Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) uppskattar att omkring 500 fall per år kan kopplas till radon i inomhusluft. Referensvärdet för radonhalten i bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde, och en korrekt utförd mätning med rätt hantering vid retur är avgörande för att resultatet ska gå att använda som underlag.

Mätdosor, ofta av typen spårfilm, registrerar radon under en bestämd mätperiod. Dosorna exponeras i bostaden och skickas därefter till ett ackrediterat laboratorium.

Hela kedjan, från nedtagning till förpackning och frakt, påverkar de analyserade radonvärdena. Artikeln beskriver vad som bör kontrolleras före retur, hur dosorna hanteras och förpackas samt vilka fel som kan ge missvisande resultat.

För den som vill fördjupa sig i hur radon mäts och hanteras i hemmet finns mer information via Radon hemmas kontaktsida.

Viktiga punkter

• Mätperioden och dosplaceringen behöver vara korrekta innan dosorna returneras, annars riskerar analysen att bli ogiltig.
• Radondosor bör aldrig förvaras i förslutna plastpåsar vid retur, eftersom radon adsorberas i plasten och ger förhöjda värden.
• Resultat som överstiger 200 Bq/m³ kräver vidare utredning för att identifiera radonkällan och planera åtgärder.

Det som ska kontrolleras före retur

Innan radondosor plockas ned och skickas till laboratoriet behöver tre förutsättningar vara uppfyllda: korrekt mättid, rätt placering och antal dosor samt fullständig märkning och dokumentation.

Att mättiden och mätperioden är korrekt

En långtidsmätning ska pågå i minst 60 dagar. Enligt SSM bör mätningen genomföras under eldningssäsongen, det vill säga perioden 1 oktober till 30 april.

Då är bostaden mer sluten och radonhalterna representativa. Kortare perioder ger ett rådgivande värde, inte ett giltigt årsmedelvärde.

En korttidsmätning, ofta 10–14 dagar, kan användas som indikation men uppfyller inte kraven för att jämföras direkt med referensvärdet 200 Bq/m³. Kontrollera att start- och slutdatum stämmer med leverantörens anvisning.

Att dosornas placering och antal har följt instruktionen

Varje mätdosa ska ha stått i det rum och den höjd som anges i instruktionen. Minst två dosor placeras i en bostad, vanligen i sovrum och vardagsrum.

Dosorna ska inte ha stått i drag, nära fönster eller värmekällor. Har en dosa flyttats eller fallit ned bör det noteras.

Att mätprotokoll och märkning är fullständiga

Varje radondosa har ett unikt ID som kopplas till en registrering. Start- och stoppdatum, rumsbeskrivning och adress behöver fyllas i, antingen på ett mätprotokoll eller i leverantörens kundportal.

Ofullständig registrering kan leda till att resultatet fördröjs eller inte kan kopplas till rätt mätpunkt.

Så lämnas dosorna in för analys

När mätperioden är avslutad och alla uppgifter stämmer återstår tre moment: nedtagning, förpackning och inskickning. Snabb hantering minskar risken för att dosorna exponeras för radon utanför mätplatsen.

Hur dosorna tas ned och hanteras efter avslutad mätning

Dosorna plockas ned och slutdatum registreras omedelbart, antingen på medföljande formulär eller i leverantörens digitala portal. Dosorna bör inte ligga kvar i bostaden efter avslutad mätning.

Enligt Eurofins är det viktigt att skicka tillbaka detektorerna så fort som möjligt för att undvika att mätresultatet påverkas.

Hur returförsändelsen förbereds utan att påverka analysen

En central detalj är att radondosor av typen spårfilm (alpha-track) inte bör placeras i förslutna plastpåsar. Radon adsorberas i plasten och kan ge förhöjda värden motsvarande 10–20 procent vid kort mättid.

Dosorna läggs i det medföljande returkuvertet eller returförpackningen utan att förslutas i separata plastpåsar. De tål normal posthantering.

När dosorna bör skickas och vad som ska följa med

Dosorna skickas senast inom ett par dagar efter avslutad mätperiod. Följande ska normalt följa med:

• Samtliga exponerade mätdosor
• Ifyllt mätprotokoll eller bekräftelse på digital registrering
• Eventuella oanvända dosor (referensdosor), om sådana ingick

Frakthandlingar kan ofta skrivas ut via leverantörens kundportal. I vissa fall står laboratoriet för fraktkostnaden.

Vanliga fel som kan ge missvisande värden

Fel i hanteringskedjan leder till resultat som varken är pålitliga eller jämförbara med referensvärdet 200 Bq/m³. Tre misstag förekommer oftast: för kort exponering, felaktig förvaring och bristfällig dokumentation.

För kort exponeringstid eller fel årstid

En mätperiod kortare än 60 dagar ger bara ett rådgivande resultat. Om mätningen dessutom genomförs utanför eldningssäsongen kan radonhalterna vara lägre än det faktiska årsmedelvärdet, eftersom ventilationsförhållandena skiljer sig.

Enligt SSM ska långtidsmätning ske under den kalla delen av året för att resultatet ska ha formell giltighet.

Felaktig förvaring före retur

Dosor som ligger i en låda eller på en annan plats under dagar eller veckor efter avslutad mätning registrerar radon även där. Resultatet blir en blandning av mätplatsens radonhalt och förvaringsplatsens.

Förslutna plastpåsar förvärrar problemet, som Radonova har dokumenterat.

Ofullständiga uppgifter i underlaget

Saknas start- eller slutdatum kan laboratoriet inte beräkna ett korrekt radonvärde i Bq/m³. Fel adress eller utelämnad rumsinformation gör det svårt att koppla värdet till rätt bostad.

Kontrollen tar bara någon minut och säkerställer att analysen genomförs utan fördröjning.

När resultatet kommer tillbaka

Efter att dosorna mottagits av laboratoriet tar analysen normalt omkring en vecka. Rapporten redovisar radonhalter per mätpunkt samt ett medelvärde för bostaden.

Hur radonvärden redovisas i Bq/m³

Radonhalten anges i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Varje dosa får ett eget värde, och rapporten visar också medelvärdet som jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³.

WHO rekommenderar ett lägre riktvärde på 100 Bq/m³. Radondöttrar, de fasta partiklar som bildas vid radon-222 sönderfall med en halveringstid på 3,8 dagar, är det som i praktiken utgör hälsorisken.

När resultatet är rådgivande och när det kan användas som underlag

En långtidsmätning under eldningssäsongen (minst 60 dagar, 1 oktober till 30 april) ger ett resultat som enligt SSM kan användas som formellt underlag. En korttidsmätning eller en mätning utanför säsongen klassas som rådgivande.

Det påverkar bland annat möjligheten att använda resultatet vid husförsäljning eller myndighetskontakt.

När vidare utredning behöver beställas

Om radonhalten överstiger 200 Bq/m³ behöver radonkällan identifieras. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör åtgärder vidtas för att sänka halten så lågt som möjligt.

En radonutredning eller radonbesiktning utförd av en konsult kartlägger om källan är markradon, byggnadsmaterial eller ventilation.

Vad förhöjda nivåer kan bero på i bostaden

Radon i inomhusluft har tre huvudsakliga källor. Vilken källa som dominerar avgör vilka åtgärder som är effektiva.

Markradon och otätheter mot mark

Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonnivåer. Gasen bildas genom sönderfall av uran och radium i berggrund och jordlager och tränger in via sprickor, rörgenomföringar och otätheter i grunden.

Hus med källare eller platta på mark är särskilt utsatta.

Byggnadsmaterial och ventilation

Blå lättbetong, ett byggnadsmaterial som användes i Sverige främst mellan 1929 och 1975, avger radon-222 direkt i inomhusluften. Enligt Boverket kan radon också komma från byggnadsmaterial i väggar.

Bristfällig ventilation förvärrar problemet oavsett källa. Radonhalten stiger när luftomsättningen minskar.

När hushållsvatten kan vara relevant

Borrade brunnar i radonrik berggrund kan ge vatten med hög radonhalt. När vattnet används för disk, dusch eller tvätt frigörs radon till inomhusluften.

Denna källa är ovanligare men bör utredas om andra källor inte förklarar de uppmätta radonnivåerna.

När en ny mätning eller besiktning bör göras

Radonhalter förändras med tiden. En mätning som var giltig för fem år sedan behöver inte spegla dagens situation.

Tre vanliga anledningar motiverar en ny mätning.

Efter ombyggnad eller ändrad ventilation

Renovering som påverkar klimatskärmen eller ventilationssystemet kan ändra radonhalterna. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör radonhalten mätas på nytt efter exempelvis fönsterbyte, tilläggsisolering eller installation av nytt ventilationsaggregat.

En långtidsmätning under eldningssäsongen ger det mest tillförlitliga resultatet.

Vid husköp eller osäkra tidigare värden

Vid husköp saknas ibland aktuella radonvärden. En mätning äldre än tio år eller genomförd under fel period bör ersättas.

Att beställa radondosor och genomföra en ny långtidsmätning ger köparen ett juridiskt och tekniskt trovärdigt underlag.

När långtidsmätning behöver ersätta en snabb indikation

En korttidsmätning eller digital radonmätare ger en första indikation men räknas inte som ett formellt mätresultat. Om en snabb indikation visat förhöjda nivåer behöver en långtidsmätning bekräfta resultatet innan åtgärder planeras.

Strålskyddslagen och SSM regler kräver att referensvärdet jämförs med ett årsmedelvärde.

Frequently asked questions

Vilken adress ska radondosorna skickas till för laboratorieanalys?

Returadressen anges på det medföljande returkuvertet eller i leverantörens instruktioner. Laboratorier som Radonova och Eurofins tillhandahåller förtryckta fraktsedlar eller digitalt genererade frakthandlingar via sina kundportaler.

Hur ska radondosorna förpackas och märkas innan de skickas?

Dosorna placeras i det medföljande returkuvertet utan att förslutas i separata plastpåsar. Varje dosa har ett unikt ID som ska matcha den digitala registreringen.

Ingen specialförpackning krävs. Dosorna tål normal posthantering.

Vilka dokument eller uppgifter behöver bifogas vid inskickning av radondosor?

Start- och slutdatum, adress, rumsbeskrivning och dosernas ID-nummer ska vara registrerade. De flesta laboratorier accepterar digital registrering via sin kundportal.

Om ett fysiskt mätprotokoll används läggs det i kuvertet tillsammans med dosorna.

Hur lång tid tar det att få analysresultatet efter att dosorna har mottagits?

Normalt tar det cirka en vecka efter att laboratoriet tagit emot dosorna. Under högsäsong, typiskt januari till april, kan svarstiden bli något längre.

Resultatet levereras som en ackrediterad rapport i Bq/m³.

Vilka fraktalternativ rekommenderas för att skicka radondosor på ett säkert sätt?

Vanlig brevpost eller paketpost via PostNord fungerar. Flera laboratorier, exempelvis Eurofins, erbjuder egna transportsystem med inlämningsställen runt om i Sverige.

I vissa fall betalar laboratoriet frakten.

Vad gör jag om en radondosa är skadad eller har tappats bort innan inskickning?

En skadad eller saknad dosa bör rapporteras till laboratoriet.

Om minst en dosa per mätpunkt finns kvar kan analysen ibland genomföras med en notering om osäkerhet.

I annat fall behöver en ny mätning beställas för att resultatet ska vara giltigt.

Efter att dosorna skickats till ett ackrediterat laboratorium tar själva analysen normalt mellan en och tre veckor. Provsvaret från en radonmätning ger ett årsmedelvärde i becquerel per kubikmeter (Bq/m³) som sedan jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³.

Radon-222 är en radioaktiv ädelgas i sönderfallskedjan från uran via radium. Gasen är luktfri och osynlig, vilket gör mätning till det enda sättet att fastställa radonhalten i en bostad.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i inomhusmiljö cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Den totala väntetiden från provtagning till färdigt provsvar styrs av faktorer som transporttid, laboratoriets kapacitet och mätperiodens längd.

Radon hemma erbjuder vägledning kring mätning och hantering av radonproblem. På deras kontaktsida går det att ställa frågor om hela processen.

Viktiga punkter

• En långtidsmätning kräver minst 60 dagar under eldningssäsongen, och analys vid laboratoriet tar ytterligare en till tre veckor.
• Provsvaret redovisas som ett årsmedelvärde i Bq/m³ och jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³.
• Markradon, blå lättbetong och hushållsvatten kan alla bidra till förhöjda nivåer, men variationen mellan bostäder gör individuell mätning nödvändig.

När ett radonresultat brukar vara klart

Ledtiden från att mätdosorna placeras i bostaden till att ett provsvar levereras varierar beroende på om det rör sig om en korttids- eller långtidsmätning. Även vilken period på året mätningen sker samt laboratoriets aktuella arbetsbelastning påverkar tiden.

Korttidsmätning och långtidsmätning har olika ledtider

En korttidsmätning pågår i ungefär en vecka och ger ett indicativt värde. Resultatet från laboratoriet brukar vara klart inom cirka en till två veckor efter att dosorna tagits emot.

Korttidsmätning används ofta vid husköp eller som en första screening. Långtidsmätning kräver minst 60 dagars exponering och ger ett årsmedelvärde.

Analys vid ett ackrediterat laboratorium tar normalt en till tre veckor efter att dosorna anlänt. Totalt innebär det en väntetid på omkring tre till fyra månader, räknat från start till färdigt provsvar.

Eldningssäsongen styr när ett årsmedelvärde kan bedömas

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska mätningen ske under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april. Under denna period hålls fönster och dörrar stängda, vilket ger en representativ bild av radonhalten.

Mätningar utanför denna period kan inte användas för att fastställa ett giltigt årsmedelvärde.

När resultatet kan jämföras med 200 Bq/m³

Referensvärdet 200 Bq/m³ gäller för befintliga bostäder, enligt Boverket. Enbart ett provsvar från en korrekt genomförd långtidsmätning under eldningssäsongen kan jämföras med detta referensvärde.

Korttidsmätningar ger en fingervisning men utgör inte underlag för myndighetsbeslut.

Vad som påverkar väntetiden från mätning till svar

Flera steg i kedjan från provtagning till analys påverkar hur snabbt ett provsvar blir tillgängligt. Transportens längd, laboratoriets kapacitet och eventuella mätfel spelar alla in.

Transport, registrering och analys av mätdosor

Efter att mätperioden avslutats skickas dosorna per post till ett ackrediterat laboratorium. Postgången tar vanligtvis en till tre arbetsdagar inom Sverige.

Vid laboratoriet registreras dosorna, och själva analysen av spårfilmen genomförs sedan med hjälp av kemisk etsning och mikroskopisk avläsning. Hög arbetsbelastning under vintersäsongen kan förlänga svarstiden.

Placering i bostaden och mätperiodens längd

Enligt Svensk Radonförening bör dosorna placeras i de rum som används mest, minst 25 cm från yttervägg och minst 1,5 meter över golvet. Felaktig placering kan ge ett missvisande resultat.

Mätperioden ska vara minst 60 dagar. Kortare perioder ger inte ett godkänt årsmedelvärde.

Fel som kan kräva ommätning

Vanliga orsaker till att en ommätning krävs inkluderar:

• Dosorna har placerats felaktigt (t.ex. vid fönster med drag)
• Mätperioden har varit kortare än 60 dagar
• Dosorna har utsatts för extrema temperaturer under transport

En ommätning innebär att hela processen startar om, vilket kan förlänga den totala väntetiden med flera månader. Ett snabbtest med digital radonmätare kan komplettera, men ersätter inte en godkänd långtidsmätning.

Hur resultatet tolkas i en svensk bostad

Provsvaret från en radonmätning redovisas som ett beräknat årsmedelvärde i Bq/m³. Tolkningen av resultatet avgör om åtgärder behövs och hur bostaden förhåller sig till svenska referensvärden.

Becquerel per kubikmeter och referensvärdet 200 Bq/m³

Becquerel (Bq) är enheten för radioaktivt sönderfall. Referensvärdet för radon i befintliga bostäder är 200 Bq/m³, fastställt av Boverket.

För nybyggda bostäder gäller samma gränsvärde som riktvärde vid byggskedet. Ligger årsmedelvärdet under 200 Bq/m³ krävs normalt inga åtgärder.

