Vilka rum ska man mäta radon i är en central fråga vid radonmätning i bostäder. Radon, en radioaktiv ädelgas med isotopen radon-222, bildas i sönderfallskedjan från uran via radium i berggrund och jord.
Gasen är osynlig och luktfri. Det enda sättet att fastställa radonhalten i en bostad är att genomföra en korrekt utförd mätning.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska mätdosor placeras i minst två bostadsrum, med fokus på de rum där vistelsetiden är längst, exempelvis sovrum och vardagsrum.
Referensvärdet i Sverige ligger på 200 Bq/m³ för bostäder, skolor och allmänna lokaler. Radonexponering i inomhusmiljö uppskattas orsaka cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige.
Risken betraktas som linjär, vilket innebär att en radonhalt på 400 Bq/m³ medför dubbelt så stor risk som 200 Bq/m³. Korrekt placering av mätdosor avgör om mätresultatet blir representativt för den faktiska exponeringen.
Felaktigt valda mätpunkter kan ge antingen falskt låga eller falskt höga värden. Rum med hög luftomsättning, som kök och badrum, speglar sällan den radonhalt som boende exponeras för under natten.
Placeringen styrs av bostadstyp, antal våningsplan och radonkällan. Besök gärna Radon hemmas kontaktsida för mer vägledning kring hur mätning och hantering av radon går till i praktiken.
Viktiga punkter
- Mätdosor placeras i bostadsrum med längst vistelsetid, i första hand sovrum och vardagsrum, på varje bebott våningsplan.
- Våtutrymmen, förråd och oinredda källare räknas inte som bostadsrum och ingår inte i beräkningen av årsmedelvärdet.
- Bostadstyp, planlösning och radonkälla (markradon, blåbetong eller vatten) påverkar vilka rum som prioriteras.
Rum som ska prioriteras vid mätning
Radonmätare, vanligen i form av spårfilmsdosor, ska placeras i de rum där boende tillbringar mest tid. Minst två mätdosor behövs per bostad, och i flervåningshus krävs minst en dosa per bebott våningsplan.
Sovrum och vardagsrum som huvudrum
Sovrum och vardagsrum utgör de primära mätpunkterna. Under en natt exponeras en sovande person för radon i 6–9 timmar utan avbrott, vilket gör sovrummet till det rum där exponeringen ofta är som högst.
Vardagsrummet adderar ytterligare flera timmars daglig vistelse. Enligt Svensk Radonförening ska radondosor placeras i bostadsrum som sovrum, vardagsrum, arbetsrum eller gillestuga.
Rum där vistelsetiden är längst
Begreppet “bostadsrum” avgränsar vilka utrymmen som räknas. Arbetsrum, hobbyrum och gillestugor kvalificerar sig om de används regelbundet.
Ett hemmakontor där någon arbetar åtta timmar per dag kan ha samma relevans som ett sovrum. Avgörande är den faktiska vistelsetiden, inte rummets formella beteckning.
Bostadens lägsta använda våningsplan
Radonhalten tenderar att vara högst på det lägsta våningsplanet, särskilt vid markkontakt. Enligt Jönköpings kommun ska mätning utföras på varje våning med bostadsutrymme genom minst en mätdosa per våning.
En gillestuga eller ett sovrum i källarplan bör alltid inkluderas.
Rum och platser som inte bör styra mätningen
Vissa utrymmen i bostaden ger missvisande mätvärden på grund av ventilation, fukt eller begränsad vistelsetid. Dessa rum bör undvikas som primära mätpunkter.
Kök, badrum och tvättstuga
Våtutrymmen klassas inte som bostadsrum vid radonmätning. Kök har ofta köksfläkt som skapar undertryck och hög luftomsättning, vilket ger artificiellt låga eller instabila radonvärden.
Badrum och tvättstugor har liknande problem med frånluftsventilation och fukt. Enligt Eurofins Radon klassas våtutrymmen, förråd och oinredd källare inte som bostadsrum och räknas inte med i årsmedelvärdet.
