Radonmätning i lägenhet är det enda tillförlitliga sättet att fastställa om radonhalten i en bostad överstiger referensvärdet 200 Bq/m³. Radon, en radioaktiv ädelgas med isotopen radon-222, bildas i sönderfallskedjan från uran via radium i berggrund och jordlager.
Gasen är luktfri, färglös och kan inte upptäckas utan mätning. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattas närmare 400 000 bostäder i Sverige ha radonhalter över referensnivån, och radon i inomhusluft orsakar cirka 500 lungcancerfall per år i landet.
I lägenheter kan radon komma från tre huvudsakliga källor: markradon som tränger in genom otätheter i grunden, byggnadsmaterial som blå lättbetong (blåbetong) och i sällsynta fall radonhaltigt hushållsvatten. Radon sönderfaller till så kallade radondöttrar, radioaktiva metallatomer som vid inandning fastnar i lungvävnaden och avger alfastrålning.
Halveringstiden för radon-222 är 3,82 dagar. Mätning sker under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, med spårfilmsdosor som analyseras av ett ackrediterat laboratorium.
Resultatet redovisas som ett årsmedelvärde i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Referensvärdet 200 Bq/m³ gäller för befintliga bostäder och fastställdes i samarbete mellan Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten.
Den som vill veta mer om hur radon mäts och hanteras kan besöka Radon hemmas kontaktsida för vägledning.
Viktiga punkter
- En långtidsmätning under minst 60 dagar inom eldningssäsongen krävs för att fastställa ett giltigt årsmedelvärde.
- Alla lägenheter med direkt markkontakt i flerbostadshus ska mätas, plus minst 20 procent av övriga bostäder per huskropp.
- Radonhalter över referensvärdet 200 Bq/m³ kräver utredning av orsak och därefter tekniska åtgärder följt av kontrollmätning.
När mätning i lägenhet behöver göras
Radonmätningar i lägenheter behövs oavsett byggnadens ålder. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att ny mätning görs om det gått mer än tio år sedan föregående mätning, eller om byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten har genomförts.
Lägenheter med markkontakt har högst prioritet. Även bostäder på övre plan kan ha förhöjda radonhalter på grund av blåbetong eller otillräcklig ventilation.
Ansvar i hyresrätt och bostadsrätt
Fastighetsägaren bär det primära ansvaret för att radonmätningar genomförs och att åtgärder vidtas vid förhöjda halter. I en hyresrätt är det hyresvärden som initierar och bekostar mätningen.
I en bostadsrätt ligger ansvaret hos bostadsrättsföreningen, som enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning ska se till att mätningar görs i ett representativt urval av lägenheter. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd kan förelägga om mätning.
När ny mätning bör beställas
Ny mätning bör beställas i följande situationer:
- Mer än 10 år har gått sedan senaste mätningen.
- Ombyggnad eller tilläggsisolering har genomförts.
- Ventilationssystemet har ändrats.
- Sättningar i grunden har uppstått, vilket kan bilda nya sprickor.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten gäller inte ett mätresultat för evigt. Förutsättningarna förändras.
Varför lägenheter med markkontakt prioriteras
Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter i bostäder. Lägenheter som ligger direkt på mark utan källare eller annat ventilerat utrymme under har störst risk för inträngning av radonhaltig jordluft.
Tryckskillnaden mellan inomhusluften och marken driver gasen uppåt genom sprickor och otätheter i bottenplattan. Det förklarar varför samtliga lägenheter med direkt markkontakt ska mätas i flerbostadshus.
Så genomförs en korrekt långtidsmätning
En ackrediterad långtidsmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen utgör grunden för ett tillförlitligt årsmedelvärde. Mätdosorna beställs från ett ackrediterat laboratorium, placeras i bostadsrum och skickas tillbaka för analys efter avslutad mätperiod.
Eldningssäsong och mättid för årsmedelvärde
Mätningen ska pågå i minst 60 dagar under perioden 1 oktober till 30 april. Under dessa månader är fönster och dörrar i regel stängda, och uppvärmningen skapar undertryck som kan dra in markradon genom grunden.
Ju längre mätperiod, desto mer precist blir årsmedelvärdet. En korttidsmätning, som pågår minst sju dagar, ger enbart ett rådgivande resultat.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan en korttidsmätning inte användas som underlag för myndighetsbeslut.
Placering av mätdosor i bostadsrum
Mätdosor placeras i de rum där boende vistas mest, typiskt sovrum och vardagsrum. Reglerna ser ut så här:
| Typ av bostad | Antal mätpunkter | Placering |
|---|---|---|
| Lägenhet med ett rum | 1 mätpunkt, 2 dosor | Samma rum |
| Lägenhet med två eller fler rum | Minst 2 mätpunkter | Sovrum + ytterligare rum |
| Lägenhet med fler än ett plan | Minst 1 per plan | Bostadsrum på varje plan |
Dosorna ska inte placeras i kök, badrum, källarförråd eller utrymmen utan permanent vistelse. Korrekt placering är minst 25 cm från yttervägg och minst 1,5 meter över golv, enligt rekommendationer från Svensk Radonförening.