Skillnaden mellan preliminärt värde och underlag för beslut

En korttidsmätning ger ett preliminärt värde som kan indikera om radonhalten är förhöjd. Värdet räcker inte som underlag för åtgärdsbeslut eller vid fastighetsförsäljning.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten krävs en långtidsmätning under eldningssäsongen för att resultatet ska vara juridiskt och tekniskt giltigt. Jämförelsen med blodprovsresultat kan vara illustrativ: precis som ett enskilt blodvärde behöver bekräftas genom uppföljande provtagning, behöver ett preliminärt radonvärde verifieras via en fullständig mätperiod.

När förhöjda nivåer bör följas upp

Visar provsvaret ett årsmedelvärde över 200 Bq/m³ rekommenderas en radonutredning för att identifiera källan. Nivåer strax under referensvärdet, exempelvis 150–199 Bq/m³, bör övervakas med en ny analys inom fem till tio år.

Vid nivåer över 400 Bq/m³ bör åtgärder prioriteras.

Varför radonhalten varierar mellan olika bostäder

Radonhalten i en bostad styrs av geologiska, byggnadstekniska och i vissa fall hydrologiska faktorer. Variationen kan vara stor, även mellan intilliggande fastigheter.

Markradon och byggnadens grundkonstruktion

Markradon är den vanligaste källan till förhöjda radonhalter inomhus. Uran i berggrunden sönderfaller via radium till radon-222, som har en halveringstid på 3,8 dagar.

Gasen tränger in genom sprickor i grundplattan, rörgenomföringar och otäta golvbrunnar. Byggnader med krypgrund eller källare utan radontätning är särskilt utsatta.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten finns närmare 400 000 bostäder i Sverige med radonhalter över referensnivån.

Blå lättbetong som radonkälla inomhus

Blå lättbetong (Durox) tillverkades mellan 1929 och 1975 och innehåller alunskiffer med förhöjt uraninnehåll. Byggnader med väggar, bjälklag eller innerväggar av blå lättbetong kan avge radon direkt till inomhusluften.

Radonavgivningen beror på mängden material och ventilationsgraden i rummet.

Hushållsvatten och andra mindre vanliga källor

Hushållsvatten från bergborrade brunnar kan innehålla löst radon som frigörs vid tappning och duschning. Enligt Livsmedelsverket bör radonhalten i dricksvatten inte överstiga 100 Bq/l.

I serum och vävnader lagras inte radon i sig. Radondöttrar, såsom polonium-218 och polonium-214, kan fastna i lungvävnad vid inandning.

Hälsorisk och myndighetsramar som sätter tidskraven

Tidskraven vid radonmätning grundar sig i det hälsoskydd som svenska myndigheter ansvarar för. Långvarig exponering för radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige, efter rökning.

Varför radon mäts över tid och inte med ett enskilt snabbvärde

Radonhalten i en bostad varierar med väderförhållanden, ventilation och årstid. Ett enstaka snabbvärde kan visa en ögonblicksbild men speglar inte den långsiktiga exponeringen.

Mätningen sker därför under minst 60 dagar för att fånga variationerna. Detta gör det möjligt att beräkna ett representativt årsmedelvärde.

Lungcancer, radondöttrar och långvarig exponering

Radon-222 sönderfaller till kortlivade radondöttrar (polonium-218, bly-214, bismut-214, polonium-214) som fastnar på dammpartiklar och inandas. Dessa alfastrålande isotoper skadar lungvävnaden.

Enligt Boverkets riskbedömning utgör radon i bostaden ungefär hälften av den genomsnittliga årliga stråldosen. Cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige tillskrivs radon.

Vad enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket och SGU bör anges

Information om radonrisker i specifika kommuner kan erhållas via SGU radonkartor. Patientportalen 1177 innehåller allmän hälsoinformation men hänvisar till SSM för radonspecifika frågor.

Så kommuniceras och dokumenteras ett färdigt svar

Ett färdigt provsvar från ett ackrediterat laboratorium innehåller specifik information som gör det möjligt att bedöma bostadens radonhalt. Detta underlättar planering av eventuella åtgärder.

Rapportens innehåll och vilka uppgifter som bör kontrolleras

Rapporten anger:

• Beräknat årsmedelvärde i Bq/m³
• Mätperiod (start- och slutdatum)
• Dosans placering i bostaden
• Laboratorium och ackrediteringsnummer

Kontrollera att mätperioden omfattar minst 60 dagar. Den ska också falla inom eldningssäsongen.

Felaktiga uppgifter om placering eller mätperiod kan påverka resultatets giltighet.

När ett nytt mättillfälle kan behövas

En ny mätning rekommenderas om byggnaden har renoverats eller ventilationssystemet ändrats. Det gäller även om mer än tio år har förflutit sedan senaste mätningen.

En ny mätning behövs också om tidigare mätning gjordes som korttidsmätning och ett giltigt årsmedelvärde saknas. Provsvaret bör sparas som dokumentation vid framtida bostadsförsäljning.

Patientportalen och liknande digitala tjänster används inte för radonresultat. Dessa levereras direkt från laboratoriet.

Hur resultat används inför åtgärd eller uppföljning

Vid årsmedelvärden över 200 Bq/m³ används provsvaret som underlag för att välja radonåtgärd. Vanliga åtgärder inkluderar förbättrad ventilation, tätning av grundkonstruktionen eller installation av radonsug.

Enligt Radonova kan vissa åtgärder ge effekt inom några dagar. Mer omfattande installationer tar flera veckor.

En uppföljande mätning bör genomföras efter avslutad åtgärd för att verifiera att radonhalten sjunkit under referensvärdet.

Frequently asked questions

Vilka faktorer påverkar hur snabbt man kan se en förändring?

Radonhalten efter en åtgärd beror på typen av insats, bostadens konstruktion och ventilationsgrad. Enklare tätningar kan visa effekt inom dagar, medan installation av en radonsug kräver projektering och kan ta veckor.

Geologiska förhållanden under byggnaden påverkar också hur snabbt nivåerna stabiliseras.

När är det rimligt att utvärdera om insatsen ger effekt?

En kontrollmätning bör genomföras under eldningssäsongen efter att åtgärden slutförts. Mätperioden ska vara minst 60 dagar för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde.

Det innebär att en fullständig utvärdering oftast tar tre till fyra månader.

Hur kan man mäta framsteg på ett tillförlitligt sätt under tiden?

En digital radonmätare kan ge löpande indikationer under pågående mätperiod. Dessa värden visar trender men ersätter inte en ackrediterad långtidsmätning med spårfilmsdosor.

Kombinationen av kontinuerlig avläsning och formell analys ger bäst bild av situationen.

Vilka tecken tyder på att man är på rätt väg även innan slutresultatet syns?

Sjunkande korttidsvärden på en digital mätare indikerar positiv utveckling. Förbättrad ventilation och minskad fuktinträngning är praktiska tecken på att åtgärden fungerar.

Slutgiltigt besked ges dock först av provsvaret från en ackrediterad mätning.

Vad kan göra att processen tar längre tid än förväntat?

Hög arbetsbelastning vid laboratoriet under vintersäsongen kan förlänga svarstiden. Felplacerade dosor, för kort mätperiod eller transportskador kräver ommätning.

Även komplexa byggnader med flera radonkällor kan behöva utredning i flera steg.

När bör man justera upplägg eller strategi om utvecklingen går långsamt?

Om en kontrollmätning efter genomförd åtgärd fortfarande visar värden över 200 Bq/m³ bör en radonkonsult anlitas för fördjupad utredning.

Kombination av flera åtgärder, exempelvis radonsug tillsammans med förbättrad ventilation, kan vara nödvändig.

Ändrad strategi bör baseras på dokumenterade mätresultat, inte enbart på enskilda digitala avläsningar.

Priset per enskild radondosa ligger vanligtvis mellan 200 och 600 kronor beroende på leverantör och mätmetod. Strålsäkerhetsmyndigheten anger referensvärdet 200 Bq/m³ för radon i inomhusluft.

Att känna till sin radonhalt är en förutsättning för att kunna bedöma om åtgärder behövs.

Radon, en radioaktiv ädelgas med isotopen radon-222, bildas naturligt i sönderfallskedjan från uran via radium i berggrund och mark. Gasen är osynlig och luktfri.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar man att närmare 400 000 bostäder i Sverige har radonhalter över referensnivån. Radonmätning är det enda sättet att fastställa halten.

Kostnaden varierar, men den är låg i förhållande till den information mätningen ger om hälsorisken. Vill du veta mer om hur radon mäts och hanteras kan Radon hemmas kontaktsida vara ett steg i rätt riktning.

Viktiga slutsatser

• En långtidsmätning med två till tre dosor kostar vanligtvis 1 200–3 200 kronor inklusive analys och rapport.
• Bostadens storlek, antal våningsplan och val av mätmetod styr det slutliga priset.
• Radon orsakar cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket gör mätning till en motiverad investering.

Vad priset brukar omfatta

Priset för en radonmätning inkluderar normalt radondosor, frakt, laboratorieanalys och en mätrapport. Skillnaden mellan leverantörer handlar inte bara om dosans pris utan om vad som faktiskt ingår i slutresultatet.

Kostnad per dosa och per mätpaket

En enskild spårfilmsdosa kostar mellan 200 och 600 kronor beroende på leverantör och mättyp. Många leverantörer säljer mätpaket med två eller tre dosor som inkluderar analys och rapport.

Enligt en prisöversikt för 2026 ligger typiskt pris för ett komplett paket på cirka 1 200–3 200 kronor.

Vad som ingår i priset

Ett standardpaket omfattar vanligen:

• Radondosor (spårfilmsdosor eller mätdosor)
• Frakt till och från bostaden
• Laboratorieanalys vid ackrediterat laboratorium
• Mätrapport med uppmätta värden i Bq/m³

Utökad rapport med åtgärdsrekommendationer kan erbjudas som tillval. Expresshantering, med snabbare analys och leverans, innebär ofta ett påslag.

Skillnaden mellan låg inköpskostnad och användbart resultat

En billig dosa utan ackrediterad analys ger inte ett juridiskt eller tekniskt giltigt resultat. Radonmätningar som ska ligga till grund för beslut om åtgärder eller vid fastighetsaffärer kräver analys vid ett ackrediterat laboratorium.

Det är skillnaden mellan ett indikativt värde och ett årsmedelvärde som Strålsäkerhetsmyndigheten godkänner som beslutsunderlag.

Vilken mätmetod som väljs påverkar kostnaden

Val av mätmetod påverkar både precision och pris. Långtidsmätning och korttidsmätning fyller olika funktioner och kostar olika mycket.

Långtidsmätning för årsmedelvärde

Långtidsmätning pågår minst två månader under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april. Metoden använder spårfilmsdosor som analyseras vid ett ackrediterat laboratorium.

Resultatet ger ett årsmedelvärde i Bq/m³, vilket är det mått Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar. Kostnaden är normalt lägre per dosa jämfört med korttidsmätning.

Enligt alltomradon.se kostar långtidsmätning mellan 300 och 600 kronor beroende på antal dosor.

Korttidsmätning som indikation

Korttidsmätning pågår från några dagar upp till ett par veckor. Den ger en ögonblicksbild, inte ett årsmedelvärde.

Korttidsmätare kan ibland kosta mer per mätpunkt på grund av snabbare analys och logistik. Resultatet räcker som indikation, till exempel vid husvisningar, men ersätter inte en långtidsmätning.

När radonmätning själv är tillräckligt

Att mäta radon själv med beställda spårfilmsdosor är tillräckligt i de flesta fall för privatbostäder. Dosorna placeras enligt medföljande instruktioner.

Det krävs ingen tekniker. Resultatet är giltigt så länge dosorna analyseras vid ett ackrediterat radonlaboratorium.

Hur bostaden styr antal dosor och slutpris

Bostadens utformning avgör hur många mätdosor som behövs. Fler dosor innebär högre slutpris.

Våningsplan, rum och placering

Grundregeln är minst en mätdosa per våningsplan och minst två dosor per bostad. Dosorna placeras i de rum där mest tid tillbringas, typiskt sovrum och vardagsrum.

Vid mätning i flerbostadshus krävs minst två radondetektorer per lägenhet oavsett storlek.

Radon i bostäder med olika planlösning

En enplansvilla med två till tre rum klarar sig ofta med två dosor. En villa med källare, mellanvåning och övervåning kan behöva fyra till fem dosor.

Radonhalter varierar mellan våningsplan. Markkontakt ökar risken för förhöjda halter, särskilt i källare och souterräng.

När radonhus och äldre byggmaterial kräver noggrannare bedömning

Bostäder byggda med blå lättbetong, även kallad blåbetong, avger själva radon. Materialet användes i Sverige främst mellan 1929 och 1975.

I ett radonhus med blåbetong kan radonkällan vara både marken och byggmaterialet. Det kräver fler mätpunkter för att kartlägga halterna korrekt, vilket höjer kostnaden.

När mätningen bör göras för att ge rätt underlag

Tidpunkten för radonmätning avgör resultatets tillförlitlighet. Eldningssäsongen är den period då inomhushalterna är som mest representativa.

Varför eldningssäsongen är central

Under perioden 1 oktober till 30 april är fönster och dörrar i regel stängda. Ventilationsgraden minskar.

Radon i inomhusluft ansamlas i högre grad, vilket ger ett mätresultat som bättre avspeglar den faktiska exponeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten kräver att långtidsmätning utförs under denna period för att resultatet ska vara giltigt.

Mätning vid husköp, renovering och efter längre tid

Vid husköp är radonmätning en rekommenderad del av besiktningen. En korttidsmätning kan ge en indikation inför affären, men en långtidsmätning bör följa upp.

Efter renovering, särskilt vid ändrad ventilation eller golvkonstruktion, bör en ny mätning genomföras. Radonhalter kan förändras över tid, och radonmätningar bör upprepas var tionde år eller efter byggnadstekniska förändringar.

Varför kort mättid kan ge fel bild av radon i inomhusluft

En korttidsmätning fångar variationer under några dagar. Radonhalten i en bostad kan svänga kraftigt beroende på väder, ventilation och beteendemönster.

Ett lågt korttidsvärde utesluter inte höga halter vid andra tillfällen. Årsmedelvärdet, som långtidsmätningen levererar, är det enda tillförlitliga underlag som kan jämföras mot referensvärdet 200 Bq/m³.

Vad resultatet betyder och när fler kostnader kan tillkomma

En mätrapport visar radonhalten i Bq/m³ per mätpunkt. Tolkningen avgör om ytterligare utredning eller åtgärder behövs, vilket i sin tur påverkar totalkostnaden.

Referensvärdet 200 Bq/m³ och tolkning av mätrapport

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är referensnivån för radon i bostäder, skolor och förskolor 200 Bq/m³. Värden under denna nivå innebär att inga åtgärder krävs enligt gällande riktlinjer.

Radon är en hälsorisk även vid lägre halter, men 200 Bq/m³ utgör den gräns vid vilken åtgärder ska vidtas. Mätrapporten anger vanligtvis radonhalt per rum och våningsplan samt det beräknade årsmedelvärdet.

Resultatet bedöms mot referensvärdet.

När radonbesiktning blir nästa steg

Om mätrapporten visar radonhalter över 200 Bq/m³ rekommenderas en radonbesiktning. Besiktningen kartlägger radonkällan: markradon, byggmaterial eller hushållsvatten.

Kostnaden för en besiktning ligger utanför den ursprungliga mätningen och beror på bostadens komplexitet. Att åtgärda ett radonhus kostar från cirka 20 000 till 100 000 kronor.

Vanliga källor till förhöjda halter i bostaden

De tre huvudsakliga källorna till förhöjda radonhalter i bostäder är:

• Markradon som tränger in genom sprickor i grund och platta
• Blå lättbetong (blåbetong) i väggar och bjälklag, som avger radon-222
• Hushållsvatten från bergborrade brunnar, där radon frigörs vid tappning

Radondöttrar, de fasta sönderfallsprodukter som bildas när radon-222 sönderfaller, fastnar på luftburna partiklar och utgör den huvudsakliga hälsorisken vid inandning. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar.

