Ackrediterad radonmätning innebär att mätningen utförs med dosor från ett laboratorium som granskats och godkänts av Swedac enligt standarden ISO/IEC 17025.
Resultatet uttrycks i becquerel per kubikmeter (Bq/m³), och referensvärdet för radon i svenska bostäder ligger vid 200 Bq/m³.
Radon är en radioaktiv ädelgas, närmare bestämt isotopen radon-222, som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium.
Gasen saknar lukt, färg och smak.
Det enda sättet att påvisa radon i inomhusluften är genom mätning.
Långvarig exponering för förhöjd radonhalt i bostäder uppskattas orsaka cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
Radon i bostäder kan härröra från markradon, byggmaterial som blå lättbetong eller hushållsvatten.
Halterna varierar kraftigt beroende på byggnadens konstruktion, ventilation och geologiska förutsättningar.
En ackrediterad radonmätning ger ett tillförlitligt årsmedelvärde och utgör grunden för eventuella åtgärder.
Besök gärna Radon hemmas kontaktsida för vägledning om hur radon mäts och hanteras.
Viktiga punkter
- En ackrediterad radonmätning utförs med dosor från ett Swedac-godkänt laboratorium och ger ett juridiskt giltigt årsmedelvärde.
- Referensvärdet för radon i svenska bostäder är 200 Bq/m³, och mätning sker under eldningssäsongen 1 oktober till 30 april.
- Radon kan komma från mark, byggmaterial och hushållsvatten, och kräver korrekt placerade spårfilmsdosor för tillförlitliga resultat.
Vad som avses med en ackrediterad mätning
Begreppet ackrediterad radonmätning specificerar att ett laboratorium uppfyller internationella kvalitetskrav och att radonanalysen genomförs med dokumenterad mätosäkerhet.
Swedac är det svenska ackrediteringsorganet.
Mätrapporter från ackrediterade laboratorier godkänns av myndigheter och kommuner.
Skillnaden mellan ackreditering och vanlig kontroll
Ackreditering innebär att ett oberoende organ, i Sverige Swedac, granskar laboratoriets tekniska kompetens, mätmetoder och kvalitetssystem enligt ISO/IEC 17025.
En vanlig kontroll saknar denna tredjepartsgranskning.
Resultat från icke-ackrediterade mätningar saknar formell giltighet vid fastighetsaffärer eller myndighetsärenden.
Skillnaden är praktiskt viktig.
Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder kräver i regel att mätningen utförts av ett ackrediterat laboratorium för att resultatet ska accepteras.
Swedacs roll och kravet på ackrediterat laboratorium
Swedac är Sveriges nationella ackrediteringsorgan och granskar laboratorier som utför radonmätningar i bland annat inomhusluft, dricksvatten och byggmaterial.
På Swedacs webbplats finns listor över ackrediterade laboratorier.
Kravet på ackrediterat laboratorium härstammar från strålskyddslagstiftningen.
Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram metodbeskrivningar som anger att radonmätningar i bostäder bör utföras med dosor från ackrediterade laboratorier.
Hur radonanalys och mätrapport tas fram
Processen följer ett standardiserat flöde:
- Radonmätare, vanligtvis spårfilmsdosor, beställs från ett ackrediterat laboratorium.
- Dosorna placeras i bostaden under minst 60 dagar inom eldningssäsongen.
- Efter mätperioden skickas dosorna tillbaka till laboratoriet.
- Laboratoriet analyserar spårfilmen och beräknar årsmedelvärdet.
- En mätrapport med resultat i Bq/m³ och uppgifter om mätosäkerhet levereras.
Rapporten anger om radonhalten ligger under eller över referensvärdet 200 Bq/m³.
Årsmedelvärdet beräknas med hjälp av korrigeringsfaktorer som tar hänsyn till mätperiodens längd och tidpunkt.
