Hur länge en radonmätning ska pågå i bostaden avgörs av behovet att få ett tillförlitligt årsmedelvärde. En godkänd långtidsmätning ska pågå i minst 60 dagar under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april.
Radonhalten i inomhusluften anges i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Referensnivån i Sverige ligger på 200 Bq/m³ som årsmedelvärde.
Radon är en radioaktiv ädelgas, närmare bestämt isotopen radon-222, som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium i berggrund och jordarter. Gasen är osynlig och luktfri.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Uppskattningsvis 325 000 svenska bostäder har radonhalter som överskrider referensnivån 200 Bq/m³.
En korrekt genomförd radonmätning kräver spårfilmsdosor placerade i minst två rum. Mätperioden ska infalla under eldningssäsongen.
Korttidsmätning kan ge vägledande resultat vid exempelvis husköp, men ersätter inte en långtidsmätning. Mer information om mätning och hantering av radon i bostaden finns på kontaktsidan hos Radon hemma.
Viktiga slutsatser
- En långtidsmätning ska pågå i minst 60 dagar under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) för att ge ett giltigt årsmedelvärde.
- Spårfilmsdosor placeras i minst två rum, vanligen sovrum och vardagsrum, med minst en dosa per våningsplan.
- Ny radonmätning bör genomföras efter renovering, ändrad ventilation, husköp eller om den senaste mätningen är äldre än tio år.
Rekommenderad mättid för ett tillförlitligt resultat
Radonhalten i en bostad varierar kraftigt beroende på temperatur, ventilation och tryckskillnader mellan inomhus- och utomhusluft. En mätperiod på minst 60 dagar under eldningssäsongen krävs för att fånga denna variation och beräkna ett representativt årsmedelvärde.
Varför minst 60 dagar krävs
Radonhalter fluktuerar både under dygnet och mellan veckor. Korta mätperioder riskerar att registrera tillfälliga toppar eller dalar som inte speglar den verkliga långtidsexponeringen.
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning ska en långtidsmätning pågå i minst 60 dagar för att kunna generera ett årsmedelvärde. Ju längre mätperioden är, desto mer korrekt blir resultatet.
Varför mätningen ska ske under eldningssäsongen
Eldningssäsongen sträcker sig från 1 oktober till 30 april. Under denna period är bostäder mer tillslutna och uppvärmda, vilket skapar ett undertryck som drar in markluft genom sprickor och otätheter i grunden.
Radonhalten i inomhusluften tenderar därför att vara som högst under vintern. En mätning som genomförs utanför eldningssäsongen kan inte ligga till grund för ett godkänt årsmedelvärde.
När korttidsmätning kan användas
En korttidsmätning pågår i 2 till 10 dagar och ger ett rådgivande radonvärde. Metoden är inte godkänd som underlag för årsmedelvärde.
Den kan vara relevant vid husköp när tiden inte räcker för en långtidsmätning, eller som snabb kontroll efter genomförd radonsanering. Resultatet bör alltid följas upp med en fullständig långtidsmätning.
Så genomförs mätningen i bostaden
Mätningen bygger på spårfilmsdosor som registrerar alfastrålning från radon-222 och dess sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar. Halveringstiden för radon-222 är cirka 3,8 dygn.
Det innebär att kontinuerlig tillförsel från marken eller byggnadsmaterial krävs för att halterna ska förbli förhöjda.
Placering av spårfilmsdosor och mätdosor
Radondosor placeras i rum där mest tid tillbringas, vanligtvis sovrum och vardagsrum. Dosorna ska stå fritt, minst 25 cm från väggar och möbler, inte i drag från fönster eller ventiler.
Höjden bör motsvara andningshöjd, det vill säga 0,5 till 1,5 meter över golvet.
Vilka rum och våningsplan som ska mätas
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer ska minst två mätdosor användas per bostad. I en villa eller ett småhus med flera våningsplan placeras minst en dosa per våningsplan med boyta.
I enrumslägenheter räcker en mätpunkt, men två detektorer behövs i samma rum.
| Bostadstyp | Minsta antal dosor | Placering |
|---|---|---|
| Villa, ett plan | 2 | Sovrum + vardagsrum |
| Villa, två plan | 2–3 | Minst en per våningsplan |
| Enrumslägenhet | 2 (samma rum) | Boenderummet |
Vad som gäller under själva mätperioden
Under mätperioden ska normal vädring hållas till ett minimum. Fönster och dörrar bör inte stå öppna längre stunder.
