En rådgivande radonmätning är en korttidsmätning som ger en indikation på radonhalten i en bostad under en begränsad tidsperiod, till skillnad från en långtidsmätning som syftar till att fastställa årsmedelvärdet. Mätningen är inte godkänd som underlag för myndighetsbeslut men fungerar som ett första steg för att bedöma om radonhalterna i en bostad kan vara förhöjda.
Radon är en radioaktiv ädelgas med isotopen radon-222. Den bildas i sönderfallskedjan från uran och radium i berggrund och mark.
Gasen är osynlig och luktfri. Det enda sättet att upptäcka radon i bostäder är att mäta.
Referensvärdet för radonhalt i svenska bostäder är 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten finns närmare 400 000 bostäder i Sverige med radonhalter över denna nivå.
Långvarig exponering för radon och dess sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar, uppskattas orsaka cirka 500 fall av lungcancer per år i landet. En rådgivande mätning kan ge en första fingervisning om huruvida en mer noggrann utredning behövs.
Besök gärna Radon hemmas kontaktsida för mer information om hur mätning och hantering av radon i bostäder kan gå till.
Viktiga punkter
- En rådgivande radonmätning är en korttidsmätning som ger en indikation, inte ett juridiskt giltigt årsmedelvärde.
- Referensvärdet i svenska bostäder är 200 Bq/m³, och radonhalter över denna nivå bör åtgärdas.
- Vid förhöjt resultat från en rådgivande mätning bör en långtidsmätning genomföras under eldningssäsongen för att fastställa årsmedelvärdet.
Vad en rådgivande mätning visar
En rådgivande mätning ger en ögonblicksbild av radonhalten under en kort period. Resultatet visar radonhalter i becquerel per kubikmeter men utgör inte ett fastställt årsmedelvärde.
Mätningen kallas ibland rådgivande indikering eller indikativ mätning.
Skillnaden mellan rådgivande mätning och årsmedelvärde
En rådgivande mätning, alltså en korttidsmätning, pågår under en kortare tidsperiod och ger ett ungefärligt värde. Ett årsmedelvärde baseras däremot på en långtidsmätning som pågår i minst två månader under eldningssäsongen, normalt 1 oktober till 30 april.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan endast en långtidsmätning ligga till grund för myndighetsbeslut. Radonhalten varierar kraftigt.
Korta mätningar fångar inte dessa variationer.
När en korttidsmätning används i bostäder
En korttidsmätning är lämplig när det finns behov av en snabb indikation. Typiska situationer inkluderar:
- Vid husköp eller husförsäljning, då tid för långtidsmätning saknas
- Som underlag inför en radonbesiktning av fastigheter
- Vid misstanke om förhöjda radonhalter efter ombyggnation
Mätningen kräver minst 7 dygn vid användning av spårfilm och minst 48 timmar vid användning av elektroniska radoninstrument.
Vad resultatet kan och inte kan användas till
Resultatet från en rådgivande mätning kan användas som vägledning för att avgöra om vidare utredning behövs. Det kan inte användas för att:
- Få bidrag eller stöd för radonåtgärder
- Utgöra underlag vid kommunal tillsyn
- Fastställa om radonhalten faktiskt överskrider referensvärdet 200 Bq/m³ som årsmedelvärde
En långtidsmätning krävs alltid för att bekräfta resultatet.
Så går mätningen till i praktiken
Radonmätningar i bostäder bygger på standardiserade metoder som tagits fram av Strålsäkerhetsmyndigheten. Valet av mätmetod, dosernas placering och mättidens längd påverkar resultatets tillförlitlighet.
Spårfilm och andra vanliga mätmetoder
Spårfilm är den vanligaste metoden för radonmätningar i Sverige. En spårfilmsdosa registrerar alfapartiklar från radon-222 och dess radondöttrar under mätperioden.
Dosorna analyseras efter avslutad mätning vid ett ackrediterat laboratorium. Elektroniska radoninstrument utgör ett alternativ som ger tidsupplösta mätvärden.
Dessa instrument används ofta vid rådgivande mätningar eftersom de kan ge resultat redan efter 48 timmar. Metoden kallas ibland “sniffning” och syftar till att identifiera var markradon tränger in i en byggnad.
Placering av dosor och val av rum
Mätdosor placeras i minst två rum i bostaden. Regler gäller:
- Dosorna placeras i bostadsrum där vistelse sker regelbundet, exempelvis sovrum och vardagsrum
- Placering sker minst 25 cm från vägg och minst 1,5 meter ovanför golvet
- I en enrumslägenhet placeras två dosor i samma rum
Korrekt placering är avgörande. Felaktigt placerade dosor kan ge missvisande resultat.