Hur radon mäts i bostäder
Radonmätning i bostäder baseras på spårfilmsdosor som registrerar alfapartiklar från radon och dess sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar.
Mätperiod, placering och antal dosor styrs av Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.
Långtidsmätning under eldningssäsong
Långtidsmätning är standardmetoden.
Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens riktlinjer pågår mätningen i minst 60 dagar under perioden 1 oktober till 30 april.
Under eldningssäsongen är fönster och ventilationsdon i regel stängda, vilket ger representativa radonhalter.
Resultatet omräknas till ett årsmedelvärde.
Halveringstiden för radon-222 är cirka 3,8 dygn, men radonhalten i inomhusluften varierar med ventilation, temperatur och tryckskillnader.
En mätperiod på minst två månader jämnar ut dessa variationer.
Placering av spårfilmsdosor i villa och lägenhet
Korrekt placering är avgörande för tillförlitliga mätvärden.
Reglerna varierar mellan villa och lägenhet:
| Bostadstyp | Minimalt antal dosor | Placeringsregel |
|---|---|---|
| Villa/radhus | 2 | Minst 1 dosa per våningsplan med boutrymme |
| Lägenhet | 2 | Dosor i sovrum och vardagsrum |
Dosorna placeras i rum som används dagligen, på minst 25 cm höjd från golvet och minst 1,5 meter från yttervägg.
Inredda källare och gillestugor räknas som boutrymme och ska mätas.
När kortare uppföljande mätning kan vara relevant
Vid husköp där tid saknas för en fullständig långtidsmätning kan en kortare mätning ge en indikation.
En sådan korttidsmätning pågår cirka 7 till 10 dagar.
Resultatet räknas inte som giltigt årsmedelvärde men kan fungera som vägledande underlag.
Korttidsmätning kan också användas som uppföljning efter genomförd radonsänkande åtgärd.
En ny långtidsmätning rekommenderas inom kommande eldningssäsong för att bekräfta resultatet.
Hur mätvärden tolkas i relation till referensvärdet
Referensvärdet 200 Bq/m³ utgör gränsen för vad som bedöms som acceptabel radonhalt i svenska bostäder.
Tolkningen av mätresultatet bygger på årsmedelvärdet, inte på enskilda momentana avläsningar.
Förhöjd radonhalt innebär en ökad radonexponering som bör följas upp.
Vad 200 Bq/m³ betyder i praktiken
Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd anses ett årsmedelvärde över 200 Bq/m³ utgöra olägenhet för människors hälsa.
Strålsäkerhetsmyndigheten har fastställt samma referensnivå för bostäder, och den gäller för nybyggda såväl som befintliga byggnader.
Boverkets byggregler anger 200 Bq/m³ som gränsvärde vid nybyggnation.
Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en lägre nivå på 100 Bq/m³.
Risken för lungcancer ökar proportionellt med exponering.
Inga helt riskfria nivåer existerar.
Skillnaden mellan årsmedelvärde och tillfälliga variationer
Radonhalten i inomhusluften varierar från timme till timme.
Vindförhållanden, temperaturskillnader mellan inne och ute samt ventilationsgrad påverkar momentanvärdet.
Därför baseras bedömningen på ett årsmedelvärde som beräknas från långtidsmätningen.
En enstaka hög avläsning behöver inte innebära ett förhöjt årsmedelvärde.
Omvänt kan perioder med låg radonhalt dölja ett i övrigt förhöjt årsgenomsnitt.
Långtidsmätningen fångar dessa variationer.
När förhöjd radonhalt bör följas upp
Vid ett årsmedelvärde över 200 Bq/m³ bör orsaken till den förhöjda radonhalten utredas. En radonbesiktning, där en specialist undersöker varifrån radonet kommer, rekommenderas som nästa steg.
Åtgärder kan omfatta förbättrad ventilation, tätning av husgrunden eller installation av radonsug. Efter genomförd åtgärd bör en ny ackrediterad radonmätning utföras under nästkommande eldningssäsong för att verifiera effekten.
