyperna är spårfilmsdosor och elektroniska radonmätare. Spårfilmsdosor är det rekommenderade valet för officiella mätningar i bostäder eftersom de analyseras av SWEDAC-ackrediterade laboratorier.
Elektroniska mätare ger realtidsdata men klassas som rådgivande instrument.
Hur lång mätperiod krävs för att få ett tillförlitligt resultat i hemmet?
En långtidsmätning kräver minst 60 dygn under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Korttidsmätning på 7 till 10 dagar ger en snabb indikation men räknas inte som årsmedelvärde.
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning är långtidsmätning den enda metoden som ger ett officiellt resultat.
Var i huset bör dosor eller mätare placeras för korrekt mätning?
Dosor placeras i sovrum och vardagsrum, minst en per våningsplan där boende vistas regelbundet. Placeringen skall vara minst 25 cm från yttervägg och cirka 1,5 meter över golv.
Dosor skall inte placeras i kök, badrum eller utrymmen med kraftig ventilation.
Vilka årstider och väderförhållanden påverkar mätresultatet mest?
Eldningssäsongen ger de mest representativa mätvärdena eftersom bostäder är tillslutna och uppvärmda. Vintertid förstärks undertrycket i huset, vilket ökar markradoninflödet.
Sommartid med öppna fönster och mindre temperaturskillnad ger lägre och missvisande värden.
Hur tolkar man mätvärdena och när behöver åtgärder vidtas enligt riktvärden?
Resultatet anges i Bq/m³ som ett medelvärde för mätperioden. Halter under 200 Bq/m³ ligger inom referensvärdet.
Vid halter över 200 Bq/m³ rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att åtgärder vidtas, och en radonbesiktning bör genomföras för att identifiera källan.
Hur ofta bör man genomföra en ny mätning efter renovering eller förändrad ventilation?
En ny långtidsmätning bör genomföras efter varje förändring som påverkar grundkonstruktion, ventilation eller täthet.
Det inkluderar byte av ventilationssystem, tillbyggnad och grundförstärkning.
Även utan förändringar rekommenderas en kontrollmätning vart tionde år.