Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium till isotopen radon-222. Gasen är osynlig, luktfri och kan tränga in i bostäder från mark, byggnadsmaterial eller hushållsvatten.
När radonhalten i inomhusluften överstiger referensnivån 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter) behöver orsaken identifieras och rätt åtgärder sättas in för att skydda de boende.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i inomhusluft cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Risken ökar med exponeringens varaktighet och nivå.
Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten anger 200 Bq/m³ som referensnivå för bostäder, skolor och förskolor. Rätt åtgärd beror helt på varifrån radonet kommer.
Markradon, radon från byggnadsmaterial som blåbetong och radonhaltigt vatten från egen brunn kräver olika lösningar. Processen följer alltid samma grundsteg: mätning, källidentifiering, åtgärd och uppföljande kontrollmätning.
Mer information om mätning och hantering av radon finns på Radon hemmas kontaktsida.
Viktiga slutsatser
- En radonhalt över 200 Bq/m³ kräver att radonkällan identifieras innan någon åtgärd väljs.
- Markradon åtgärdas med radonsug eller radonbrunn, medan radon från byggnadsmaterial kräver förbättrad ventilation.
- Efter varje åtgärd krävs en ny långtidsmätning för att bekräfta att radonhalten sjunkit under referensnivån.
När radonhalten kräver åtgärd
Referensnivån 200 Bq/m³ är den gräns som avgör om en bostad behöver radonsanering. Radonhalten mäts i becquerel per kubikmeter och bedöms som ett årsmedelvärde baserat på långtidsmätning.
Vad referensnivån 200 Bq/m³ betyder
Referensnivån 200 Bq/m³ gäller för radon i inomhusluft i bostäder, skolor och förskolor. Värdet är inte en absolut säkerhetsgräns.
Radon utgör en hälsorisk även i lägre halter, men vid 200 Bq/m³ eller högre anses åtgärder nödvändiga enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Boverket använder samma referensnivå i sina byggregler.
Hur radonhalten bedöms i svensk bostadsmiljö
Bedömningen bygger på ett årsmedelvärde. En kortvarig mätning räcker inte.
Radonhalten varierar med årstid, ventilation och lufttryck. Enligt Boverkets guide för radon ska mätningen pågå i minst två, helst tre månader under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april).
Resultatet uttrycks i Bq/m³ och jämförs med referensnivån. Ligger årsmedelvärdet över 200 Bq/m³ rekommenderas åtgärder.
Varför en hög radonhalt behöver följas upp
Radon-222 sönderfaller till radioaktiva radondöttrar som fastnar i lungvävnad. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar, men exponeringen är kontinuerlig i en bostad.
Sambandet mellan radonhalt och lungcancerrisk är väl dokumenterat. Risken förstärks vid kombinerad exponering för radon och tobaksrök.
Snabb uppföljning är inte ett akut krav, men åtgärder bör sättas in inom rimlig tid.
Första steget är att mäta rätt
En tillförlitlig radonmätning är grunden för alla beslut om åtgärder. Mätningen ska genomföras under eldningssäsongen, med godkända radondosor, och pågå tillräckligt länge för att ge ett rättvisande årsmedelvärde.
Långtidsmätning under eldningssäsongen
Långtidsmätning pågår i minst 60 dagar mellan 1 oktober och 30 april. Under denna period är bostäder tätare med stängda fönster och aktivare uppvärmning, vilket ger de mest representativa radonvärdena.
Radonmätning under eldningssäsongen är den enda metoden som Strålsäkerhetsmyndigheten godkänner för att fastställa årsmedelvärdet. Korttidsmätningar kan ge en indikation men räcker inte som underlag för beslut om sanering.
Placering av radondosor och spårfilmsdosor
Radondosor, vanligen spårfilmsdosor, placeras i minst två rum där boende vistas mest. Sovrummet och vardagsrummet är typiska mätpunkter.