Var radon kommer ifrån i svenska bostäder
Radon i bostäder har tre huvudsakliga källor: markradon, byggmaterial och hushållsvatten. Markradon är den dominerande källan.
Ungefär 85 procent av alla bostäder med förhöjda radonvärden har markradon som primär orsak.
Markradon och inträngning från grund och mark
Radon bildas naturligt i mark och berggrund. Enligt SGU finns alltid tillräckligt med radongas i marken för att orsaka förhöjda halter inomhus om byggnaden är otät mot marken.
Uran förekommer i varierande koncentrationer i olika bergarter. Granit och pegmatit har generellt högre halter.
Radongas tränger in genom sprickor i bottenplatta, rörgenomföringar och andra otätheter i grunden. Undertrycket i byggnaden, orsakat av temperaturskillnader och ventilation, driver in jordluft.
En liten spricka kan ge ett betydande radontillskott.
Byggmaterial som blåbetong och kopplingen till radium
Blå lättbetong, tillverkad av alunskiffer, innehåller förhöjda halter av radium. Materialet användes i stor omfattning i Sverige mellan 1929 och 1975.
Vid radioaktivt sönderfall av radium bildas radon-222, som avges till inomhusluften. Boverket klassar blå lättbetong som en riskfaktor.
Gammastrålning från materialet bidrar också till den totala stråldosen. Byggnader med blå lättbetong bör alltid mätas.
Hushållsvatten, fukt och ventilationens betydelse
Radon kan förekomma i dricksvatten från bergborrade brunnar. När vattnet används inomhus, exempelvis vid duschning och matlagning, frigörs radongas till inomhusluften.
Livsmedelsverket har fastställt gränsvärden för radon i dricksvatten. Ventilationen är central.
Otillräcklig ventilation leder till ansamling av radon i inomhusluften. Fukt i grunden kan försämra tätskiktets funktion och underlätta inträngning av markradon.
Tryckförhållandena i byggnaden avgör hur mycket jordluft som sugs in.
Myndigheter och regler som styr området
Flera svenska myndigheter delar ansvaret för radonfrågor. Strålsäkerhetsmyndigheten samordnar det statliga arbetet.
Regler och gränsvärden regleras genom strålskyddslagen, miljöbalken och Boverkets byggregler.
Strålsäkerhetsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för tillsynsvägledning, metodbeskrivningar och samordning. Myndigheten har tagit fram de metodbeskrivningar som styr hur radon mäts i bostäder, på arbetsplatser och i dricksvatten.
Referensvärdet 200 Bq/m³ är fastställt av myndigheten. Folkhälsomyndigheten vägleder kommunerna i tillsynsarbetet avseende hälsoskydd, inklusive ventilation, fukt och radon i inomhusmiljö.
De allmänna råden anger att radonhalter över 200 Bq/m³ utgör olägenhet för hälsan.
Boverket och SGU i bostadsfrågor
Boverket fastställer gränsvärden vid nybyggnation genom Boverkets byggregler (BBR). Regelverket anger krav på utformning av byggnader för att förebygga radonproblem.
SGU kartlägger radioaktivitet i berg, jord och grundvatten. Myndigheten ger råd till kommuner vid planering av bebyggelse i radonriskområden.
SGU radonriskkartor visar klassificering av markradonrisken: normal, hög eller låg.
När Arbetsmiljöverket blir relevant i andra miljöer
Arbetsmiljöverket fastställer hygieniska gränsvärden på arbetsplatser. Om radonhalten på en arbetsplats överstiger 200 Bq/m³ ska arbetsgivaren anmäla detta till Strålsäkerhetsmyndigheten.
Tillsynsansvaret delas då mellan de två myndigheterna. Att känna till radonsituationen på arbetsplatser är ett lagkrav enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Mätningen ska utföras med dosor från ett ackrediterat laboratorium.