Radondosorna får inte flyttas, utsättas för direkt solljus eller placeras nära värmekällor. När mätperioden är avslutad skickas dosorna till ett ackrediterat laboratorium för analys, och en rapport levereras inom cirka en vecka.
Hur resultatet tolkas efter avslutad mätning
Analysen av spårfilmsdosorna resulterar i ett årsmedelvärde uttryckt i Bq/m³. Värdet jämförs med referensnivån 200 Bq/m³ och utgör grunden för eventuella åtgärdsbeslut.
Årsmedelvärde och referensvärdet 200 Bq/m³
Referensnivån 200 Bq/m³ gäller som årsmedelvärde för bostäder, skolor och arbetsplatser ovan mark. WHO rekommenderar ett lägre gränsvärde på 100 Bq/m³.
Ett uppmätt årsmedelvärde över 200 Bq/m³ innebär att åtgärder krävs för att sänka radonhalten.
När resultatet bör följas upp
En uppföljande radonmätning rekommenderas om det uppmätta värdet ligger nära referensnivån, exempelvis mellan 150 och 200 Bq/m³. Uppföljning behövs också efter genomförda saneringsåtgärder för att verifiera att radonhalterna faktiskt sjunkit till godkänd nivå.
Vanliga orsaker till missvisande mätvärden
Felaktiga radonvärden kan bero på flera faktorer:
- Mätperioden var kortare än 60 dagar.
- Mätningen skedde utanför eldningssäsongen.
- Onormal vädring under mätperioden, exempelvis fönster som stod öppna.
- Felaktig placering av dosorna, till exempel nära ventilationsdon eller på golvet.
- Dosorna skickades inte tillbaka till laboratoriet inom två veckor efter avslutad mätning.
När ny mätning bör göras
Radonhalten i en bostad är inte konstant. Förändringar i byggnadens konstruktion, ventilation eller omgivning kan leda till att tidigare mätvärden inte längre är giltiga.
Efter renovering eller ändrad ventilation
Byggnadsåtgärder som påverkar bottenplatta, källarväggar, värmesystem eller ventilation kan förändra tryckförhållandena i huset. En ny radonmätning bör genomföras efter sådana ingrepp.
Även installation av frånluftsventilation kan öka undertrycket och därmed dra in mer markradon.
Vid husköp och nybyggnation
Vid husköp rekommenderas att kontrollera om en ackrediterad radonmätning har genomförts inom de senaste två till fem åren. Om så inte är fallet bör en ny mätning genomföras.
Vid nybyggnation ska mätning ske efter att byggnaden tagits i bruk och värmesystemet körts igång.
Om tidigare mätning är äldre än tio år
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer bör radonmätningar upprepas minst vart tionde år. Markförhållanden, sättningar i grunden och slitage på tätskikt kan påverka radonhalten över tid.
En regelbunden mätcykel ger bästa möjliga kontroll.
Vad som påverkar radonhalten i hemmet
Radon i inomhusluft har tre huvudsakliga källor: marken, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Respektive källas bidrag avgör vilka åtgärder som är relevanta.
Markradon och radon från marken
Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter i svenska bostäder. Radon-222 bildas genom radioaktivt sönderfall av radium-226 i berggrund och jordarter.
Gasen tränger in genom sprickor i bottenplatta, rörgenomföringar och otätheter i grundkonstruktionen. Enligt Boverket är marken den dominerande radonkällan för de flesta byggnader.
Blå lättbetong som källa i äldre hus
Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades mellan 1929 och 1975 och innehåller alunskiffer med förhöjda halter av uran och radium. Byggnadsmaterialet avger radon direkt till inomhusluften.
Halterna beror på mängden blåbetong i konstruktionen och ventilationsgraden. Isotopen radon-222 frigörs kontinuerligt från materialet.