Dosorna ska placeras i andningshöjd, minst 25 cm från yttervägg och minst 1,5 meter från fönster, dörr och ventilationsdon. Enligt en steg-för-steg-guide för radonmätning analyseras dosorna efter mätperioden av ett ackrediterat laboratorium.
När en radonmätare eller radonkonsult behövs
Elektroniska radonmätare ger snabba indikationer men ersätter inte långtidsmätning. En radonkonsult behövs framför allt om mätresultatet visar förhöjda halter och källan till radonet behöver fastställas.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderas en certifierad radontekniker. Kommunen eller länsstyrelsen kan ibland ge förslag på konsulter.
Källan avgör vilken lösning som fungerar
Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. Flera källor kan förekomma samtidigt.
Rätt identifiering av källan är avgörande för att rätt åtgärd ska väljas.
Radon från marken och markradon
Markradon är den vanligaste källan till förhöjda radonhalter i svenska bostäder. Radonhaltig jordluft pressas in genom sprickor och otätheter i husgrunden på grund av undertrycket inomhus.
Grusåsar och morän med hög genomsläpplighet ger ofta höga markradonhalter. Enligt SGU och Strålsäkerhetsmyndigheten är markradon den dominerande faktorn i de flesta saneringsärenden.
Ett typiskt tecken är att radonhalterna är högst i källare eller bottenvåning.
Radon från byggnadsmaterial som blåbetong
Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet innehåller radium som avger radon-222 direkt till inomhusluften.
I hus med blåbetong i väggar, bjälklag eller bärande konstruktioner kan radonhalten vara jämnt förhöjd i hela byggnaden. Identifiering görs genom gammastrålningsmätning av byggnadsmaterialet.
Blåbetong kan inte alltid avlägsnas, varför ventilationsåtgärder ofta är den primära lösningen.
Hushållsvatten från egen brunn
Vatten från bergborrade brunnar kan innehålla höga halter av radon. En tumregel enligt Strålsäkerhetsmyndigheten: 1 000 Bq/l i vattnet ger ett tillskott på cirka 100 Bq/m³ till inomhusluften.
Radon avgår till luften vid tappning, duschning och disk. Radonhalten i vattnet fastställs genom vattenanalys.
Åtgärder vid halter över 1 000 Bq/l i permanentbostäder rekommenderas.
Åtgärder som sänker radonhalten
Valet av åtgärd styrs av radonkällan. Tätning, mekanisk ventilation och undertrycksteknik kan kombineras.
Uppvärmningskostnader och inomhusklimat påverkas i varierande grad beroende på metod.
Täta sprickor och minska inläckage
Tätning av sprickor, genomföringar och fogar i bottenplatta och källarväggar minskar inläckaget av markradon. Metoden är ofta ett första steg men sällan tillräcklig som enda åtgärd vid höga halter.
Elastiska fogmassor och radonmembran används. Effekten bör alltid verifieras med uppföljande mätning.
Radonsug, radonbrunn och undertryck under huset
Radonsug och radonbrunn skapar ett undertryck under huset som förhindrar att radonhaltig jordluft tränger in. En radonsug installeras genom ett hål i bottenplattan.
En radonbrunn grävs utanför huset. Enligt Boverket är undertryckstekniken den mest effektiva metoden vid markradon.
| Metod | Passar vid | Typisk effekt |
|---|---|---|
| Radonsug | Platta på mark, källare | Sänkning med 50–90 % |
| Radonbrunn | Genomsläpplig mark | Sänkning med 50–90 % |
| Tätning | Mindre inläckage | Kompletterande åtgärd |
Förbättra ventilation med frånluftssystem eller värmeåtervinning
Vid radon från byggnadsmaterial som blåbetong är ökad luftomsättning den primära åtgärden. Ett frånluftssystem med fläkt ventilerar bort radonhaltig luft.
Installation av värmeåtervinning (FTX-system) minskar uppvärmningskostnaderna och förbättrar inomhusklimatet. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten räcker det i enklare fall att installera ett frånluftssystem med fläkt.