Varför kostnaden bör vägas mot hälsorisk och beslutsnytta

Radonmätning är en av de billigaste hälsorelaterade åtgärderna i en bostad. Den information mätningen ger har direkt konsekvens för boendemiljö och långsiktig hälsa.

Vad är radon och varför mätning behövs

Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas i sönderfallskedjan uran-radium-radon. Isotopen radon-222 är den mest förekommande i bostadsmiljö.

Gasen kan inte upptäckas utan mätning. Utan mätdata finns inget underlag för beslut.

Osynlig och luktfri gas med tydligt referensvärde

Radon är osynlig och luktfri. Det gör att förhöjda halter kan finnas i en bostad under lång tid utan att någon märker det.

Referensvärdet 200 Bq/m³, fastställt av Strålsäkerhetsmyndigheten, ger en tydlig gräns. Under den nivån bedöms risken som acceptabel.

Över den nivån rekommenderas åtgärder.

Sambandet mellan långvarig exponering och lungcancer

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige. Risken ökar med radonhalt och exponeringstid.

Kombination med rökning mångdubblar risken. En radonmätning till en kostnad av några hundra kronor per dosa ger det underlag som behövs för att bedöma om bostaden är trygg.

Becquerel per kubikmeter (Bq/m³) är den enhet som används för att kvantifiera halten i inomhusluft.

Frequently asked questions

Vilka faktorer påverkar priset för en radonmätning i en bostad?

Priset styrs av antal mätdosor, typ av mätning (långtid eller korttid), eventuell expresshantering samt om utökad rapport beställs. Bostadens storlek och antal våningsplan avgör hur många dosor som behövs, vilket direkt påverkar totalkostnaden.

Vad ingår normalt i en radonmätning och hur skiljer sig olika upplägg åt?

Ett standardpaket omfattar radondosor, frakt, analys vid ackrediterat laboratorium och en mätrapport med resultat i Bq/m³. Utökade upplägg kan inkludera åtgärdsrekommendationer, prioriterad analys och mer detaljerad rapportering, vilket höjer priset.

Hur många mätdosor behövs för ett hus eller en lägenhet och hur påverkar det kostnaden?

Minst två dosor per bostad rekommenderas, med en dosa per våningsplan. En enplansvilla behöver vanligtvis två till tre dosor, medan ett flervåningshus med källare kan kräva fyra till fem.

Varje extra dosa innebär mer material och analys, vilket ökar slutpriset.

Är det skillnad i pris mellan korttidsmätning och långtidsmätning under eldningssäsong?

Korttidsmätning kan vara dyrare per mätpunkt på grund av snabbare logistik och analys. Långtidsmätning har normalt lägre doskostnad och ger ett årsmedelvärde, vilket gör den mer kostnadseffektiv per informationsvärde.

Prisintervallet per dosa är 280–340 kronor beroende på mättyp.

Tillkommer kostnader för analys, frakt och rapportering, och hur specificeras de i offerten?

De flesta leverantörer inkluderar analys, frakt och standardrapport i paketpriset. Tillval som expresshantering eller utökad rådgivning specificeras separat.

Det lönar sig att kontrollera vad som ingår i offerten innan beställning.

Kan kostnaden påverkas av om mätningen behöver upprepas eller kompletteras efter en första mätperiod?

Ja. Om dosorna placerats felaktigt eller mätperioden varit för kort kan en kompletterande mätning rekommenderas.

Varje ny omgång dosor innebär en tillkommande kostnad för material och analys.

Radongas är osynlig och luktfri, vilket gör att mätning av radon är det enda sättet att fastställa radonhalten i en bostad.

Referensvärdet för radon i bostäder är 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Varje år beräknas cirka 500 lungcancerfall i Sverige vara kopplade till radonexponering inomhus.

Trots att mätprocessen i sig är enkel, med spårfilmsdosor som placeras i bostaden under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april), uppstår fel i alla steg: från placeringen av mätdosor, via mätperiodens längd, till tolkningen av resultatet.

Felkällorna spänner över korta mätperioder, dosor placerade nära fönster eller frånluft, mätningar utanför eldningssäsongen, och uteblivna kontroller efter renovering eller radonsanering.

Enligt Folkhälsomyndigheten och SSM krävs en korrekt utförd långtidsmätning för att ett årsmedelvärde ska vara tillförlitligt.

Den som vill fördjupa sig i hur radon mäts och hanteras kan ta del av mer information via Radon hemmas kontaktsida.

Viktiga punkter

• En långtidsmätning under eldningssäsongen (minst 60 dygn, 1 oktober till 30 april) krävs för att fastställa ett tillförlitligt årsmedelvärde.
• Felaktig placering av mätdosor, för få mätpunkter eller flyttade dosor ger resultat som inte speglar bostadens faktiska radonhalt.
• Efter renovering, ändrad ventilation eller radonsanering behöver en ny radonmätning genomföras för att verifiera att åtgärden haft avsedd effekt.

När en radonmätning blir missvisande

Missvisande radonmätningar beror oftast på för kort mättid, mätning utanför eldningssäsongen, sammanblandning av kort- och långtidsmätning, eller att enstaka mätpunkter extrapoleras till hela bostaden. Radonhalter varierar kraftigt under dygnet, veckan och året, vilket ställer krav på korrekt metodik.

För kort mättid ger inget tillförlitligt årsmedelvärde

En långtidsmätning ska enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning pågå i minst 60 dygn under eldningssäsongen. Kortare mätperioder fångar inte de naturliga variationerna i radonhalt som uppstår till följd av temperaturskillnader, vindförhållanden och ventilationsmönster.

Resultatet av en mätning på exempelvis två veckor kan avvika kraftigt från det verkliga årsmedelvärdet i Bq/m³.

Mätning utanför eldningssäsongen snedvrider radonhalten

Under sommaren hålls fönster och dörrar ofta öppna, vilket minskar undertrycket i byggnaden och därmed inläckaget av markradon. En mätning utförd på sommaren tenderar att visa lägre radonhalter och ger enligt Hemkomfort enbart en indikation, inte ett godkänt årsmedelvärde.

Eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, är den fastställda perioden.

Korttidsmätning förväxlas med långtidsmätning

En korttidsmätning pågår i cirka 7 till 14 dagar och kan användas för snabb indikation, exempelvis vid husförsäljning. Den kan dock inte ersätta en långtidsmätning.

Enligt SSM metodbeskrivning går det inte att uppskatta årsmedelvärdet med en korttidsmätning. Att blanda ihop de två metoderna kan leda till beslut baserade på otillräckligt underlag.

Enstaka mätvärden används som om de gällde hela bostaden

Radonhalten skiljer sig mellan våningsplan och rum. Ett mätvärde från ett sovrum på övervåningen representerar inte nödvändigtvis källarplan eller markplan, där markradon ofta ger högre halter.

Minst två mätpunkter behövs. Att basera bedömningen på en enda dosa ger en ofullständig bild.

Fel placering av mätdosor och radonmätare

Placeringen av mätdosor och radonmätare har direkt inverkan på mätresultatet. Felplacerade dosor visar antingen förhöjda eller för låga radonhalter, beroende på lokala luftrörelser i rummet.

För få mätpunkter i bostaden

Enligt Proffsmagasinet ska minst två dosor användas vid en radonmätning, och minst en dosa placeras per våningsplan med boutrymmen.

I rum där boende vistas mest kan det vara motiverat att placera två dosor på olika ställen. En villa med källare, markplan och övervåning kräver alltså minst tre mätpunkter.

Placering nära fönster, frånluft eller yttervägg

Dosor placerade inom 25 centimeter från yttervägg, fönster, frånluftsdon eller värmekälla påverkas av lokala luftströmmar som inte representerar rummets genomsnittliga radonhalt. Den rekommenderade placeringen är minst 25 centimeter från vägg, minst 1,5 meter över golvet, och på avstånd från ventilationsdon.

Fel rum väljs bort från mätningen

Sovrum och vardagsrum prioriteras vid radonmätning eftersom boende vistas där mest. Att utelämna ett souterängrum som används dagligen, eller att enbart mäta i ett gästrum som sällan nyttjas, ger en skev bild av radonexponeringen.

Valet av rum ska spegla faktisk vistelsetid.

Dosor flyttas under pågående mätperiod

Om en spårfilm eller radonmätare flyttas under mätperioden blir resultatet ogiltigt. Dosan registrerar radonhalten kumulativt över tid.

Att flytta den till ett annat rum blandar ihop halterna från två olika miljöer, och resultatet kan varken tillämpas på det ena eller det andra rummet.

Misstag vid tolkning av resultatet

Tolkningsfel leder till att resultat antingen underskattas eller överskattas. Vanliga misstag rör förståelsen av referensvärdet 200 Bq/m³, ventilationens påverkan, gamla mätprotokoll och antaganden baserade på grannfastigheters resultat.

Referensvärdet 200 Bq/m³ misstolkas

Referensvärdet 200 Bq/m³ gäller som gränsnivå för bostäder, skolor och förskolor. Enligt Stockholms stad innebär radonhalter under 200 Bq/m³ inte frånvaro av risk.

Radon är en hälsorisk även vid lägre halter. Värdet är ett referensvärde, inte en säker gräns.

Variationer i ventilation och vädring förbises

Radonhalten påverkas direkt av hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta fönster öppnas. Ett mätvärde som registrerats under en period med intensiv vädring speglar inte normala förhållanden.

Resultatet kan ge en missvisande låg bild av den faktiska radonexponeringen vid normalt boende.

Gamla mätprotokoll används trots ändrade förutsättningar

Ett mätresultat från tio år sedan speglar inte dagens radonhalt om förutsättningarna i bostaden har ändrats. Byte av fönster, ändrad ventilation eller nya markförhållanden påverkar radoninläckaget.

Enligt Svensk Byggtidning rekommenderas mätning minst vart tionde år.

Grannens resultat antas gälla den egna bostaden

Radonhalten varierar mellan närliggande fastigheter beroende på grundläggning, markförhållanden, byggnadsmaterial (exempelvis blå lättbetong) och ventilationssystem. Att en granne har låga värden innebär inte att den egna bostaden är radonförskonad.

Varje bostad behöver en egen mätning.

Fel efter renovering, ombyggnad och ändrad ventilation

Renoveringar, ombyggnader och förändringar i ventilationssystemet förändrar tryckförhållandena i byggnaden och därmed radonhalten. Utan ny mätning saknas uppgift om hur radonexponeringen faktiskt ser ut efter ingreppet.

Ny mätning uteblir efter åtgärder i huset

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det viktigt att genomföra en ny långtidsmätning efter att åtgärder vidtagits, för att verifiera att åtgärden haft avsedd effekt. Det steget uteblir ofta.

Resultatet kan vara att en bostad antas ha låga radonhalter trots att renoveringen förvärrat situationen.

Förändrat ventilationssystem ändrar radonhalten

Ett nytt frånluftsystem, byte från självdrag till mekanisk ventilation, eller förändrade luftflöden påverkar tryckförhållandena i bostaden. Som Pilion Bygg noterar kan radonhalten förändras avsevärt vid justeringar av ventilationssystemet.

Ny radonmätning bör utföras efter sådana förändringar.

Nya sprickor och genomföringar i grund förbises

Renovering av källare, installation av avlopp eller dragning av kablar genom bottenplattan skapar nya inträngningsvägar för markradon. Dessa genomföringar passerar ofta obemärkt.

Varje ny öppning i grunden innebär en potentiell kanal för radongas.

Uppföljande kontroll saknas efter radonsanering

En radonsug eller radonbrunn sänker radonhalten genom att skapa undertryck under huset. Effekten behöver verifieras med en ny mätning under en fullständig mätperiod.

Utan uppföljning finns ingen bekräftelse på att radonsaneringen fungerar som avsett.

När källan till radon blandas ihop

Radon i bostäder kan ha sitt ursprung i marken, i byggnadsmaterialet (exempelvis blå lättbetong) eller i hushållsvattnet. Att identifiera rätt källa är avgörande för att välja rätt åtgärd.

Sammanblandning av källor leder till ineffektiva och kostsamma insatser.

Markradon och inträngning från marken feltolkas

Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter inomhus, enligt Boverket. Radongas tränger in genom sprickor i bottenplatta, rörgenomföringar och otäta golvbrunnar.

Att anta att markradon inte förekommer bara för att huset står på moränmark är ett vanligt feltolkningsfel. Markens radiumhalt varierar lokalt.

Radon i vatten bedöms som om det vore luftmätning

Radon i hushållsvatten avgår till inomhusluften vid tappning, duschning och tvätt. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ger en radonhalt på 1 000 Bq/l i vattnet ett tillskott på ungefär 100 Bq/m³ i inomhusluften.

Att enbart mäta radon i luften utan att kontrollera vattnet kan innebära att källan till förhöjda halter missas, särskilt i bostäder med egen brunn.

Byggnadsmaterial förväxlas med markpåverkan

Blå lättbetong, tillverkad mellan 1929 och 1975, avger radongas kontinuerligt. En radonbesiktning behöver skilja mellan radon som läcker in från marken och radon som avges från väggar eller bjälklag.

Fel diagnos leder till fel åtgärd. En radonsug hjälper inte mot byggnadsmaterial som avger radon.

Fel åtgärd väljs innan källan har identifierats

En radonkonsult bör anlitas för att utreda varifrån radonet kommer innan åtgärder sätts in. Att installera en radonsug när problemet egentligen beror på blå lättbetong, eller att öka ventilationen när det handlar om radon i vatten, ger ingen reell sänkning av radonhalten.

Rätt åtgärd förutsätter rätt diagnos.

Så kvalitetssäkras en korrekt mätning

En kvalitetssäkrad radonmätning följer Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning och utgår från rätt metod, rätt period och korrekt placering av mätdosor. Förberedelsearbete före mätstart och uppföljning efter avslutad mätning minskar risken för missvisande resultat.

Vad som bör kontrolleras före start

Innan mätdosorna placeras bör ventilationssystemet fungera normalt. Inga fönster ska stå permanent öppna.

Bostadens planlösning och våningsplan bör dokumenteras för att säkerställa att tillräckligt många mätpunkter används. Enligt Eurofins Radon finns specifika krav som ska uppfyllas för att resultatet ska bli ett godkänt årsmedelvärde.

Vilken metod som passar syftet med mätningen

En långtidsmätning med spårfilm under eldningssäsongen ger årsmedelvärdet och är den metod som krävs för att jämföra med referensvärdet 200 Bq/m³. Korttidsmätning fungerar som indikation vid husköp eller efter radonsanering, men ersätter inte långtidsmätningen.

Val av metod beror på syftet. Mätinstrumenten ska vara kalibrerade för att resultatet ska vara tillförlitligt.

När en ny radonmätning bör göras

Ny radonmätning rekommenderas vart tionde år, samt efter varje renovering, byte av ventilationssystem, tillbyggnad eller förändring av grundkonstruktionen. Radonhalter förändras över tid.

Även ändrade markförhållanden eller nya byggnader i närområdet kan påverka inströmningen av markradon.

När resultatet bör följas upp med besiktning

Om mätresultatet visar radonhalter nära eller över 200 Bq/m³ bör en radonbesiktning genomföras för att fastställa källan. Enligt Radonova kan en felaktigt utförd besiktning leda till att fel åtgärder sätts in, med förhöjda kostnader och kvarstående radonproblem som följd.

Besiktningen kompletterar mätningen med en fysisk genomgång av byggnaden.

Frequently asked questions

Hur påverkar felaktig placering av radondosor mätresultatet?

En dosa placerad nära fönster, yttervägg eller frånluftsdon registrerar lokala luftströmmar som inte speglar rummets genomsnittliga radonhalt. Resultatet kan visa antingen förhöjda eller för låga värden beroende på om dosor utsätts för tilluftsflöden eller instängt radongas.

Korrekt placering innebär minst 25 centimeter från väggar och minst 1,5 meter över golvet.

Vilka årstider och mätperioder är mest lämpliga för att få ett tillförlitligt resultat?

Långtidsmätning ska genomföras under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, och pågå i minst 60 dygn. Under denna period är fönster och dörrar normalt stängda, och undertrycket i byggnaden ökar inströmningen av markradon.