Spårfilm, detektorer och analys hos laboratorium
Spårfilm (spårfilmsdosor) är den vanligaste mätmetoden. Dosan innehåller en plastfilm som registrerar alfapartiklar från radon och dess sönderfallsprodukter.
Efter mätperioden skickas dosan till ett ackrediterat laboratorium, som etsar filmen och räknar spåren. Resultatet omvandlas till ett årsmedelvärde i Bq/m³.
Laboratoriet ska vara ackrediterat av Swedac. Analysresultatet levereras normalt inom några veckor efter att dosorna skickats in.
Hur många bostäder som ska mätas i flerbostadshus
Urvalet av lägenheter i flerbostadshus följer Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Alla lägenheter med direkt markkontakt ska mätas, och minst 20 procent av övriga bostäder per huskropp ingår i urvalet.
Urval per huskropp och våningsplan
Varje huskropp behandlas som en separat enhet. Enligt riktlinjer från Solna kommun gäller att minst 20 procent av de bostäder som inte har direkt markkontakt ska mätas.
Urvalet bör spridas över olika våningsplan för att fånga eventuella variationer. Om mätresultaten visar förhöjda radonhalter kan mätningar behöva utvidgas till fler lägenheter.
Detektorer per bostad och per plan
Varje lägenhet med två eller fler rum mäts med minst två detektorer, placerade i separata bostadsrum. En enrumslägenhet kräver fortfarande två detektorer, men de placeras i samma rum.
Lägenheter som sträcker sig över mer än ett plan kräver minst en detektor per plan. Flera leverantörer erbjuder mätpaket med mängdrabatt för bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag.
Lägenheter nära schakt och riskmaterial
Lägenheter i närheten av hiss- och installationsschakt kan ha avvikande radonhalter eftersom schakten kan fungera som transportvägar för radonhaltig luft. Byggnader som innehåller blåbetong, framför allt från perioden 1929 till 1975, kräver extra uppmärksamhet.
Radon avgår direkt från materialet. Det innebär att även lägenheter på övre plan kan ha halter över 200 Bq/m³.
Så tolkas resultat och gränsvärden
Mätresultatet uttrycks som ett beräknat årsmedelvärde i Bq/m³. Värdet jämförs med referensnivån 200 Bq/m³ för att bedöma om åtgärder behövs.
Vad årsmedelvärdet visar
Årsmedelvärdet är en statistisk skattning av den genomsnittliga radonhalten i bostaden under ett helt år. Radonhalten varierar kraftigt, både under dygnet och mellan årstiderna, beroende på temperatur, vindförhållanden och ventilation.
Långtidsmätningen jämnar ut dessa variationer och ger ett representativt värde.
Referensvärdet 200 becquerel per kubikmeter
Referensnivån för befintliga bostäder i Sverige är 200 Bq/m³. Värdet har fastställts i den nationella handlingsplanen av Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och Folkhälsomyndigheten.
Vid nybyggnation gäller ett lägre riktvärde på 200 Bq/m³ enligt Boverkets byggregler, men målet är att hålla radonhalten så låg som rimligt möjligt.
WHO rekommenderar ett referensvärde på 100 Bq/m³. Det svenska referensvärdet 200 Bq/m³ innebär inte att halter under gränsen är riskfria.
Lungcancerrisken ökar linjärt med radonhalten.
Skillnaden mellan indikation och myndighetsunderlag
En korttidsmätning ger en indikation, ett ungefärligt värde. Resultatet är rådgivande och kan inte ligga till grund för myndighetsbeslut eller föreläggande.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten krävs en långtidsmätning om minst 60 dagar under eldningssäsongen för att resultatet ska räknas som ett giltigt myndighetsunderlag.
Vanliga orsaker till förhöjda nivåer
Förhöjda radonhalter i lägenheter har tre huvudorsaker: markradon, blåbetong och bristande ventilation. Ofta samverkar flera faktorer.
Markradon och otätheter mot grund
Radonhaltig jordluft tränger in genom sprickor, rörgenomföringar och andra otätheter i bottenplattan. Tryckskillnaden mellan bostadens inomhusluft och marken fungerar som en drivkraft.
Enligt SGU är naturlig strålning från marken, inklusive radon i inomhusluft, den dominerande strålkällan för människor i Sverige. Sättningar i husgrunden kan med tiden bilda nya transportvägar.
Blå lättbetong som källa i byggnaden
Blåbetong (blå lättbetong) tillverkades mellan 1929 och 1975 och innehåller alunskiffer med förhöjd halt av radium-226. Materialet avger radon direkt in i bostaden.