Mättid, eldningssäsong och påverkan på resultatet
Radonhalten påverkas av temperaturskillnader mellan inne och ute, vindförhållanden och ventilationens funktion. Under eldningssäsongen skapar uppvärmning ett undertryck som drar in markradon genom sprickor i husgrunden.
En korttidsmätning fångar förhållanden under en begränsad period. Resultatet kan avvika avsevärt från årsmedelvärdet.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ger en längre mätperiod ett noggrannare resultat.
Hur resultatet ska tolkas
Radonhalter anges i becquerel per kubikmeter. Tolkningen av ett mätresultat beror på vilken typ av mätning som genomförts och under vilka förhållanden den skett.
Referensvärdet 200 Bq/m³ i svensk bostadsmiljö
Strålsäkerhetsmyndigheten har fastställt referensnivån 200 Bq/m³ som årsmedelvärde för radon i bostäder. Enligt Stockholms stads radoninformation behöver radonhalter över denna nivå åtgärdas.
Referensnivån gäller även för skolor och förskolor. WHO rekommenderar ett referensvärde på 100 Bq/m³ där detta är genomförbart.
Varför radonhalten varierar över tid
Radonhalten i en bostad är inte konstant. Variationer beror på:
- Temperatur och vind: Kalla vinterdagar skapar större undertryck och högre radonhalt
- Ventilation: Tidsstyrd eller avstängd ventilation leder till ackumulering av radongas
- Boendevanor: Vädring, öppna fönster och bruk av mekanisk ventilation påverkar halten
- Markförhållanden: Grundvattennivå och markfukt förändras säsongsmässigt
Dessa faktorer innebär att en enstaka korttidsmätning kan visa värden som avviker väsentligt från årsmedelvärdet.
När en långtidsmätning behövs som nästa steg
Om en rådgivande mätning visar radonhalter i närheten av eller över 200 Bq/m³ rekommenderas en långtidsmätning. Mätningen bör pågå i minst 60 dygn under eldningssäsongen.
Resultatet från en långtidsmätning ger ett årsmedelvärde som kan ligga till grund för beslut om åtgärder och utgöra underlag vid kommunal tillsyn.
Vanliga radonkällor i bostäder
Radon i hus härstammar från tre huvudsakliga källor: marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Radon-222 bildas vid sönderfall av radium-226, som i sin tur ingår i urans sönderfallskedja.
Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar.
Markradon och inträngning från grund och mark
Markradon är den vanligaste källan till förhöjda radonhalter i svenska bostäder. Gasen bildas i berggrund och jordlager och tränger in genom sprickor, rörgenomföringar och otätheter i husgrunden.
Enligt Boverket är markradon den dominerande radonkällan. Områden med grusåsar och moränmark har generellt högre radonhalt i markluften.
Sättningar i husgrunden kan med tiden skapa nya transportvägar.
Blåbetong som källa i äldre hus
Blå lättbetong, även kallad blåbetong, är ett byggnadsmaterial som tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet innehåller förhöjda halter av radium och avger radongas.
Bostäder byggda med blåbetong i väggar, bjälklag eller innerväggar kan ha förhöjda radonhalter. En gammastrålningsmätning kan identifiera om blåbetong förekommer.
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens referensnivåer indikerar en miljödosekvivalentrat över 0,3 µSv/h att väggen kan innehålla tillräckligt uran och radium.
Hushållsvatten och andra kompletterande orsaker
Radon kan även tillföras inomhusluften genom hushållsvatten, främst i hushåll med egen brunn i bergborrad mark. När vattnet används för dusch eller disk frigörs radongas.
Kommunalt vatten har normalt låga radonhalter tack vare behandling och lagring. Radondöttrarna, alltså de fasta sönderfallsprodukterna av radon-222, fastnar på dammpartiklar i luften och utgör den största hälsorisken vid inandning.
Ansvar och myndighetsramar
Ansvaret för radonmätning och åtgärder i bostäder fördelas mellan fastighetsägare, kommuner och nationella myndigheter. Regleringen bygger på miljöbalken och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.
Fastighetsägarens ansvar vid mätning och åtgärd
Fastighetsägaren är ansvarig för att radonmätningar genomförs och att åtgärder vidtas vid förhöjda radonhalter. Detta gäller såväl småhusägare som ägare av flerbostadshus och bostadsrättsföreningar.
Ansvaret omfattar:
- Beställning och genomförande av mätningar
- Åtgärder vid radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³
- Kontrollmätning efter genomförda åtgärder
När kommunens tillsyn blir relevant
Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har det operativa tillsynsansvaret för radon i bostäder. Enligt Svensk Radonförening ska kommunen ställa krav på att fastighetsägare åtgärdar radonproblem vid höga halter i flerbostadshus.