Sommarmätningar ger enbart indikativa värden som inte kan användas som årsmedelvärde.

Vad kan gå fel om mätningen genomförs med öppna fönster eller ändrade ventilationsinställningar?

Öppna fönster och förändrade ventilationsinställningar sänker radonhalten tillfälligt genom ökad luftomsättning. Resultatet blir missvisande lågt och speglar inte normala boendeförhållanden.

Ventilationssystemet bör vara inställt på normal drift under hela mätperioden.

Hur många mätpunkter behövs för att resultatet ska vara representativt för bostaden?

Minst två mätdosor ska användas, med minst en dosa per våningsplan som innehåller boutrymmen. I större bostäder eller bostäder med souterängvåning kan fler mätpunkter krävas.

Rummen som väljs ska vara de där boende vistas mest, typiskt sovrum och vardagsrum.

Vilka är de vanligaste misstagen vid hantering, märkning och retur av radondosor till laboratoriet?

Dosor som märks felaktigt eller förväxlas mellan rum gör att resultatet inte kan kopplas till rätt mätpunkt. Försenad retur till laboratoriet efter mätperiodens slut kan påverka spårfilmens registrering.

Dosorna bör skickas in inom en vecka efter avslutad mätning och förpackas enligt laboratoriets anvisningar.

Hur kan byggnadsförändringar eller driftstörningar under mätperioden påverka tolkningen av resultatet?

Om ventilationssystemet stannar, fönster öppnas under en längre period, eller byggnadsarbete pågår under mätperioden, förändras tryckförhållandena i bostaden.

Radonhalten kan stiga eller sjunka temporärt.

Sådana händelser bör dokumenteras och rapporteras till laboratoriet.

Gasen varken syns, luktar eller smakar, vilket gör mätning till enda sättet att fastställa radonhalten i inomhusluft.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten har cirka 325 000 svenska bostäder radonhalter över referensvärdet 200 Bq/m³.

Radon i hemmet orsakar ungefär 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket gör gasen till den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning.

En egen radonmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) är en enkel och kostnadseffektiv metod att kontrollera radonhalten i bostaden.

Mätningen kräver minst 60 dygn, dosor i minst två rum och analys vid ett ackrediterat laboratorium. Resultatet redovisas i becquerel per kubikmeter (Bq/m³).

Vid halter över 200 Bq/m³ rekommenderas åtgärder.

På Radon hemmas webbplats finns ytterligare vägledning om hur radon mäts och hanteras i bostadsmiljö.

Viktiga slutsatser

• En egen radonmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen ger ett tillförlitligt årsmedelvärde utan specialkunskap.
• Referensvärdet i Sverige är 200 Bq/m³; halter däröver kräver utredning och åtgärd.
• Radon kan komma från mark, blåbetong eller hushållsvatten, och källan avgör vilken saneringsmetod som är mest effektiv.

Vad som krävs för att en egen mätning ska vara tillförlitlig

En tillförlitlig radonmätning kräver rätt mätperiod, rätt typ av mätning och dosor från ett ackrediterat laboratorium.

Mätningen skall följa Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning och genomföras under eldningssäsongen för att resultatet ska vara giltigt som årsmedelvärde.

Skillnaden mellan korttidsmätning och långtidsmätning

Långtidsmätning pågår i minst 60 dygn och ger ett årsmedelvärde som kan jämföras med referensvärdet 200 Bq/m³.

Resultatet är juridiskt och tekniskt tillförlitligt.

Korttidsmätning pågår i 7 till 10 dagar och ger en rådgivande indikation.

Metoden används vid husköp, efter renovering eller som en första kontroll.

Resultatet räknas inte som ett officiellt årsmedelvärde.

Varför eldningssäsongen styr mätperioden

Under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, är bostäder mer tillslutna och uppvärmda.

Undertrycket som uppstår inomhus drar in markluft genom grundkonstruktionen, vilket ger en representativ bild av radonexponeringen.

Mätning sommartid, med öppna fönster och lägre temperaturskillnad, underskattar radonhalten.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer skall mätning ske inom denna tidsperiod för att resultatet ska vara giltigt.

När en egen mätning räcker och när vidare utredning behövs

En egen mätning med spårfilmsdosor räcker för att fastställa radonhalten i de flesta villor och bostadsrätter.

Om resultatet visar halter under 200 Bq/m³ behövs normalt ingen ytterligare åtgärd.

Vid halter över 200 Bq/m³ behövs en radonbesiktning för att identifiera källan, oavsett om det rör sig om markradon, blåbetong eller bristfällig ventilation.

En besiktning avgör vilka åtgärder som är lämpliga.

Så utförs mätningen i bostaden

Hela processen från beställning till resultat omfattar tre steg: val av mätutrustning, korrekt placering av radondosor och inskickning för analys.

Varje steg påverkar mätresultatets tillförlitlighet.

Val av radonmätare och mätutrustning

Den vanligaste metoden för privatpersoner är spårfilmsdosor, även kallade radondosor eller mätdosor.

Dosorna beställs från ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium och levereras med instruktioner samt returkuvert.

Elektroniska radonmätare finns som alternativ.

Dessa ger realtidsdata via app men klassas som indikativa instrument.

För ett officiellt årsmedelvärde krävs spårfilmsdosor analyserade av ackrediterat laboratorium.

Placering av radondosor och mätdosor i hemmet

Minst två dosor skall placeras ut.

Reglerna i korthet:

• En dosa per våningsplan där boende vistas
• Placering i sovrum och vardagsrum prioriteras
• Dosan placeras minst 25 cm från yttervägg och minst 1,5 meter över golv
• Fönster och dörrar hålls stängda mer än normalt under mätperioden är inte nödvändigt; normalt boende gäller

Enligt Svensk Radonförening bör dosor alltid komma från ackrediterade radonlaboratorier för att säkerställa spårbarhet.

Spårfilm, spårfilmsdosa och analys av resultat

Spårfilmsdosan innehåller en liten plastfilm som registrerar alfapartiklar från radon-222 och dess radondöttrar.

Under mätperioden skapar varje alfapartikel ett mikroskopiskt spår i filmen.

Efter mätperiodens slut skickas dosan tillbaka.

Laboratoriet etsar filmen kemiskt och räknar spåren under mikroskop.

Antalet spår per ytenhet omvandlas till ett medelvärde i Bq/m³.

Resultatrapporten levereras normalt inom en vecka efter att laboratoriet mottagit dosorna.

Hur resultatet ska tolkas

Mätrapporten anger radonhalten som ett medelvärde i Bq/m³ för varje mätpunkt.

Tolkningen bygger på jämförelse med det svenska referensvärdet och bedömning av om en ny mätning eller åtgärd krävs.

Vad radonhalt i Bq/m³ betyder

Becquerel per kubikmeter (Bq/m³) anger antalet radioaktiva sönderfall per sekund i en kubikmeter luft.

Värdet beskriver hur mycket radon-222 och dess radondöttrar som finns i inomhusluften vid mättillfället.

Ett årsmedelvärde beräknas utifrån långtidsmätningen.

Korttidsmätningar ger däremot ett momentant riktvärde som inte kan jämföras direkt med referensvärdet.

Referensvärdet 200 Bq/m³ i svensk bostadsmiljö

Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket anger 200 Bq/m³ som referensvärde för befintliga bostäder.

För nybyggnation gäller samma nivå som högsta tillåtna halt.

WHO rekommenderar 100 Bq/m³ som riktvärde, vilket är strängare.

När en ny mätning bör göras

En ny mätning rekommenderas efter genomförda åtgärder, till exempel installation av radonsug eller förändrad ventilation.

Ny mätning behövs också efter om- eller tillbyggnad som påverkar grundkonstruktionen.

Radonhalten kan förändras över tid på grund av sättningar i huset, ändrade ventilationsförhållanden eller markförändringar.

Enligt Uppsala kommun kan radonhalter variera avsevärt mellan närliggande hus.

En mätning vart tionde år är en rimlig intervall vid oförändrade förhållanden.

Var radonet kan komma ifrån i huset

Tre huvudsakliga källor förklarar förhöjda radonhalter i bostäder: markradon, byggnadsmaterial (främst blåbetong) och i vissa fall hushållsvatten från bergborrade brunnar.

Källan avgör vilken åtgärd som är effektiv.

Markradon och inträngning via grundkonstruktionen

Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda halter. Radon-222 bildas i mark som innehåller uran och radium, särskilt i grus- och moränrik jord samt i berggrund av granit och gnejs.

Gasen tränger in genom sprickor i husgrunden, rörgenomföringar, golvbrunnar och fogar mellan golv och vägg. Undertrycket i uppvärmda bostäder förstärker inflödet.

Enligt SGU kartläggningar klassas mark som normal-, hög- eller högriskmark baserat på radonkoncentrationen i jordluften.

Blåbetong som källa i äldre bostäder

Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 och innehåller alunskiffer med förhöjda halter av radium. Materialet avger radon kontinuerligt under hela sin livslängd.

Bostäder byggda med blåbetong i väggar eller bjälklag kan ha förhöjda radonhalter oavsett markförhållanden. Gammastrålningsmätning kan avgöra om blåbetong förekommer i konstruktionen.

Husförändringar som påverkar radonhalten

Sättningar i huset kan skapa nya sprickor i grunden. Tilläggsisolering utan kompletterande ventilation minskar luftomsättningen, vilket kan öka radonhalten.

Byte av ventilationssystem, igensättning av ventiler eller installation av frånluftsvärmepump förändrar tryckförhållandena. Varje förändring som påverkar undertrycket eller luftflödet bör följas av en kontrollmätning.

Åtgärder vid förhöjda värden

Radonhalter över 200 Bq/m³ kräver utredning av radonkällan och genomförande av anpassade åtgärder. Valet av metod beror på om radonet kommer från mark, byggnadsmaterial eller en kombination.

När radonbesiktning bör beställas

En radonbesiktning bör beställas när mätningen visar halter över 200 Bq/m³ eller vid misstanke om blåbetong i konstruktionen. Besiktningen kartlägger radonkällor och ger underlag för rätt åtgärd.

Besiktningen utförs av certifierade konsulter och inkluderar bland annat gammastrålningsmätning, tryckskillnadsmätning och kontroll av ventilationsflöden. Enligt Radonova bör åtgärder utgå från besiktningsresultatet, inte enbart från mätvärdet.

Ventilation, tätning och radonsug som vanliga lösningar

De tre vanligaste åtgärderna är:

• Förbättrad ventilation genom installation av till- och frånluftssystem med värmeåtervinning (FTX) som skapar balanserat tryck
• Tätning av sprickor, genomföringar och fogar i grundkonstruktionen för att minska radoninflöde från mark
• Radonsug som skapar undertryck under bottenplattan och leder bort radonhaltig markluft innan den når bostaden

Vid blåbetong som källa är förbättrad ventilation den primära åtgärden. Tätning och radonsug påverkar inte avgasning från byggnadsmaterialet.

Kontrollmätning efter genomförda åtgärder

Efter varje åtgärd skall en ny radonmätning genomföras för att verifiera resultatet. En korttidsmätning kan ge en första indikation.

En fullständig långtidsmätning under eldningssäsongen ger det säkra svaret. Radonhalter dokumenteras och bör sparas vid eventuell framtida försäljning av bostaden.

Ansvar, myndigheter och kvalitetssäkring

Flera myndigheter har roller i arbetet med radon i bostäder. Ansvarsfördelningen skiljer sig åt beroende på om det gäller privatbostad, hyresrätt eller arbetsplats.

Strålsäkerhetsmyndigheten och svenska rekommendationer

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ansvarar för referensvärdet 200 Bq/m³ och utfärdar metodbeskrivningar för radonmätningar i bostäder. SSM samordnar även det nationella radonarbetet och tillhandahåller information om hälsorisker.

Boverket anger krav i byggregler för nyproduktion. Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder har tillsynsansvar enligt miljöbalken och kan ställa krav på radonmätning och åtgärder i befintliga bostäder, som framgår av Svensk Radonförening.

SWEDAC och ackrediterad analys

SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) ackrediterar laboratorier som utför radonanalyser. En mätning som skall ge ett officiellt årsmedelvärde måste analyseras av ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium.

Ackrediteringen säkerställer att laboratoriet följer internationella standarder för mätosäkerhet, kalibrering och kvalitetskontroll. Dosor från icke-ackrediterade leverantörer saknar juridisk giltighet.

Arbetsmiljöverket i kontrast till privat bostad

Arbetsmiljöverket reglerar radon på arbetsplatser. Gränsvärdet för arbetsplatser är 200 Bq/m³ som riktvärde för årsmedelvärde.

Arbetsgivaren har ansvar att mäta och åtgärda. I privatbostad är det fastighetsägaren som ansvarar.

För villor innebär det husägaren personligen. För hyresrätter och bostadsrättsföreningar vilar ansvaret på hyresvärden respektive föreningen, enligt Jönköpings kommun.

Frequently asked questions

Vilka typer av radonmätare finns och vilken passar bäst för en bostad?

De två huvudtyperna är spårfilmsdosor och elektroniska radonmätare. Spårfilmsdosor är det rekommenderade valet för officiella mätningar i bostäder eftersom de analyseras av SWEDAC-ackrediterade laboratorier.

Elektroniska mätare ger realtidsdata men klassas som rådgivande instrument.

Hur lång mätperiod krävs för att få ett tillförlitligt resultat i hemmet?

En långtidsmätning kräver minst 60 dygn under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Korttidsmätning på 7 till 10 dagar ger en snabb indikation men räknas inte som årsmedelvärde.

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning är långtidsmätning den enda metoden som ger ett officiellt resultat.

Var i huset bör dosor eller mätare placeras för korrekt mätning?

Dosor placeras i sovrum och vardagsrum, minst en per våningsplan där boende vistas regelbundet. Placeringen skall vara minst 25 cm från yttervägg och cirka 1,5 meter över golv.

Dosor skall inte placeras i kök, badrum eller utrymmen med kraftig ventilation.

Vilka årstider och väderförhållanden påverkar mätresultatet mest?

Eldningssäsongen ger de mest representativa mätvärdena eftersom bostäder är tillslutna och uppvärmda. Vintertid förstärks undertrycket i huset, vilket ökar markradoninflödet.

Sommartid med öppna fönster och mindre temperaturskillnad ger lägre och missvisande värden.

Hur tolkar man mätvärdena och när behöver åtgärder vidtas enligt riktvärden?

Resultatet anges i Bq/m³ som ett medelvärde för mätperioden. Halter under 200 Bq/m³ ligger inom referensvärdet.

Vid halter över 200 Bq/m³ rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att åtgärder vidtas, och en radonbesiktning bör genomföras för att identifiera källan.

Hur ofta bör man genomföra en ny mätning efter renovering eller förändrad ventilation?

En ny långtidsmätning bör genomföras efter varje förändring som påverkar grundkonstruktion, ventilation eller täthet.

Det inkluderar byte av ventilationssystem, tillbyggnad och grundförstärkning.

Även utan förändringar rekommenderas en kontrollmätning vart tionde år.

Gasen är osynlig och luktfri, men utgör en dokumenterad hälsorisk. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige.

Att mäta radonhalten i bostaden är det enda sättet att fastställa om inomhusluften ligger under eller över referensvärdet 200 Bq/m³.

En radonmätning kan genomföras med radondosor (passiva detektorer som skickas till laboratorium) eller med digitala och elektroniska radonmätare som visar resultat löpande. Valet mellan köp och hyra avgörs av om behovet är engångsmätning eller kontinuerlig uppföljning, typ av bostad, samt om resultatet ska användas vid bostadsförsäljning, renovering eller ansökan om radonbidrag.

Informationsresurser som Radon hemma kan vara en startpunkt för den som vill orientera sig i alternativen.

Viktiga slutsatser

• Köp av en digital radonmätare passar bäst vid löpande uppföljning i bostaden, medan hyra lämpar sig för engångsmätningar eller tillfälliga projekt.
• Radondosor ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet vid långtidsmätning under eldningssäsongen, medan digitala instrument fungerar som rådgivande komplement.
• Referensvärdet 200 Bq/m³ avgör om åtgärder behövs, och en korrekt genomförd mätning kräver minst 60 dygn under perioden oktober till april.