Radonhalten beror på betongens radiumhalt, väggarnas yta och ventilationens effektivitet. Enligt Göteborgs Stad är blåbetong en av de vanligaste källorna till förhöjda radonhalter i fastigheter.
Ventilationens påverkan på inomhusluften
Ventilationen spelar en avgörande roll. Ett undertryck i byggnaden suger in markradon, medan otillräcklig luftomsättning gör att radon ansamlas.
Stängda fönsterventiler, igensatta ventilationsdon och felaktigt injusterade system kan alla bidra till förhöjda halter. Enligt Stockholmshem är stängda fönsterventiler en vanlig orsak till att radonhalten stiger i lägenheter.
Vad som sker efter ett för högt mätvärde
Ett årsmedelvärde över 200 Bq/m³ innebär att fastighetsägaren bör vidta åtgärder. Processen följer en strukturerad ordning: utredning, åtgärd och kontrollmätning.
Utredning av orsak innan åtgärd
Innan åtgärder beslutas måste radonkällan identifieras. En radonutredning kartlägger om radonet kommer från mark, byggnadsmaterial eller en kombination.
Enligt Svensk Radonförening bör en utredning alltid genomföras innan beslut om saneringsmetod fattas. Fel åtgärd mot fel källa ger inget resultat.
Exempel på tekniska åtgärder i fastigheten
Vilken åtgärd som väljs beror på radonkällan:
- Markradon: Radonsug eller radonbrunn som sänker lufttrycket under bottenplattan och leder bort radonhaltig jordluft. Tätning av sprickor och genomföringar kompletterar åtgärden.
- Blåbetong: Förbättrad ventilation eller inkapsling av ytor. I extrema fall rivning och ersättning av materialet.
- Ventilation: Injustering, installation av tilluft eller mekanisk frånluft för att öka luftomsättningen.
En radonsug eller radonbrunn är den vanligaste lösningen vid markradon.
Kontrollmätning efter genomförda insatser
Efter att åtgärder genomförts krävs en ny långtidsmätning för att verifiera att radonhalten sjunkit under 200 Bq/m³. Kontrollmätningen ska genomföras enligt samma metodbeskrivning som den ursprungliga mätningen: minst 60 dagar under eldningssäsongen med spårfilmsdosor från ett ackrediterat laboratorium.
Resultatet dokumenteras. Fastighetsägaren bör spara mätprotokoll och åtgärdsrapporter för framtida behov.
Frequently asked questions
När är det bästa tillfället på året att genomföra en radonmätning i en bostad?
Radonmätning ska utföras under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Under denna period är bostaden uppvärmd med stängda fönster och dörrar, vilket ger förutsättningar som speglar den högsta radonexponeringen under året.
Mätningen ska pågå i minst 60 dagar.
Hur lång mätperiod krävs för att resultatet ska vara tillförlitligt enligt gällande rekommendationer?
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten krävs minst 60 dagar för en långtidsmätning som ska ge ett årsmedelvärde. Kortare mätperioder, ned till sju dagar med spårfilm, klassas som korttidsmätningar och ger enbart ett rådgivande resultat som inte kan användas som myndighetsunderlag.
Vilka typer av radonmätare finns, och vilken metod bör väljas i en lägenhet?
Den vanligaste och mest rekommenderade metoden är spårfilmsdosor (radondosor) som analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Det finns även elektroniska radonmätare som ger realtidsvärden, men dessa används främst för korttidsmätning eller uppföljning.
För att få ett giltigt årsmedelvärde i en lägenhet rekommenderas spårfilm.
Var i bostaden ska mätutrustningen placeras för att ge ett representativt resultat?
Detektorerna placeras i sovrum och vardagsrum, det vill säga rum där boende vistas mest. Placering ska ske minst 25 cm från yttervägg och minst 1,5 meter över golv.
Kök, badrum och förråd undviks eftersom de inte representerar den normala vistelsetiden.
Vem ansvarar för radonmätning och eventuella åtgärder i en bostadsrätt respektive hyresrätt?
I en hyresrätt är fastighetsägaren ansvarig för både mätning och eventuella åtgärder. I en bostadsrätt vilar ansvaret på bostadsrättsföreningen som fastighetsägare.
Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har det operativa tillsynsansvaret och kan förelägga om mätning eller sanering.
Vilka åtgärder är aktuella om mätningen visar förhöjda radonhalter?
Åtgärderna beror på radonkällan.
Vid markradon installeras ofta en radonsug eller radonbrunn.
Blåbetong kan kräva förbättrad ventilation eller inkapsling.
En kontrollmätning ska genomföras efteråt, under minst 60 dagar inom eldningssäsongen, för att bekräfta att halten sjunkit under 200 Bq/m³.