När mätning bör göras och hur radonproblem kan förebyggas
Radonmätning är relevant i flera konkreta situationer. Regelbunden mätning ger kontroll över radonexponeringen över tid.
Förebyggande åtgärder bygger på kunskap om radonkällan och byggnadens egenskaper.
Vid husköp, ombyggnad och ändrad ventilation
Vid husköp rekommenderas att kontrollera när senaste radonmätningen genomfördes. En ackrediterad radonmätning skyddar mot obehagliga överraskningar.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör en ny mätning göras om föregående mätning är äldre än 10 år. Ombyggnation, byte av ventilationssystem eller fönsterbyte kan förändra tryckförhållandena i byggnaden.
Radonhalten kan stiga eller sjunka. En ny mätning efter sådana ingrepp är nödvändig.
När tidigare mätning bör upprepas
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar ny mätning vart tionde år, även i bostäder utan tidigare förhöjda värden. Med tiden kan sprickor uppstå i husgrunden.
Förändrad markanvändning eller grundvattennivå kan också påverka radonhalten. Bostäder där radonåtgärder genomförts bör mätas oftare.
Ett intervall på vart femte år kan vara motiverat.
Principer för att förebygga radon i bostaden
Förebyggande åtgärder riktas mot den identifierade radonkällan:
- Markradon: tätning av sprickor och rörgenomföringar i grunden, installation av radonsug under bottenplattan.
- Byggmaterial: förbättrad ventilation för att sänka radonhalten, eventuell ombyggnad.
- Ventilation: öppna stängda tilluftsdon, säkerställ att ventilationssystemet fungerar.
Små åtgärder kan ge stor effekt. Att öppna ett stängt tilluftsdon kan sänka radonhalten väsentligt.
Större insatser som radonsug kräver specialistkompetens.
Frequently asked questions
Hur går en radonmätning till och vilka steg ingår i processen?
Spårfilmsdosor beställs från ett ackrediterat laboratorium, placeras i bostaden under minst 60 dagar under eldningssäsongen och skickas sedan tillbaka för analys. Laboratoriet beräknar ett årsmedelvärde i Bq/m³ och levererar en mätrapport med uppgifter om mätosäkerhet.
Vilka mätmetoder finns och när bör långtidsmätning respektive korttidsmätning användas?
Långtidsmätning med spårfilmsdosor under minst 60 dagar ger ett giltigt årsmedelvärde och är standardmetoden. Korttidsmätning, som pågår i cirka 7 till 10 dagar, ger en indikativ bild och används vid husköp med tidspress eller som uppföljning efter radonsänkande åtgärd.
Hur lång tid tar en mätning och när kan resultatet förväntas vara klart?
En långtidsmätning pågår i minst 60 dagar och upp till hela eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april. Mätrapporten levereras normalt inom en till två veckor efter att dosorna mottagits av laboratoriet.
Vilka krav gäller för att en radonmätning ska vara giltig vid bostadsförsäljning eller myndighetsärenden?
Mätningen ska ha utförts med dosor från ett Swedac-ackrediterat laboratorium, pågått i minst 60 dagar under eldningssäsongen och följt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Minst två dosor ska ha använts per bostad.
Hur placeras mätdosor korrekt för att säkerställa tillförlitliga mätvärden?
Dosorna placeras i rum som används dagligen, exempelvis sovrum och vardagsrum. De ska placeras minst 25 cm ovanför golvet och minst 1,5 meter från yttervägg.
Minst en dosa per våningsplan med boutrymme krävs. Inredda källare ska inkluderas.
Vad kostar en radonmätning och vilka faktorer påverkar priset?
Priset varierar beroende på antal dosor, typ av bostad och laboratorium.
En långtidsmätning för en villa med två dosor kostar vanligtvis mellan 300 och 700 kronor inklusive analys och mätrapport.
Större fastigheter och flerbostadshus kräver fler dosor, vilket ökar kostnaden.