När köp är bättre än hyra

Att köpa en radonmätare är ekonomiskt motiverat när mätbehovet är återkommande, när flera rum behöver jämföras över tid eller när en digital översikt fungerar som första bedömning av radonhalten.

Löpande uppföljning i bostaden

En digital radonmätare eller elektronisk radonmätare ger realtidsdata som kan avläsas dygnet runt. Modeller som Airthings Wave Plus och Corentium Home mäter inte bara radon utan ofta även luftfuktighet, temperatur och lufttryck.

Investeringen lönar sig för husägare som vill följa variationer i radonhalt efter ventilationsändringar, tilläggsisolering eller andra byggåtgärder. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att ny mätning utförs om det gått mer än tio år sedan senaste mätningen eller om byggnadsåtgärder genomförts som kan påverka radonhalten.

Med en egen radondetektor kan sådana kontroller göras utan merkostnad.

Behov av att jämföra flera rum över tid

En enda mätpunkt ger begränsad information. Radonhalten varierar mellan våningsplan, källare och sovrum.

En köpt digital radonmätare kan flyttas mellan rum veckovis, vilket skapar en mer komplett bild av var halterna är högst.

När en digital översikt räcker som första steg

Vill ägaren snabbt bedöma om en fullständig långtidsmätning behövs, kan en digital radonmätare ge ett indikativt värde inom några dagar. Resultatet är rådgivande och ersätter inte en ackrediterad långtidsmätning, men det kan avgöra om vidare åtgärder bör prioriteras.

När hyra är bättre än köp

Att hyra radonmätare är det naturliga valet vid engångsinsatser där instrumentet inte behövs permanent. Snabba radonmätare som Markus 10 erbjuds ofta som hyrobjekt av konsultföretag och ger resultat inom ett fåtal dagar.

Tillfällig kontroll inför beslut om åtgärd

Vid en bostadsaffär eller vid misstanke om förhöjda halter kan en hyrd radonmätare ge vägledning utan att binda kapital i en dyr enhet. Enligt Boverket kan en kortare mätning under 2 till 10 dagar ge ett ungefärligt radonvärde när tid för långtidsmätning saknas.

Resultat från korttidsmätning kan inte användas för att söka radonbidrag.

Mätning i samband med byggprojekt och markfrågor

Vid nybyggnation, tillbyggnad eller markförändringar behövs ibland en radonmätning som bara sträcker sig över projektets varaktighet. Att hyra ett instrument ger professionell datainsamling under en begränsad period, utan att instrumentet sedan ligger oanvänt.

Kostnad och användningstid

En köpt digital radonmätare kostar normalt mellan 1 500 och 4 500 kronor. Hyrkostnaden för en snabb radonmätare ligger ofta kring 500 till 1 500 kronor per mätperiod.

Används instrumentet bara en gång är hyra det mer kostnadseffektiva alternativet. Vid tre eller fler mätningar under en femårsperiod blir köp ofta billigare.

Skillnaden mellan dosor och digitala instrument

Radondosor och digitala radonmätare fyller olika funktioner. Valet beror på om mätningen syftar till ett ackrediterat årsmedelvärde eller till löpande indikation av radonhalten.

Radondosor för långtidsmätning

Radondosor, även kallade passiva radondetektorer, innehåller en spårfilm som registrerar alfapartiklar från radondöttrar. Efter mätperioden skickas dosan till ett ackrediterat laboratorium för analys.

Långtidsmätningen skall pågå i minst 60 dygn under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, och ger ett tillförlitligt årsmedelvärde i Bq/m³. Att beställa radondosor är enkelt; de levereras per post.

Korttidsmätning som rådgivande underlag

Korttidsmätning kan genomföras med radondosor eller digitala instrument under 2 till 10 dagar. Resultatet ger en riktningsvisning men kan inte ligga till grund för myndighetsbeslut.

Korttidsmätning är användbar inför ett husköp där tid saknas för fullständig mätning.

Vad en detektor visar i praktiken

En digital radonmätare visar radonhalten i realtid och uppdaterar ofta varje timme. Variationer under dygnet synliggörs, exempelvis hur ventilation och väder påverkar halterna.

Precisionen förbättras med tiden; korta mätningar bör ses som rådgivande snarare än definitiva.

Så väljs rätt mätare för bostadens situation

Bostadstyp, misstänkt radonkälla och syftet med mätningen styr vilken utrustning som behövs. Nedan specificeras de vanligaste situationerna.

Villa, radhus och lägenhet

I villor och radhus krävs minst två mätpunkter: sovrum och ett ytterligare rum, exempelvis vardagsrum. Finns källare bör mätning ske även där.

I enrumslägenheter räcker en mätpunkt, men två detektorer bör placeras i samma rum för att säkerställa mätkvaliteten. En Corentium Home eller Airthings Wave Plus kan komplettera dosmätningen med löpande data.

Misstanke om markradon, blå lättbetong eller hushållsvatten

Markradon utgör den vanligaste källan. Blå lättbetong, ett byggmaterial använt främst mellan 1929 och 1975, avger radon direkt i inomhusluften.

Hushållsvatten från bergborrade brunnar kan också innehålla radon. Vid dessa misstankar rekommenderas alltid långtidsmätning med ackrediterade radondosor, inte enbart digital avläsning.

Inför köp, försäljning eller renovering

Vid bostadsöverlåtelse är radonmätning en del av undersökningsplikten. Enligt Boverket bör radonhalten mätas innan köp av ett hus.

En långtidsmätning med radondosor ger det juridiskt starkaste underlaget. Vid tidspress kan en hyrd snabb radonmätare ge ett indikativt värde som kompletteras efter tillträdet.

Mätperiod, placering och tolkning av resultat

Korrekt genomförd radonmätning kräver rätt tidpunkt och noggrann placering. Det är också viktigt med saklig tolkning av resultaten i Bq/m³.

Eldningssäsong och årsmedelvärde

Radonmätningar i bostäder skall utföras under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Mätperioden behöver vara minst två månader, helst tre, för att ge ett årsmedelvärde.

Kortare mätperioder ger osäkrare data. Under sommaren är ventilationsförhållandena annorlunda, vilket gör att radonhalten ofta avviker från vinterhalvårets nivåer.

Var radonmätare och dosor bör placeras

Radondosor och radonmätare placeras i rum där vistelse sker minst fyra timmar per dag. Placering sker minst 25 centimeter från yttervägg och minst 1,5 meter ovanför golv.

Mätare ska inte placeras i närheten av ventilationsdon, fönster eller värmekällor. Köket undviks ofta på grund av fukt och temperaturvariationer.

Hur värden i Bq/m³ ska bedömas

Becquerel per kubikmeter (Bq/m³) anger antalet radioaktiva sönderfall per sekund i en kubikmeter luft. Referensvärdet för radon i inomhusluft är 200 Bq/m³ enligt Folkhälsomyndigheten.

Halter under 200 Bq/m³ anses acceptabla men inte riskfria, eftersom radon saknar säker undre gräns. Halter över 200 Bq/m³ innebär att åtgärder bör utredas.

Radon i nybyggda bostäder skall understiga 200 Bq/m³ enligt Boverkets byggregler.

Nästa steg efter uppmätt radonhalt

Mätresultatet avgör om åtgärd krävs eller om en fördjupad utredning bör genomföras. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar, vilket innebär att halterna förändras snabbt med ventilationen.

När resultatet ligger under eller över 200 Bq/m³

Ligger årsmedelvärdet under 200 Bq/m³ behövs normalt ingen åtgärd. Ny mätning rekommenderas om tio år eller vid ombyggnad.

Överstiger värdet 200 Bq/m³ bör en radonkonsult kontaktas för att identifiera källan: markradon, blå lättbetong eller hushållsvatten. Åtgärder kan inkludera tätning, ventilationsförbättring eller installation av radonsug.

När uppföljande mätning behövs

Efter genomförd radonsanering bör en ny långtidsmätning med radondosor göras under nästkommande eldningssäsong. En digital radondetektor kan användas löpande för att övervaka att halterna håller sig under referensvärdet.

När vidare utredning bör beställas

Om radonkällan är oklar, eller om åtgärder inte sänkt halterna tillräckligt, kan en gammamätning av byggmaterialet eller en markundersökning behövas. Ackrediterade mätföretag finns i Swedacs register.

Att beställa radondosor eller hyra en radonmätare för uppföljning är ett enkelt första steg.

Frequently asked questions

Vilka faktorer avgör om det är mer kostnadseffektivt att hyra eller köpa en radonmätare?

Avgörande faktorer är antal mättillfällen och mätperiodens längd. Om mätaren behövs permanent påverkar också valet.

En hyrd snabb radonmätare kostar ofta 500 till 1 500 kronor per tillfälle. En köpt digital radonmätare ligger på 1 500 till 4 500 kronor.

Vid fler än två till tre mätningar under fem år blir köp billigare.

Vilken typ av radonmätare passar bäst för långtidsmätning respektive korttidsmätning?

Radondosor (passiva detektorer) är standardvalet för långtidsmätning och ger ett ackrediterat årsmedelvärde efter laboratorieanalys. För korttidsmätning fungerar digitala radonmätare eller korttidsdosor som ger indikativa resultat inom 2 till 10 dagar.

Resultaten från korttidsmätning är rådgivande och godkänns inte för radonbidrag.

Hur lång mätperiod krävs för att få ett tillförlitligt resultat i en bostad?

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten skall mätperioden vara minst 60 dygn, helst 90 dygn, under eldningssäsongen 1 oktober till 30 april. Kortare mätningar ger en ungefärlig uppskattning men räknas inte som underlag för myndighetsbeslut eller bidragsansökningar.

Vilka krav och riktlinjer bör mätningen följa för att resultaten ska vara giltiga vid exempelvis försäljning?

Mätningen bör utföras med radondosor från ett laboratorium som är ackrediterat av Swedac. Mätperioden skall vara minst två månader under eldningssäsongen.

Resultatet redovisas som årsmedelvärde i Bq/m³ och kan då användas som del av en bostadsaffärs beslutsunderlag.

Hur många mätpunkter behövs och var bör mätarna placeras i huset eller lägenheten?

I villor och radhus behövs minst två mätpunkter: sovrum plus ett ytterligare vistelserum. I enrumslägenheter räcker en mätpunkt med två detektorer.

Mätaren placeras minst 25 cm från yttervägg och 1,5 m ovanför golv. Den ska inte placeras i direkt närhet av ventilationsdon eller fönster.

Vilka kostnader tillkommer utöver själva mätaren, såsom laboratorieanalys, frakt och rapportering?

Vid dosmätning ingår ofta laboratorieanalys i priset. Frakt tillkommer ibland som en separat kostnad på 50 till 100 kronor.

Digitala radonmätare har inga löpande analyskostnader. Kalibrering kan behövas vart tredje till femte år.

En hyrd radonmätare inkluderar vanligen analysrapport i hyresavgiften.

Gasen är luktfri och osynlig, vilket gör mätning till enda sättet att fastställa radonhalten i en bostad. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige.

Referensvärdet för radonhalt i bostäder ligger på 200 Bq/m³ enligt Boverket. En korrekt genomförd radonmätning hemma under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) är grunden för att avgöra om åtgärder behövs.

Valet mellan digital radonmätare och spårfilm beror på syftet: snabb indikation eller dokumentation av årsmedelvärde. Markradon, blå lättbetong och i vissa fall hushållsvatten utgör de vanligaste radonkällorna i svenska bostäder.

Denna guide täcker mätnoggrannhet, mätartyper, specifika modeller, korrekt placering och tolkning av resultat mot referensvärdet. Information om radondöttrar, halveringstid och becquerel per kubikmeter (Bq/m³) vävs in där det är relevant.

Radon hemma erbjuder ytterligare vägledning kring hur radonproblem kan hanteras via sin kontaktsida.

Viktiga slutsatser

• Långtidsmätning med spårfilm under eldningssäsongen ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet för radonhalt i bostaden.
• Digitala radonmätare fungerar bäst för kontinuerlig övervakning och snabb indikation, men ersätter inte ackrediterad mätning vid myndighetsbeslut.
• Radonvärden över 200 Bq/m³ bör leda till kontakt med radonkonsult och planering av radonsanering.

Vad som avgör ett bra val

Mätnoggrannhet, mätperiodens längd och typ av detektor avgör hur tillförlitligt ett radonvärde blir. Korttidsmätning och långtidsmätning tjänar olika syften.

Valet mellan digital radonmätare och spårfilm styrs av om resultatet ska användas som indikation eller som underlag för myndighetsbeslut.

Mätnoggrannhet och hur radonvärden ska tolkas

Radonvärden uttrycks i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Mätosäkerheten varierar mellan instrument och metoder.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska mätinstrument vara kalibrerade om resultatet ska ligga till grund för myndighetsbeslut. En digital radonmätare har typiskt en mätosäkerhet på 5–15 procent vid stabila förhållanden.

Spårfilm analyserad av ackrediterat laboratorium ger lägre osäkerhet. Radonnivåer fluktuerar naturligt under dygnet, vilket gör att enskilda avläsningar aldrig bör tolkas som ett fast årsmedelvärde.

Korttidsmätning jämfört med långtidsmätning

Korttidsmätning pågår i 2–10 dagar och ger en indikation. Resultatet är inte ett långtidsmedel.

Långtidsmätning pågår i minst 60 dagar under eldningssäsongen 1 oktober till 30 april och ger det årsmedelvärde som Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar som beslutsunderlag. Korttidstest kan vara användbart vid husköp eller efter renovering.

Långtidsmätning är nödvändig för att jämföra mot referensvärdet 200 Bq/m³.

När digital radonmätare räcker och när spårfilm behövs

En digital radonmätare räcker för löpande övervakning av radonnivåer i hemmet. Den visar trender och variationer i realtid.

Spårfilm behövs när resultatet ska vara juridiskt giltigt, exempelvis vid fastighetsförsäljning eller vid krav från kommun. Ackrediterad mätning med spårfilm utförs av laboratorier som är ackrediterade av Swedac.

Kombinationen av båda metoderna ger bäst bild. Digital mätare för daglig kontroll, spårfilm för dokumentation.

Olika typer av radonmätare för hemmet

Tre huvudtyper av radonmätare används i svenska bostäder: digitala radondetektorer, spårfilmsdosor och batteridrivna modeller utan uppkoppling. Varje typ har specifika fördelar beroende på mätsyfte, budget och teknisk vana.

Digitala radondetektorer för kontinuerlig övervakning

Digitala radondetektorer mäter radonhalten kontinuerligt och visar resultatet på en display eller i en mobilapp. De använder joniseringskammare eller halvledarbaserade sensorer.

Typisk uppdateringsfrekvens är en gång per timme. Fördelen är omedelbar återkoppling.

Nackdelen är att mätosäkerheten vid korta mätperioder är högre än vid spårfilmsanalys. Prisspannet ligger mellan 500 och 3 000 kronor beroende på funktioner.

Spårfilmsmätning för referensvärde och dokumentation

Spårfilm (radondosa) exponeras i bostaden under minst 60 dagar och skickas sedan till ett ackrediterat laboratorium för analys. Metoden är passiv.

Ingen el eller batteri krävs. Resultatet är ett årsmedelvärde som accepteras av myndigheter.

Kostnaden per dosa ligger normalt på 200–400 kronor inklusive analys. Enligt Radonmätning.se anses långtidsmätning med spårfilm vara det mest tillförlitliga sättet att mäta radon i en bostad.

Batteridrivna modeller och praktiska skillnader i vardagen

Batteridrivna radonmätare kräver ingen nätanslutning och kan placeras fritt. Batteritiden varierar mellan modeller.

Enkla modeller håller 1–2 år på ett batteriset, medan avancerade enheter med app-koppling kan ha kortare batteritid. En testrecension av Laserliner 87082427 visar att batteridrivna enheter kan leverera stabila mätresultat i både fuktig källare och temperaturväxlande torpargrund.

Avsaknad av app eller WiFi innebär färre felpunkter.

Modeller som ofta jämförs 2026

Flera modeller återkommer i jämförelser under 2026. Airthings dominerar marknaden med ett brett sortiment, medan Sarad Radon Scout riktar sig mot användare med högre krav på precision.