Radonavskiljare vid radon i vatten
En radonavskiljare (radonavskiljarfilter eller luftningsteknik) installeras på vattenledningen innan vattnet når tappställena. Metoden avlägsnar radon från hushållsvattnet och minskar därmed bidraget till inomhusluften.
Åtgärd rekommenderas vid halter över 1 000 Bq/l i vatten från egen brunn.
Kontroll efter åtgärd och fortsatt uppföljning
En åtgärd utan uppföljande mätning saknar bekräftad effekt. Kontrollmätning verifierar att radonhalten sjunkit under referensnivån 200 Bq/m³.
Ny mätning efter sanering eller ombyggnad
Efter genomförd sanering ska en ny långtidsmätning utföras under eldningssäsongen. Samma krav gäller: minst 60 dagars mätperiod med spårfilmsdosor i minst två rum.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är detta steg nödvändigt för att verifiera att åtgärden haft avsedd effekt.
Hur resultatet tolkas efter åtgärd
Årsmedelvärdet jämförs med referensnivån 200 Bq/m³. Ett värde under 200 Bq/m³ innebär att åtgärden uppfyllt sitt syfte.
Ligger värdet fortfarande över gränsen kan ytterligare åtgärder behövas, exempelvis kombination av tätning och mekanisk ventilation.
När huset bör kontrolleras på nytt
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar ny radonmätning om det gått mer än 10 år sedan föregående mätning eller om byggnadsåtgärder genomförts som kan påverka radonhalten. Ändrad ventilation, tillbyggnad, byte av fönster och ombyggnad av grund är exempel på sådana åtgärder.
Regelbunden kontroll ger långsiktig trygghet.
Frequently asked questions
Vilka är de första åtgärderna jag bör vidta när en radonmätning visar förhöjda värden?
Det första steget är att identifiera radonkällan genom en radonutredning, ofta med hjälp av en certifierad radonkonsult. Baserat på källan väljs sedan åtgärd: tätning, ventilationsförbättring eller installation av radonsug.
Ingen sanering bör påbörjas innan källan är fastställd.
Vilka gränsvärden och riktvärden gäller för radon i bostäder och på arbetsplatser i Sverige?
Referensnivån för radon i bostäder, skolor och förskolor är 200 Bq/m³ enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket. För arbetsplatser gäller sedan 2018 samma referensnivå om 200 Bq/m³.
Dessa värden avser årsmedelvärden baserade på långtidsmätning.
Hur kan jag avgöra om radonet kommer från marken, byggnadsmaterialet eller vattnet?
Fördelningen av radonhalter mellan våningsplan ger ledtrådar. Högst värden i källare eller bottenvåning tyder på markradon.
Jämnt förhöjda halter i hela huset kan indikera blåbetong. Vatten från egen brunn testas genom en separat vattenanalys.
Vilka åtgärder är mest effektiva för att sänka radonhalten i en villa respektive i en lägenhet?
I villor med markradon är radonsug eller radonbrunn de mest effektiva metoderna. I lägenheter är fastighetsägaren ansvarig och åtgärden handlar oftast om ventilationsförbättringar eller tätning av byggnadskonstruktionen.
Valet styrs alltid av identifierad radonkälla.
Hur lång tid tar det att sänka radonhalten efter åtgärder och hur följer jag upp med en ny mätning?
Själva installationen av exempelvis en radonsug tar normalt en till två dagar. Effekten på radonhalten är omedelbar efter idrifttagning.
En ny långtidsmätning med radondosor under eldningssäsongen (minst 60 dagar) krävs för att bekräfta att radonhalten sjunkit under 200 Bq/m³.
Vilka kostnader kan jag förvänta mig för radonsanering och finns det bidrag eller stöd att söka?
Kostnaden för radonsanering i en villa ligger typiskt mellan 25 000 och 80 000 kronor beroende på metod och husets konstruktion.
ROT-avdraget kan användas för att minska arbetskostnaden med 30 procent.
Kommunala bidrag för radonsanering har funnits historiskt men är sällsynta i dagsläget.