Radon i vatten och påverkan på inomhusluften
Borrade brunnar i uranrik berggrund kan leverera hushållsvatten med höga radonhalter. Radon frigörs till inomhusluften vid duschning, diskning och tvätt.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan radon i vatten bidra till den totala radonhalten i inomhusluften. Gränsvärdet för radon i dricksvatten är 1 000 Bq/l.
Åtgärder vid förhöjda halter
Vid radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³ behövs en systematisk utredning av källan innan saneringsmetod väljs. Valet av åtgärd beror på om radonet härrör från mark, byggnadsmaterial eller vatten.
När radonbesiktning blir relevant
En radonbesiktning kartlägger varifrån radonet kommer. Besiktningen kan innefatta mätningar i mark, analys av byggnadsmaterial och kontroll av ventilationssystem.
Resultatet ligger till grund för rätt saneringsmetod och effektiv åtgärdsplanering.
Val av saneringsmetod utifrån källa
| Radonkälla | Vanlig åtgärd |
|---|---|
| Markradon | Radonsug eller radonbrunn |
| Blå lättbetong | Förbättrad ventilation, tätning |
| Radon i vatten | Radonavskiljare för vattnet |
En radonsug skapar undertryck under bottenplattan och leder bort radonhaltig luft innan den når inomhusmiljön. En radonbrunn fungerar på liknande sätt men installeras i marken utanför huset.
Vid radon från blåbetong kan en förbättrad ventilation sänka radonhalten avsevärt. Radonbidrag kan i vissa fall sökas för att täcka delar av saneringskostnaden.
Kontroll efter radonsanering
En uppföljande radonmätning ska alltid genomföras efter sanering. Mätningen bör vara en fullständig långtidsmätning under eldningssäsongen för att bekräfta att årsmedelvärdet sjunkit under 200 Bq/m³.
Korttidsmätning kan ge en tidig indikation, men ersätter inte en långtidsmätning som slutlig verifikation.
Frequently asked questions
Vilken minsta mätperiod krävs för att få ett tillförlitligt årsmedelvärde av radonhalten?
En långtidsmätning ska pågå i minst 60 dagar. Mätperioden ska infalla under eldningssäsongen, mellan 1 oktober och 30 april, för att resultatet ska kunna räknas som ett giltigt årsmedelvärde.
Längre mätperioder ger högre precision.
När på året bör man genomföra en radonmätning för att resultatet ska vara giltigt?
Radonmätning ska genomföras under eldningssäsongen, det vill säga 1 oktober till 30 april. Under denna period är bostäder uppvärmda och mer tillslutna, vilket ger tryckförhållanden som speglar den reella radonexponeringen.
Mätningar utanför denna period ger inte godkända årsmedelvärden.
Hur påverkar vädring, ventilation och inomhustemperatur mätresultatet under mätperioden?
Kraftig vädring sänker tillfälligt radonhalten och ger missvisande låga värden. Ändrad ventilation eller sänkt inomhustemperatur kan förändra tryckskillnaderna mellan inomhus- och utomhusluft.
Under mätperioden bör normala boendeförhållanden råda, med fönster och dörrar stängda utom vid kortare vädring.
Hur många dosor behöver placeras ut och i vilka rum för att mätningen ska vara representativ?
Minst två spårfilmsdosor ska placeras ut per bostad. Dosorna ska stå i sovrum och vardagsrum, eller i de rum där mest tid tillbringas.
I bostäder med flera våningsplan ska minst en dosa placeras per våningsplan med boyta.
Vad är skillnaden mellan en långtidsmätning och en korttidsmätning, och när används respektive metod?
En långtidsmätning pågår i minst 60 dagar och ger ett godkänt årsmedelvärde. En korttidsmätning pågår i 2 till 10 dagar och ger enbart ett rådgivande värde.
Korttidsmätning används vid tidsbrist, exempelvis vid husköp eller som snabb kontroll efter radonsanering.
Vilka krav och riktlinjer gäller för radonmätning i bostäder och arbetsplatser enligt svenska rekommendationer?
Referensnivån för radon i bostäder, skolor och arbetsplatser ovan mark är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde.
Strålsäkerhetsmyndigheten anger att mätningen ska utföras med ackrediterade mätmetoder under eldningssäsongen.
Fastighetsägare har enligt miljöbalken ansvar för att mäta och vid behov åtgärda förhöjda radonhalter.