Nedan sammanfattas de vanligaste alternativen.

Airthings wave och Airthings wave radon

Airthings Wave är en batteridriven digital radonmätare med visuell indikering via färgkodade LED-lampor. Genom att vifta handen framför enheten visas aktuell radonnivå.

Airthings Wave Radon är en nyare variant med förbättrad radon-sensor och längre batteritid. Båda kopplas till mobilapp via Bluetooth.

Mätresultaten loggas och kan exporteras. Garantitiden är normalt 2 år.

Modellerna ger en god indikation men ersätter inte ackrediterad mätning.

Airthings wave plus och Airthings home

Airthings Wave Plus mäter radon, koldioxid, fuktighet, temperatur, lufttryck och flyktiga organiska föreningar (VOC). Det gör den till en bredare inomhusklimatmonitor.

Airthings Home (tidigare Airthings View) erbjuder liknande funktioner med e-ink-display. Radon-sensorn i dessa modeller baseras på alfaspektrometri.

Fördelen är heltäckande övervakning av inomhusmiljön. Nackdelen är ett högre pris jämfört med rena radonmätare.

Airthings corentium home och Sarad radon scout

Airthings Corentium Home är en fristående digital radonmätare utan app-koppling. Den visar genomsnittsvärden för 1 dag, 7 dagar och långtid på displayen.

Modellen är populär för sin enkelhet. Sarad Radon Scout är ett instrument med högre mätprecision, avsett för både privatpersoner och konsulter.

Den loggar data med hög upplösning. Priset är högre, men Radonova rekommenderar noggrann kravspecifikation vid val av instrument i denna klass.

Så placeras och används mätaren rätt

Placering och mätförhållanden har direkt inverkan på mätresultatets tillförlitlighet. Ventilation, rumsval och höjd över golv spelar en avgörande roll.

Felaktig placering kan ge radonvärden som avviker kraftigt från det verkliga årsmedelvärdet.

Placering av radonmätare i bostadens olika rum

Radonmätaren placeras i det rum där mest tid tillbringas, normalt sovrum eller vardagsrum. Mätaren ska stå i andningshöjd (0,5–2 meter över golv), minst 25 cm från yttervägg och minst 1,5 meter från fönster, dörr och ventilationsdon.

I flervåningshus rekommenderas mätning på den lägsta boendevåningen. Källarutrymmen som inte används som bostadsrum ger inte ett representativt radonvärde för bostadens inomhusmiljö.

Hur ventilation och inomhusklimat påverkar resultatet

Radonhalten påverkas starkt av ventilation. Öppna fönster under mätperioden sänker radonhalten tillfälligt och ger missvisande resultat.

Enligt rekommendationer från Svensk Byggtidning ska mätningen ske under normala boendeförhållanden med stängda fönster och normal ventilation. Temperaturskillnader mellan inne och ute driver in markradon genom undertryck i byggnaden.

Det är orsaken till att eldningssäsongen ger de högsta och mest representativa radonvärdena.

Vanliga fel som ger missvisande radonvärde

• Mätaren placeras i drag från ventilationsdon eller fönster
• Mätperioden är kortare än 60 dagar
• Mätaren står direkt på golvet eller i ett oanvänt rum
• Fönstervädring sker mer än normalt under mätperioden
• Mätningen genomförs utanför eldningssäsongen

Dessa fel leder typiskt till för låga radonnivåer.

När mätresultatet bör följas av vidare åtgärder

Ett uppmätt långtidsmedel över 200 Bq/m³ innebär att radonhalten överstiger referensvärdet. Nästa steg beror på mätmetodens tillförlitlighet och om resultatet ska användas som underlag för radonsanering eller myndighetskontakt.

Tolkning mot referensvärdet 200 Bq/m³

Boverkets referensvärde på 200 Bq/m³ gäller som årsmedelvärde. En enskild digital avläsning på 250 Bq/m³ är inte samma sak som ett årsmedelvärde på 250 Bq/m³.

Radonnivåer varierar med tid på dygnet, årstid och ventilationsförhållanden. Ett långtidsmätningsresultat som ligger strax under 200 Bq/m³ kan ändå motivera uppföljning, särskilt om bostaden har kända radonriskfaktorer som blå lättbetong eller genomsläpplig markgrund.

När ackrediterad mätning bör beställas

Ackrediterad mätning krävs vid fastighetsförsäljning, ombyggnation eller vid kontakt med kommun eller arbetsgivare. Mätningen ska utföras av ett laboratorium ackrediterat av Swedac.

Spårfilmsdosor används, och mätperioden ska vara minst 60 dagar under eldningssäsongen. Om en digital mätare visar förhöjda radonvärden under en längre period, är ackrediterad mätning det logiska nästa steget.

Resultatet blir juridiskt giltigt.

Uppföljning inför eller efter radonsanering

Enligt Radonova bör en ny mätning genomföras efter att radonsanering har utförts, för att verifiera att åtgärden har gett effekt. En radonkonsult identifierar källan: markradon, byggnadsmaterial eller hushållsvatten.

Vanliga saneringsåtgärder inkluderar radonbrunn, radonsug, förbättrad ventilation och tätning av sprickor. Uppföljande mätning sker normalt under nästföljande eldningssäsong.

Radondöttrar, som är fasta partiklar som fastnar i lungvävnad, är den egentliga hälsorisken. Det är halveringens alfastrålning som orsakar lungcancer.

Frequently asked questions

Vilka mätmetoder finns för radon i bostäder, och vilken passar bäst för mitt behov?

De två huvudsakliga metoderna är spårfilmsdosor (passiv långtidsmätning) och digitala radondetektorer (aktiv kontinuerlig mätning). Spårfilm ger ett ackrediterat årsmedelvärde som godkänns av myndigheter.

Digitala mätare passar för löpande övervakning och snabb indikation i vardagen.

Hur lång mätperiod krävs för att få ett tillförlitligt årsmedelvärde enligt rekommendationer?

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket krävs en mätperiod på minst 60 dagar under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Kortare mätningar ger en indikation men inte ett giltigt årsmedelvärde.

Mätningen får inte pågå utanför eldningssäsongen om årsmedelvärde önskas.

Vilka noggrannhetskrav och mätosäkerheter bör kontrolleras innan mätutrustning väljs?

Mätinstrument som används för myndighetsbeslut ska vara kalibrerade, vilket Strålsäkerhetsmyndigheten kräver. Typisk mätosäkerhet för digitala mätare ligger på 5–15 procent.

Spårfilm analyserad av Swedac-ackrediterat laboratorium har lägre mätosäkerhet och högre tillförlitlighet.

Hur skiljer sig en korttidsmätning från en långtidsmätning när det gäller användningsområde och tolkning?

Korttidsmätning (2–10 dagar) fungerar som screening, exempelvis vid husköp. Långtidsmätning (minst 60 dagar) ger ett årsmedelvärde som kan jämföras med referensvärdet 200 Bq/m³.

Endast långtidsmätning accepteras som beslutsunderlag av Boverket.

Vilka funktioner är viktigast vid val av radonmätare, exempelvis datalogging, kalibrering och sensortyp?

Sensortyp (alfaspektrometri, diffusionskammare eller joniseringskammare) avgör mätnoggrannheten. Datalogging gör det möjligt att spåra variationer över tid.

Kalibrering är ett grundkrav för att mätresultatet ska vara tillförlitligt vid myndighetsbeslut.

Hur placeras radonmätaren korrekt i hemmet för att undvika felaktiga mätresultat?

Mätaren ska stå i andningshöjd (0,5–2 meter), minst 25 cm från yttervägg och 1,5 meter från fönster eller ventilationsdon.

Rummet bör vara det mest använda boenderummet på lägsta boendevåningen.

Normal ventilation och stängda fönster ska råda under hela mätperioden.

Enligt Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter klassas vatten med mer än 100 Bq/l som tjänligt med anmärkning, medan vatten över 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt som livsmedel. En radonmätning av dricksvattnet är det enda sättet att fastställa om halterna kräver åtgärd.

Radon i dricksvatten utgör en hälsorisk på två sätt: dels genom direkt konsumtion, dels genom att gasen avgår till inomhusluften vid spolning, dusch och disk. Radonhalten i vatten kan därmed bidra till förhöjda halter i bostadsluften, där referensvärdet enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ligger vid 200 Bq/m³.

Ungefär 500 lungcancerfall per år i Sverige kopplas till radonexponering inomhus. Provtagning kräver att vattenprovet hanteras korrekt och analyseras inom kort tid, eftersom radon har en halveringstid på cirka 3,8 dygn.

Vid förhöjda radonhalter i vatten finns beprövade åtgärder, exempelvis radonavskiljare. Vill du veta mer om hur radon mäts och hanteras i hemmiljö kan du besöka Radon hemmas kontaktsida för vidare vägledning.

Viktiga punkter

• Vatten över 100 Bq/l kräver uppmärksamhet och vatten över 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt enligt Livsmedelsverket.
• Radon i hushållsvatten avgår till inomhusluften och kan bidra till radonhalter över referensvärdet 200 Bq/m³.
• Korrekt provtagning, snabb analys och rätt åtgärd kan sänka radonhalten i både vatten och bostadsluft.

När radon i vatten bör misstänkas

Risken för radon i vatten beror på berggrundens sammansättning, brunnens typ och hur hushållsvattnet används inomhus. Bergborrade brunnar i granitrik geologi har statistiskt högre radonhalter än grävda brunnar eller kommunalt vatten.

Bergborrad brunn och geologisk risk

Radon-222 bildas när radium-226 sönderfaller i berggrunden. Uranrik granit och pegmatit är de vanligaste källorna.

En bergborrad brunn som når dessa formationer kan leverera vatten med radonhalter långt över 1 000 Bq/l. Kommuner publicerar ofta radonriskkartor baserade på data från SGU.

Dessa kartor visar markradonhalter och geologi för olika områden och ger en första indikation. En hög geologisk risk innebär inte automatiskt höga halter i vattnet, men motiverar en radonmätning.

Hur hushållsvatten påverkar inomhusluften

När radonhaltigt vatten används vid dusch, disk eller tvätt avgår radongas till inomhusluften. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten står denna avgasning för en mycket stor del av hälsorisken med radon i vatten.

Radonexponeringen sker då via inandning, inte via konsumtion. En tumregel är att 1 000 Bq/l i vattnet kan bidra med cirka 100 Bq/m³ till inomhusluften.

Det innebär att vattenradon ensamt kan driva radonhalten mot eller över referensvärdet 200 Bq/m³.

Skillnaden mellan vattenradon, markradon och blå lättbetong

Radon i bostäder har tre huvudsakliga källor:

• Markradon tränger in genom sprickor i grundkonstruktionen.
• Blå lättbetong (tillverkad 1929–1975) avger radon från byggnadsmaterialet.
• Vattenradon tillförs via hushållsvattnet och avgår till luften vid användning.

Varje källa kräver en specifik utredning och åtgärd. Markradon åtgärdas exempelvis med radonsug, medan vattenradon kräver behandling av vattnet.

Så går provtagning och analys till

En korrekt radonmätning av vatten kräver rätt provflaska, rätt tappställe och snabb transport till laboratoriet. Fel i något av dessa steg kan ge missvisande resultat.

Hur ett vattenprov tas korrekt

Provet tas enligt instruktioner från det ackrediterade laboratoriet. Vattnet skall tappas från den kran som sitter närmast hydroforen eller trycktanken.

Den medföljande radontäta provflaskan fylls lugnt, utan luftbubblor, och försluts omedelbart. Kallt vatten bör spolas i minst 10 minuter innan provtagning så att stillastående vatten i ledningarna byts ut.

Provet skall inte skakas eller utsättas för värme.

Varför snabb hantering är avgörande

Radon-222 har en halveringstid på 3,8 dygn. Det innebär att radonhalten i provet halveras var fjärde dag.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten måste analyserna utföras på rätt sätt för att resultatet ska vara tillförlitligt. Provet bör nå laboratoriet inom ett till två dygn.

De flesta laboratorier mäter gammastrålningen från radondöttrarna i vattenprovet eller använder vätskescintillation. Swedac ackrediterar de laboratorier som får utföra radonanalyser.

När radonmätningar bör upprepas

En ny radonmätning av vattnet rekommenderas:

• Efter installation av radonavskiljare eller annan vattenreningsutrustning.
• Vid förändringar i brunnen, exempelvis fördjupning eller nytt pumpsystem.
• Vart tionde år som rutinkontroll, även om tidigare värden var låga.

Radonhalter i grundvatten kan förändras över tid beroende på vattenflöden och geologiska förhållanden.

Gränsvärden och tolkning av resultat

Gränsvärdena för radon i dricksvatten och inomhusluft fastställs av berörda myndigheter som Boverket, Livsmedelsverket och Strålsäkerhetsmyndigheten. Tolkningen av analysresultatet avgör om åtgärder behövs.

Vad Bq/l betyder i vattenanalys

Becquerel per liter (Bq/l) anger antalet radioaktiva sönderfall per sekund i en liter vatten. Enheten är specifik för vattenanalyser, till skillnad från Bq/m³ som används för luft.

Ju högre Bq/l, desto mer radon-222 finns löst i vattnet.

Vad 100 Bq/l innebär

Vatten med radonhalt över 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning enligt Livsmedelsverket. Halten indikerar att radon förekommer och att situationen bör övervakas.

Åtgärd rekommenderas särskilt om hushållet har hög vattenförbrukning eller om inomhusluften samtidigt visar förhöjda radonhalter.

Vad 1 000 Bq/l innebär

Vatten som överstiger 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt. Sådant vatten skall inte användas som dricksvatten utan föregående åtgärd.

En radonavskiljare eller annan luftningsteknik kan sänka halten till godkänd nivå.

Kopplingen till 200 Bq/m³ i bostaden

Referensvärdet för radon i inomhusluft är 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Radon som avgår från hushållsvattnet bidrar till den totala radonhalten i luften.

Enligt Boverket bör radonhalten i bostaden mätas med godkända mätdosor om vattenanalysen visar förhöjda värden.

Hälsorisker och exponering i bostaden

Radonexponering i bostäder bidrar till cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Radon i dricksvatten adderar till den totala exponeringen, främst genom avgasning till luften.

Varför inandning är den viktigaste risken

När radon sönderfaller bildas radondöttrar, radioaktiva partiklar som fastnar i lungvävnaden. Det är inandning av dessa partiklar som utgör den primära cancerrisken.

Den största och mest detaljerade undersökningen om sambandet mellan radon i bostäder och lungcancer har genomförts i Sverige av Karolinska Institutet. Studien visar ett klart dos-responssamband.

Direkt konsumtion av radonhaltigt vatten ger en lägre stråldos till magsäck och övriga organ. Inandningsvägen dominerar.

Radonexponering vid dusch, disk och tvätt

Vid varje tillfälle då vatten spolas, värms eller sprayas frigörs radon till luften. Duschning i ett slutet badrum ger en tillfälligt hög radonhalt i det utrymmet.

Disk och tvätt bidrar i lägre grad. Den samlade effekten över en dag kan ändå vara betydande.

Enligt Uppsala kommun får hushållet i sig radon både genom att dricka vattnet och genom att vattnet släpper ifrån sig radon till inomhusluften.

När vidare utredning av bostaden behövs

Om vattenanalysen visar radonhalter över 100 Bq/l bör en radonutredning av inomhusluften genomföras. Syftet är att fastställa den totala radonexponeringen.

Markradon eller blå lättbetong kan bidra parallellt. En komplett radonutredning identifierar alla källor och ger underlag för rätt åtgärd.

Åtgärder för att sänka halterna

Förhöjda radonhalter i vatten kan sänkas med beprövad teknik. Valet av metod beror på radonhalt, vattenförbrukning och om även inomhusluften behöver åtgärdas.

När en radonavskiljare är lämplig

En radonavskiljare luftar vattnet genom att sprida det i tunna flöden eller bubblor, vilket får radon att avgå. Metoden är den vanligaste vid radonhalter mellan 100 och 1 000 Bq/l.

Vid halter över 1 000 Bq/l bör åtgärden dimensioneras särskilt och kombineras med mätning av inomhusluften. Radonavskiljare installeras normalt före hydroforen.