Kommunen kan förelägga om att mätning eller åtgärd ska genomföras. I vissa fall finns resultat av tidigare radonmätningar tillgängliga hos kommunens miljökontor.
Lägenheter med markkontakt och flerbostadshus
I flerbostadshus rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att radonmätningar görs i alla lägenheter med markkontakt. Markkontakt innebär att lägenheten har golv eller väggar direkt mot mark.
I övriga lägenheter bör mätning göras i åtminstone ett urval. Beroende på resultatet kan det bli nödvändigt att mäta i fler enheter.
Nästa steg efter ett förhöjt mätvärde
Ett förhöjt resultat från en rådgivande radonmätning kräver uppföljning. Processen omfattar kompletterande mätning, källidentifiering och eventuella åtgärder.
När kompletterande mätning bör göras
Om en rådgivande korttidsmätning visar radonhalter nära eller över 200 Bq/m³ bör en långtidsmätning genomföras under eldningssäsongen. Mätningen ska pågå i minst 60 dygn.
Det är det enda sättet att fastställa ett tillförlitligt årsmedelvärde. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar även ny mätning om det gått mer än 10 år sedan senaste mätningen eller om byggnadsåtgärder genomförts.
Hur orsaken till förhöjd radonhalt utreds
En radonbesiktning syftar till att identifiera varifrån radon kommer. Utredningen inkluderar:
- Gammastrålningsmätning av väggar och bjälklag för att upptäcka blåbetong
- Sniffningsmätning vid husgrund och rörgenomföringar för att lokalisera markradoninträngning
- Vattenanalys vid egen brunn
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det viktigt att reda ut orsakerna innan åtgärder sätts in. Fel åtgärd kan vara verkningslös.
Principer för åtgärder och kontrollmätning
Åtgärderna beror på radonkällan. Vanliga insatser omfattar tätning av husgrund, installation av radonsug eller radonbrunn, förbättrad ventilation och i extrema fall utbyte av byggnadsmaterial.
Efter genomförd åtgärd ska en kontrollmätning av radonhalten utföras i form av en ny långtidsmätning. Även halter under 200 Bq/m³ bör hållas så låga som praktiskt genomförbart.
Frequently asked questions
Vad innebär en rådgivande radonmätning och vilket syfte har den?
En rådgivande radonmätning är en korttidsmätning som ger en indikation på radonhalten i en bostad. Syftet är att snabbt bedöma om radonhalten kan vara förhöjd och om en mer noggrann långtidsmätning bör genomföras.
Resultatet är inte giltigt som underlag för myndighetsbeslut.
När är det lämpligt att genomföra en rådgivande radonmätning i en bostad eller lokal?
En rådgivande mätning är lämplig vid husköp, efter ombyggnation eller vid misstanke om förhöjda radonhalter. Den passar även som kompletterande mätning i rum som inte ingått i en långtidsmätning.
Mätningen kan genomföras när som helst på året, men resultatets precision är högre under eldningssäsongen.
Hur går en rådgivande radonmätning till steg för steg?
Mätdosor beställs från ett ackrediterat laboratorium och placeras i minst två rum enligt anvisningarna. Dosorna exponeras under minst 7 dygn vid spårfilmsmätning eller minst 48 timmar vid elektroniska instrument.
Därefter returneras dosorna för analys, och resultatet levereras inom några veckor.
Hur lång tid tar en rådgivande radonmätning och när kan man förvänta sig resultat?
Vid användning av spårfilm krävs minst 7 dygns mätning, och vid elektroniska radoninstrument minst 48 timmar. Analysresultatet brukar levereras inom två till fyra veckor efter att dosorna skickats till laboratoriet.
Elektroniska instrument kan ge preliminära avläsningar direkt.
Vilken utrustning används vid en rådgivande radonmätning och hur säkerställs mätkvaliteten?
De vanligaste metoderna är spårfilmsdosor och elektroniska radoninstrument. Mätkvaliteten säkerställs genom att använda dosor och instrument från ackrediterade laboratorier.
Placering, mättid och hantering ska följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivningar.
Hur ska resultaten från en rådgivande radonmätning tolkas och vilka åtgärder kan bli aktuella?
Resultatet anger radonhalten under mätperioden, inte ett årsmedelvärde.
Om värdet närmar sig eller överstiger 200 Bq/m³ rekommenderas en långtidsmätning.
Vid bekräftat förhöjd radonhalt kan åtgärder som tätning av husgrund, installation av radonsug eller förbättrad ventilation bli aktuella.