Driftkostnaderna är låga.

Hur åtgärder i vatten skiljer sig från radonsug

Åtgärder mot radon i vatten behandlar vattnet innan det når tappställena. En radonsug däremot sänker lufttrycket under bottenplattan och suger ut radonhaltig markluft.

De två metoderna kompletterar varandra. Enligt Svensk Radonförening är radonsug det vanligaste sättet att åtgärda markradon, medan vattenradon kräver en separat lösning.

Kontrollmätning efter genomförd åtgärd

Efter installation av radonavskiljare eller annat reningssystem skall en kontrollmätning av vattnet utföras. Det bekräftar att radonhalten sjunkit under aktuellt gränsvärde.

En kontrollmätning av inomhusluften rekommenderas som komplement enligt Radonova. Det verifierar att den totala radonexponeringen ligger under 200 Bq/m³.

Mätning av radon i luft som komplement

Radon i inomhusluft mäts separat från vattenanalyser. Luftmätningen fångar den samlade radonhalten oavsett om källan är mark, byggnadsmaterial eller vatten.

När långtidsmätning behövs i bostaden

En långtidsmätning pågår minst två månader och ger ett tillförlitligt årsmedelvärde. Mätdosor beställs från Swedac-ackrediterade laboratorier.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar långtidsmätning som primär metod vid radonmätningar i bostäder. Minst två mätdosor placeras ut: en i vardagsrum och en i sovrum.

Dörrar och fönster hålls stängda under normala förhållanden.

När korttidsmätning kan användas

Korttidsmätning ger ett indikativt resultat under en till två veckor. Metoden lämpar sig vid fastighetsaffärer eller som snabb kontroll efter genomförd radonåtgärd.

Resultatet kan inte jämställas med ett årsmedelvärde. Kostnaden ligger normalt från 1 490 kr för korttidsmätning inklusive två dosor.

Varför eldningssäsongen styr tillförlitligheten

Radonmätningar i luft skall genomföras under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april. Under denna period är ventilationen lägre och radonhalterna högre, vilket ger representativa värden.

Mätningar utförda under sommaren underskattar normalt årsmedelvärdet och godkänns inte av Strålsäkerhetsmyndigheten som underlag för myndighetsbeslut.

Frequently asked questions

Hur går en analys av radonhalt i brunnsvatten till?

Ett vattenprov tas från kranen närmast hydroforen med en radontät provflaska som laboratoriet tillhandahåller. Provet skickas till ett Swedac-ackrediterat laboratorium inom ett till två dygn.

Analysen mäter gammastrålning från radondöttrar eller använder vätskescintillation. Resultatet redovisas i Bq/l.

Vilka gränsvärden gäller för radon i dricksvatten i Sverige?

Enligt Livsmedelsverket klassas vatten med mer än 100 Bq/l som tjänligt med anmärkning. Vatten som överstiger 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt och skall inte användas som dricksvatten utan åtgärd.

Dessa gränsvärden gäller enskilda vattentäkter.

När bör provtagning av brunnsvatten för radioaktiva ämnen genomföras?

Provtagning rekommenderas vid inflyttning, efter borrning av ny brunn och vid förändringar i vattenförsörjningen. Hushåll med bergborrad brunn i radonriskområden bör prioritera en analys.

En kontroll vart tionde år är rimlig även vid tidigare godkända resultat.

Vilken typ av provflaska och konservering krävs vid vattenprovtagning för laboratorieanalys?

Laboratoriet skickar en radontät provflaska av glas eller specialplast. Flaskan fylls utan luftbubblor och försluts direkt vid tappstället.

Provet skall inte frysas eller hettas upp. Transport till laboratoriet bör ske snarast möjligt med hänsyn till radon-222 halveringstid på 3,8 dygn.

Hur påverkar radon i dricksvatten hälsan vid duschning och matlagning?

Radon avgår från vattnet till inomhusluften vid all form av spolning och uppvärmning. Duschning i ett slutet badrum ger en tillfälligt hög koncentration av radon och radondöttrar som andas in.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten utgör inandningsvägen den dominerande hälsorisken. Direkt konsumtion ger en lägre stråldos.

Vilka åtgärder finns för att sänka halterna i hushållets vattenförsörjning?

Den vanligaste metoden är en radonavskiljare som luftar vattnet så att radongas frigörs innan vattnet når tappställena.

Vid mycket höga halter kan kolfilter eller avancerad luftningsteknik användas.

Efter installation skall en kontrollmätning genomföras för att bekräfta att radonhalten sjunkit under gällande gränsvärde.

Gasen är osynlig och luktfri. När radon sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som vid inandning fastnar i lungorna och ökar risken för lungcancer.

I Sverige orsakar radon i inomhusluft uppskattningsvis 500 fall av lungcancer per år, och referensnivån för radonhalten i bostäder är satt till 200 Bq/m³. Radon i byggnader härstammar från tre huvudkällor: marken under och kring byggnaden, byggnadsmaterialet i väggar och bjälklag samt hushållsvatten.

Gammamätning riktar sig specifikt mot den andra av dessa källor. Med en gammamätare går det att på plats avgöra om ett byggnadsmaterial, exempelvis blå lättbetong, avger förhöjd gammastrålning.

Metoden ersätter inte en fullständig radonmätning av inomhusluften, men fungerar som ett snabbt och kompletterande verktyg för att lokalisera radonkällan. För den som vill förstå hur radon mäts och hanteras i praktiken erbjuder Radon hemma vägledning via sin blogg och kontaktsida.

Viktiga punkter

• Gammamätning identifierar gammastrålning direkt i byggnadsmaterial som blå lättbetong, men mäter inte radonhalten i luften.
• Referensnivån i svenska bostäder är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde, fastställd av Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Boverket och Folkhälsomyndigheten.
• Rätt åtgärd vid förhöjda radonhalter beror på om källan är marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet.

Vad gammamätning visar i byggmaterial

En gammamätning registrerar gammastrålning från radium i byggnadsmaterialet, medan en radonmätning i luft mäter koncentrationen av radongas i rumsluften. Dessa metoder kompletterar varandra men besvarar olika frågor.

Blå lättbetong (blåbetong) är det material som oftast motiverar en gammamätning, eftersom det tillverkades med alunskiffer som innehåller förhöjda halter av uran och radium.

Skillnaden mellan gammamätning och radonmätning i luft

Gammamätning kvantifierar den gammastrålning som avges direkt från ett materials yta. Mätvärdet uttrycks i mikrosievert per timme (μSv/h).

En radonmätning i luft, exempelvis med spårfilm, anger istället radonkoncentrationen i rumsluften i Bq/m³. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör tillsynsmyndigheten ställa krav på vidare undersökning om en översiktlig gammamätning visar 0,3 μSv/h eller mer intill en fasad.

Hur gammastrålning kopplas till blå lättbetong

Blå lättbetong producerades i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet baseras på alunskiffer med naturligt hög halt av uran-238, som genom sönderfallskedjan bildar radium-226 och sedan radon-222.

En gammamätare som hålls direkt mot väggen ger omedelbara resultat och kan avgöra om materialet är blåbetong. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar, vilket innebär kontinuerlig avgivning så länge radium finns i materialet.

När en gammamätare används som första kontroll

Gammamätning passar som första kontroll vid husköp, renovering eller vid misstanke om blåbetong i konstruktionen. Metoden är snabb.

Enligt Fastighetsägarna görs gammamätning med ett handhållet instrument som visar var radioaktivitet kan uppmätas i byggnaden. Resultatet ger vägledning om huruvida byggnadsmaterialet bidrar till radonhalten, men det krävs alltid en kompletterande mätning av inomhusluften för att fastställa den totala radonexponeringen.

Vanliga källor till radon i bostäder

Radon i bostäder kommer huvudsakligen från marken, byggnadsmaterialet och i vissa fall hushållsvattnet. Markradon är den vanligaste källan, medan blå lättbetong utgör den mest betydelsefulla materialrelaterade källan.

De tre källorna kan förekomma samtidigt.

Radon från byggnadsmaterial

Blå lättbetong är det enda byggnadsmaterial i Sverige som avger radon i halter som regelmässigt leder till överskridande av referensnivån 200 Bq/m³. Materialet innehåller radium-226.

Sönderfallet sker kontinuerligt. Enligt Karolinska Institutet står byggmaterial av uranrik lättbetong för en stor del av radonexponeringen i svenska bostäder.

Andra byggnadsmaterial, som tegel och betong, avger normalt försumbara halter.

Radon från marken och markradon

Markradon bildas när uran i berggrund och jordarter sönderfaller till radium och vidare till radon-222. Gasen transporteras genom jordluften och tränger in i byggnader via sprickor i grundkonstruktionen, golvbrunnar och rörgenomföringar.

Enligt Boverket är marken den vanligaste radonkällan i svenska bostäder. Kommunernas miljökontor tillhandahåller radonkartor som visar markens riskklassificering.

Hushållsvatten som kompletterande källa

Vatten från bergborrade brunnar kan innehålla löst radon som frigörs vid tappning, duschning och matlagning. Radonet övergår från vattenfas till gas.

Enligt Boverket kan hushållsvattnet bidra till radonhalten i inomhusluften. Livsmedelsverket ansvarar för gränsvärden avseende radon i dricksvatten.

Bidraget från vatten är normalt mindre än från mark och byggnadsmaterial, men bör undersökas i fastigheter med egen brunn.

Så tolkas mätvärden och referensnivåer

Mätvärden från radonmätningar uttrycks i becquerel per kubikmeter (Bq/m³), medan gammamätning anges i μSv/h. Referensnivåer sätts av svenska myndigheter.

Tolkningen beror på mätmetod, mättid och syfte.

Vad 200 Bq/m³ betyder i svensk bostadsmiljö

Referensnivån 200 Bq/m³ är det årsmedelvärde för radon i inomhusluft som gäller för bostäder och lokaler för allmänna ändamål. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör åtgärder vidtas om radonhalten överskrider denna nivå.

Uppskattningsvis har närmare 400 000 bostäder i Sverige radonhalter över referensnivån. Boverket har fastställt samma nivå som gränsvärde vid nybyggnation.

Hur radonhalter och radonkoncentration bedöms

En långtidsmätning med spårfilm under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet. Mätningen pågår i minst 60 dagar.

Korttidsmätning, med en minimitid på sju dagar vid spårfilm, ger ett rådgivande resultat som inte kan användas för myndighetsbeslut. Radonhalten varierar kraftigt under dygnet och med årstid, vilket gör mättidens längd avgörande.

Varför gammamätning inte ersätter långtidsmätning

Gammamätning identifierar strålningskällan i ett material. Den mäter inte radonkoncentrationen i luften.

Ett gammavärde på exempelvis 0,5 μSv/h vid en vägg bekräftar närvaro av blåbetong, men säger inget om hur mycket radon som faktiskt ackumuleras i rumsluften. Ventilationens effektivitet, rummets storlek och materialets exponerade yta påverkar den slutliga radonhalten.

Långtidsmätning med spårfilm krävs för att fastställa om referensnivån 200 Bq/m³ överskrids.

Praktiskt upplägg för mätning i bostad

En radonmätning i bostad följer en tydlig process. Metoderna skiljer sig åt beroende på om syftet är ett formellt årsmedelvärde eller en rådgivande kontroll.

Byggnadens ventilationssystem spelar en central roll för mätresultatet.

När spårfilm används för årsmedelvärde

Spårfilm är den vanligaste och mest rekommenderade metoden för att fastställa årsmedelvärdet av radon i inomhusluft. Mätdosor beställs via ett ackrediterat mätlaboratorium och placeras ut i minst två rum.

I en enrumslägenhet placeras två dosor i samma rum. Mättiden ska vara minst 60 dagar under eldningssäsongen.

Efter avslutad mätning skickas dosorna tillbaka för analys.

Placering av radonmätare under eldningssäsongen

Radonmätare placeras i sovrum och minst ett ytterligare rum, exempelvis vardagsrum. Dosorna bör placeras i bostadsplan med markkontakt samt i minst ett rum ovanför markplan.

Mätningen sker mellan 1 oktober och 30 april. Enligt rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndigheten får mätningen inte pågå utanför eldningssäsongen om resultatet ska gälla som årsmedelvärde.

Dosan ska inte placeras i direkt närhet av fönster, ytterdörrar eller ventilationsdon.

Hur byggnadens ventilation påverkar resultatet

Ventilationssystemets funktion har direkt inverkan på radonhalten i inomhusluften. Mekanisk frånluftsventilation skapar undertryck som kan öka inströmningen av markradon.

Otillräcklig ventilation gör att radon ansamlas. Tidstyrd ventilation, vanlig på arbetsplatser, kan leda till kraftigt förhöjda halter under avstängda perioder.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör radonmätningen göras om vid förändrade ventilationsförhållanden.

Åtgärder efter konstaterade förhöjda nivåer

Åtgärderna vid förhöjda radonhalter beror på varifrån radonet kommer. En korrekt källidentifiering är avgörande.

Åtgärder vid radon från byggmaterial

När blåbetong eller annat radiumhaltigt byggnadsmaterial identifierats som källa genom gammamätning är förbättrad ventilation den primära åtgärden. Ökad luftomsättning späder ut radonet i inomhusluften.

I vissa fall kan material kapslas in eller bytas ut, men ventilationslösningar är oftast mer kostnadseffektiva. En radonsanering bör alltid följas av en ny radonmätning för att verifiera resultatet.

Åtgärder vid radon från marken

Vid markradon fokuseras åtgärderna på att stoppa eller minska inströmningen av radongas genom grundkonstruktionen. Tätning av sprickor och genomföringar är ett första steg.

Radonsug, som skapar undertryck under bottenplattan, är den mest effektiva metoden. Radonbrunn kan användas som alternativ i vissa markförhållanden.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det viktigt att rätt åtgärd sätts in baserat på en korrekt orsaksutredning.

När radonsug och förbättrad ventilation väljs

Radonsug väljs när markradon är den dominerande källan. Systemet består av en fläkt och rörinstallation under bottenplattan.

Förbättrad ventilation väljs primärt vid radon från byggnadsmaterial eller som komplement till andra åtgärder. Ett till- och frånluftssystem med värmeåtervinning (FTX) kan sänka radonhalten avsevärt.

Kombinationsåtgärder behövs ibland när både mark och material bidrar.

Myndigheter, ansvar och tillsyn i Sverige

Radonregleringen i Sverige involverar flera myndigheter med tydligt fördelade ansvarsområden. Regelverket skiljer sig åt beroende på om det rör bostäder, arbetsplatser eller dricksvatten.

Strålsäkerhetsmyndigheten och metodbeskrivningar

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har det övergripande ansvaret för radonfrågorna i Sverige. Myndigheten har tagit fram metodbeskrivningar för radonmätningar i bostäder och på arbetsplatser.

Dessa metodbeskrivningar utgör grunden för att mätresultat ska kunna användas som underlag för myndighetsbeslut. SSM uppskattar att närmare 400 000 bostäder har radonhalter över referensnivån.

Boverket, Folkhälsomyndigheten och kommunal tillsyn

Boverket fastställer gränsvärden vid nybyggnation, inklusive krav på radon i inomhusluft och gammastrålning, enligt Boverkets byggregler, BBR. Folkhälsomyndigheten har utfärdat allmänna råd om radon inomhus.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har det operativa tillsynsansvaret. Nämnden kan förelägga fastighetsägare att genomföra mätningar eller åtgärda radonproblem.

Enligt Svensk Radonförening ska kommunen ställa krav på att radonhalter över riktvärdet åtgärdas i flerbostadshus.

När regler för arbetsplatser skiljer sig från bostäder

På arbetsplatser gäller Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden istället för referensnivån 200 Bq/m³. Gränsvärdena uttrycks som radonexponering, det vill säga radonhalt multiplicerat med exponeringstid.

Höga radonhalter kan accepteras i lokaler där arbetstagare vistas kortvarigt. I skolor och förskolor gäller referensnivån 200 Bq/m³ för att skydda eleverna, samtidigt som Arbetsmiljöverkets gränsvärde gäller för personalen.

Frequently asked questions

När bör man använda gammamätning för att bedöma radonrisk i byggmaterial?

Gammamätning är aktuell vid husköp, renovering eller när en radonmätning visat förhöjda halter och källan behöver identifieras. Metoden är särskilt relevant i byggnader uppförda mellan 1929 och 1975, då blå lättbetong användes i svensk byggindustri.

En gammamätning ger snabbt svar på om ett specifikt material avger förhöjd strålning.

Vilka byggmaterial är mest relevanta att kontrollera med gammamätning?

Blå lättbetong (blåbetong) baserad på alunskiffer är det enda byggnadsmaterial i Sverige som regelmässigt orsakar radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³. Andra material som tegel, vanlig betong och lättbetong utan alunskiffer avger normalt sett försumbara halter av gammastrålning.

Gammamätning riktas därför i praktiken nästan uteslutande mot misstänkt blåbetong.

Hur går en gammamätning i byggmaterial till och hur lång tid tar den?

En gammamätare hålls direkt mot den yta som ska kontrolleras, exempelvis en vägg eller ett bjälklag. Mätningen ger resultat omedelbart, inom sekunder till minuter per mätpunkt.

Flera mätpunkter i samma rum och på olika väggar rekommenderas för att ge en representativ bild av byggnadens material.

Vilken utrustning och vilka kalibreringskrav gäller för tillförlitliga mätresultat?

En kalibrerad gammamätare, ofta en scintillationsdetektor eller en gammaspektrometer, krävs för tillförlitliga resultat. Utrustningen bör vara kalibrerad enligt tillverkarens specifikationer och kontrollerad mot kända referensvärden.

Ackrediterade laboratorier och certifierade radonkonsulter använder instrument som uppfyller dessa krav.

Hur ska mätvärden från gammamätning tolkas i relation till gällande riktvärden och åtgärdsbehov?

Ett gammavärde på 0,3 μSv/h eller mer intill en vägg indikerar att materialet sannolikt är blåbetong, enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd. Värdet i sig anger inte radonhalten i luften.

En långtidsmätning med spårfilm krävs för att avgöra om referensnivån 200 Bq/m³ överskrids och om åtgärder behövs.

Vilka felkällor och osäkerheter är vanligast vid gammamätning i byggmaterial och hur minimeras de?

Ytbeläggningar som puts, kakel eller färg kan dämpa gammastrålningen och ge lägre mätvärden. Avstånd mellan mätare och vägg påverkar resultatet.

Bakgrundsstrålning från omgivande material kan bidra till mätvärdet. Felkällorna minimeras genom att mäta nära materialytan.

Kalibrera instrumentet regelbundet och utför mätningen på flera punkter för att säkerställa ett representativt resultat.

Gasen är osynlig och luktfri. Det enda sättet att upptäcka den är genom mätning.

Enligt Boverket är bostadsrättsföreningen ansvarig för att bostäderna på föreningens fastighet inte överstiger referensvärdet 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m³) i inomhusluften, i enlighet med 9 kap. 9 § miljöbalken.

Radon orsakar ungefär 500 lungcancerfall per år i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att närmare 400 000 bostäder har radonhalter över referensnivån.

Styrelsen i en BRF har ett underhållsansvar som inkluderar att planera, genomföra och dokumentera radonmätningar samt vid behov vidta åtgärder. Hela processen, från urval av lägenheter till kontrollmätning efter sanering, följer tydliga regler som berör förvaltning, ekonomi och beslutsfattande.

Om din förening ännu inte har tagit tag i radonfrågan kan Radon hemmas kontaktsida vara en utgångspunkt för att komma igång.

Viktiga punkter

• Bostadsrättsföreningen bär det juridiska ansvaret för att radonhalten inte överstiger 200 Bq/m³ i någon bostad.
• Långtidsmätning med spårfilm under eldningssäsong (1 oktober till 30 april) är den godkända metoden för att fastställa årsmedelvärdet.
• Hela kedjan, från styrelsebeslut och mätning till eventuell sanering och kontrollmätning, ska dokumenteras i protokoll och årsredovisning.

När ansvar för radonmätning ligger på föreningen

Ansvarsfördelningen i en bostadsrättsförening skiljer sig från den i en hyresfastighet. Den påverkar även gränsdragningen mellan gemensamma utrymmen och enskilda bostäder.

BRF är fastighetsägare i juridisk mening. Den skyldigheten kan inte överlåtas på enskilda medlemmar.

Brf som fastighetsägare och juridiskt ansvar

En bostadsrättsförening äger fastigheten. Medlemmarna har nyttjanderätt till sina lägenheter, men det är föreningen som har rådighet över byggnaden.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det den som har rådighet över fastigheten som ska utföra mätningar och hålla radonhalten så låg som rimligt. Skyldigheten ingår i den lagstadgade egenkontroll som regleras i miljöbalken.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har operativt tillsynsansvar. De kan förelägga föreningen att mäta eller åtgärda.

Skillnaden mellan bostadsrätt, hyresrätter och gemensamma utrymmen

I hyresfastigheter är fastighetsägaren ansvarig. I en BRF vilar samma ansvar på föreningen, inte på de enskilda bostadsrättshavarna.

Gemensamma utrymmen som källare, tvättstuga och trapphus ingår i föreningens ansvarsområde. Mätningen ska ske i bostäderna, inte bara i gemensamma utrymmen.

Det beror på att radondöttrar, de radioaktiva partiklar som bildas vid radonets sönderfall med en halveringstid på cirka 3,8 dygn, utgör den främsta hälsorisken vid inandning i bostadsutrymmen.

Föreningens ansvar jämfört med den boendes ansvar

Den boende kan inte hållas ansvarig för att radonmätning genomförs. Föreningen ska stå för mätningar och eventuell radonsanering.

Den boende förväntas däremot ge tillträde till lägenheten för placering och hämtning av mätdosor. Försäkringen i en BRF täcker sällan radonåtgärder.

Ansvaret faller tillbaka på föreningens underhållsansvar och fastighetsförvaltning.

Så planeras en korrekt mätning i flerbostadshus

En korrekt radonmätning i flerbostadshus kräver planering av styrelsen i samråd med förvaltning. Val av rätt mätperiod och tydlig kommunikation med boende är avgörande.

Eldningssäsongen styr tidsplaneringen. Urvalet av lägenheter följer Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.

Varför långtidsmätning krävs under eldningssäsong

Den godkända metoden är långtidsmätning med spårfilm. Mätningen ska pågå i minst två månader under eldningssäsongen, som varar från 1 oktober till 30 april.

Längre mätperioder ger ett mer tillförlitligt årsmedelvärde. Syftet är att fastställa om årsmedelvärdet överstiger referensnivån 200 Bq/m³.

Korttidsmätningar ger en ögonblicksbild men räcker inte som underlag för att bedöma hälsorisken.

Urval av lägenheter, markkontakt och källare

Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning gäller följande urval:

Lägenheter intill hiss- eller ventilationsschakt bör prioriteras, eftersom markradon kan transporteras vertikalt genom sådana utrymmen. Byggnader med blå lättbetong i byggnadsmaterialet har en särskild risk.

Placering av mätdosor och praktisk samordning

Mätdosor placeras i minst två rum per lägenhet, företrädesvis sovrum och vardagsrum. I en enrumslägenhet placeras två dosor i samma rum.

Dosorna beställs via ett ackrediterat mätlaboratorium och levereras med anvisningar. Styrelsen ansvarar för samordning.

Det innebär att informera boende i god tid, samordna utdelning och insamling av dosor samt säkerställa att dosorna placeras ut senast i slutet av februari om mätningen ska avslutas innan eldningssäsongen tar slut. En tydlig underhållsplan underlättar planeringen.

Styrelsens beslut, information och dokumentation

Beslut om radonmätning, informationshantering och dokumentation utgör en central del av styrelsens förvaltningsuppdrag. Protokollföring, årsredovisning och kommunikation med boende skapar spårbarhet och trygghet.

Beslutsfattande i styrelsen och vid behov på föreningsstämma

Beslut om radonmätning fattas normalt av styrelsen inom ramen för det löpande underhållsansvaret. Ordförande ansvarar för att frågan tas upp på styrelsemöte.

Större åtgärder, exempelvis en kostsam sanering, kan behöva behandlas på föreningsstämma om kostnaden inte ryms inom budget. Motioner från medlemmar om radonmätning ska behandlas.

Valberedningen kan nominera styrelseledamöter med relevant kompetens.

Information till boende och hantering av tillträde

Styrelsen ska informera alla boende om planerad mätning i god tid. Informationen bör innehålla syfte, tidsplan och instruktioner för mätdosorna.

Tillträde till lägenheten krävs vid utplacering och insamling. Om en boende vägrar ge tillträde kan styrelsen hänvisa till föreningens stadgar.

Kommunikation i skriftlig form rekommenderas.

Protokoll, årsredovisning och spårbar dokumentation

Varje steg i radonarbetet ska protokollföras. Styrelsens beslut, mätresultat, eventuella åtgärder och kontrollmätningar dokumenteras.

Resultaten bör sammanfattas i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. En kopia av mätprotokollet bör skickas till kommunens miljökontor.

Spårbar dokumentation skyddar styrelsen vid eventuell tillsyn och ger kommande styrelser ett underlag att arbeta vidare med.

Om mätvärdena är för höga

Överstiger radonhalten 200 Bq/m³ i någon lägenhet ska åtgärder vidtas. Orsaken varierar beroende på om källan är markradon, blå lättbetong eller hushållsvatten.

Rätt diagnos styr vilken sanering som krävs.

Vanliga radonkällor i flerbostadshus

Tre huvudsakliga radonkällor förekommer:

• Markradon som tränger in genom sprickor i bottenplatta, genomföringar och sättningar i husgrunden.
• Blå lättbetong (alunskifferbaserad lättbetong) som avger radon-222 från byggnadsmaterialet.
• Hushållsvatten från djupborrade brunnar, vilket är ovanligare i flerbostadshus men förekommer.

Ventilationssystem som inte fungerar optimalt förvärrar problemet. Markradon kan transporteras genom hiss- och ventilationsschakt.

Utredning, åtgärdsförslag och prioritering

En radonutredning identifierar källan. Åtgärder kan vara:

• Tätning av sprickor och genomföringar i bottenplatta
• Installation av radonsugar eller radonsump under byggnaden
• Förbättring av ventilation genom mekanisk tilluft
• Ytskiktsåtgärder vid blå lättbetong

Upphandling av en certifierad radonkonsult rekommenderas. Styrelsens godkännande krävs innan åtgärder påbörjas.

Kontrollmätning efter genomförda åtgärder

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska radonhalten mätas efter åtgärd.

Kontrollmätningen genomförs med samma metod, det vill säga långtidsmätning under eldningssäsong.

Resultatet dokumenteras och rapporteras till kommunens miljökontor.

Ekonomi, budget och ansvarsfördelning i BRF

Radonmätning och eventuell sanering påverkar föreningens ekonomi direkt. Kostnaden varierar beroende på fastighetens storlek, antal lägenheter och åtgärdernas omfattning.

Budget, fond för yttre underhåll och månadsavgifter berörs.

Kostnader för mätning och åtgärder

En radonmätning med spårfilm kostar normalt några hundra kronor per lägenhet. I ett flerbostadshus med exempelvis 50 lägenheter där 20 procent mäts uppgår kostnaden till en hanterbar summa.

Sanering vid förhöjda halter kan kosta betydligt mer, beroende på om tätning, ventilationsåtgärder eller radonsugar krävs. Upphandling bör ske från ackrediterade laboratorier och certifierade konsulter.

Hur radonarbete påverkar avgifter och långsiktig ekonomi

Kostnaden för mätning finansieras normalt via driftskostnader. Större saneringsåtgärder kan belasta underhållsfonden (fond för yttre underhåll) eller kräva extra uttaxering.

Radonåtgärder bör ingå i föreningens långsiktiga underhållsplan, precis som stambyte eller fasadrenovering. Belåningsgraden påverkas om föreningen behöver ta lån för omfattande sanering.

När extern expertis och juridisk hjälp kan behövas

Juridisk hjälp kan behövas om kommunen förelägger föreningen att åtgärda, om en boende kräver åtgärd, eller om ansvarsfrågan mellan förening och boende är oklar.

Resultaträkning och balansräkning i årsredovisningen ska korrekt återspegla kostnaderna. Rådgivning från Svensk Radonförening kan vara relevant vid komplexa fall.

Radon som del av långsiktig fastighetsförvaltning

Radonhantering är inte en engångsinsats utan en återkommande del av fastighetsförvaltningen. Kopplingen till underhållsplan, boendemiljö och fastighetsvärde gör frågan strategisk för varje bostadsrättsförening.

Koppling till underhållsplan och återkommande kontroller

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar ny mätning om det gått mer än 10 år sedan senaste mätningen, eller om byggnadsåtgärder genomförts som kan påverka radonhalten.

Sättningar i husgrunden kan bilda nya sprickor och skapa nya transportvägar för markradon. Radonmätning bör skrivas in i underhållsplanen som en återkommande post.

Det säkerställer att ingen styrelsegeneration förbiser frågan.

Boendemiljö, hållbarhet och energieffektivisering

Energieffektivisering och radon hänger samman. Tätare klimatskal minskar energiförluster men kan samtidigt minska luftomsättningen och öka radonhalten.

Vid installation av exempelvis solpaneler, gröna tak eller laddstationer för elbilar bör ventilationens funktion kontrolleras. Ordningsregler och stadgar kan kompletteras med riktlinjer för hantering av inomhusklimatfrågor, inklusive radon.

Betydelse för värdeökning, överlåtelse och dialog med mäklare

Dokumenterade radonmätningar under referensvärdet är en trygghet vid överlåtelse. Mäklare efterfrågar ofta radonprotokoll.

Avsaknad av mätresultat kan påverka värderingen negativt. I överlåtelseavtalet kan radonstatus redovisas som en del av föreningens kvalitetsdokumentation.

Det skapar transparens och underlättar för köpare att bedöma boendet. Digitalisering av föreningens dokumentation, inklusive mätprotokoll, förenklar processen ytterligare.

Frequently asked questions

Vilket ansvar har styrelsen för att genomföra och dokumentera radonmätningar i fastigheten?

Styrelsen ansvarar som fastighetsägare för att radonmätning genomförs och att radonhalten inte överstiger 200 Bq/m³, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken.

Beslutet protokollförs och resultaten dokumenteras i förvaltningsberättelsen. Kommunens miljönämnd kan förelägga om mätning.

Hur ofta bör radonmätning utföras i lägenheter och gemensamma utrymmen, och i vilka situationer behövs en ny mätning?

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar ny mätning om det gått mer än 10 år sedan senaste mätningen eller om byggnadsåtgärder genomförts som kan påverka radonhalten.

Något lagkrav på specifikt mätintervall saknas. Sättningar, ventilationsändringar och renoveringar motiverar ny mätning.

Vilka mätmetoder och mätperioder är godkända för långtidmätning av radon i bostäder?

Den godkända metoden är långtidsmätning med spårfilm under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april.

Mätningen ska pågå i minst två månader. Längre mätperioder ger ett säkrare årsmedelvärde av radonhalten i becquerel per kubikmeter.

Hur många lägenheter behöver mätas för att resultatet ska anses representativt för hela fastigheten?

I hus med lägenheter med markkontakt mäts alla sådana lägenheter plus minst 20 procent av övriga, med minst en per våningsplan.

I hus utan markkontakt krävs minst 20 procent av alla lägenheter och minst en per våningsplan. Lägenheter vid hiss- och ventilationsschakt prioriteras.

Vilka gränsvärden och riktvärden gäller för radon i bostäder och hur ska resultaten tolkas?

Referensvärdet är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde i inomhusluften. Värdet är satt av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Överstiger resultatet referensnivån klassas det som en olägenhet för människors hälsa och åtgärder ska vidtas.

Vilka åtgärder kan krävas vid förhöjda radonhalter och hur fördelas kostnadsansvaret?

Vanliga åtgärder är tätning av sprickor och installation av radonsugar. Förbättring av ventilationen kan också vara aktuellt.

Bostadsrättsföreningen bär kostnadsansvaret som fastighetsägare.

Kontrollmätning efter sanering krävs för att verifiera att radonhalten sjunkit under referensvärdet 200 Bq/m³.