Förråd, garage och sällan använda utrymmen
Oinredda källare, förråd och garage saknar regelbunden vistelse. Radonhalten i dessa utrymmen kan vara hög men speglar inte den exponering som boende faktiskt utsätts för.
Mätresultat från sådana rum kan inte ligga till grund för myndighetsbeslut.
Fel placering nära fönster, dörrar och frånluft
Inom ett bostadsrum har dosans exakta position betydelse. Placering nära fönster, ytterdörrar eller frånluftsdon påverkar resultatet negativt.
Drag och lokal luftcirkulation ger icke-representativa värden. Mätdosan bör placeras minst 25 cm från vägg, minst 1,5 meter ovanför golvet och inte i direkt närhet av ventilationsdon.
Så påverkar bostadstyp och planlösning urvalet
Husets konstruktion och kontakt med marken styr hur radon tar sig in och var halterna blir högst. Planlösningen avgör antalet mätpunkter.
Villa, radhus och parhus
I en villa med ett enda våningsplan ska minst två mätdosor placeras ut, typiskt i sovrum och vardagsrum. Har villan två eller fler våningsplan med bostadsrum krävs minst en mätdosa per våning.
Radhuslängor och parhus har individuell markkontakt, och varje enskild bostad mäts för sig. Radonhalterna kan variera kraftigt mellan grannlägenheter i samma rad.
Lägenheter med och utan markkontakt
I flerbostadshus prioriteras lägenheter med markkontakt, det vill säga de vars golv eller väggar gränsar direkt mot mark. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten bör mätningar göras i alla lägenheter med markkontakt samt i ett urval av övriga lägenheter.
En lägenhet på tredje våningen utan markkontakt har generellt lägre radonrisk från mark men kan exponeras via blåbetong i byggnadsmaterialet.
Källare och souterrängplan som används för boende
En källare eller souterrängvåning som innehåller sovrum, gillestuga eller arbetsrum räknas som bostadsutrymme. Mätning där är obligatorisk.
Radonhalten på denna nivå överstiger ofta halten på plan ovanför, eftersom markradon tränger in genom otätheter i grundkonstruktionen. Oinredda källarplan behöver inte mätas, men bör inkluderas om planer på inredning finns.
När källan till radon ändrar vilka rum som är viktigast
Tre huvudsakliga källor till radon i bostäder finns: markradon, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Källan påverkar var i huset de högsta halterna uppstår.
Markradon och otätheter mot grund
Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter i svenska bostäder. Radon-222 bildas i mark och berggrund och tränger in genom sprickor, rörgenomföringar och otätheter i husgrunden.
Halterna är typiskt högst på det lägsta våningsplanet med markkontakt. Rum direkt ovanpå grundplattan, exempelvis gillestuga eller källarsovrum, bör mätas i första hand.
Blåbetong och andra byggnadsmaterial
Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 och innehåller radium som avger radon. Till skillnad från markradon avges radon från väggarna, vilket innebär att radonhalterna kan vara förhöjda även på övre våningsplan.
I en bostad med blåbetong bör mätning ske på samtliga våningsplan med bostadsrum, inte enbart det lägsta.
Radon i vatten från bergborrade brunnar
Vatten från bergborrade brunnar kan innehålla höga halter av radon. Gasen frigörs vid tappning av varmt vatten, exempelvis i duschar och vid disk.
Köket och badrummet kan i detta specialfall ha lokalt förhöjda halter. Den primära mätningen av radon i inomhusluft bör fortfarande ske i bostadsrum.
Separat vattenanalys rekommenderas för att fastställa radonhalten i vattnet.
Mätperiod, metod och antal dosor
Mätningens kvalitet beror på tidpunkt, varaktighet och att dosorna analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Resultatet jämförs mot referensvärdet 200 Bq/m³.
Långtidsmätning under eldningssäsongen
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska långtidsmätning pågå i minst 60 dagar under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april. Under denna period är bostäder mer slutna, och radonhalten stabiliseras på en nivå som möjliggör beräkning av årsmedelvärde.
Ju längre mätperiod, desto mer tillförlitligt resultat. Metoden bygger på spårfilm i mätdosor som registrerar alfapartiklar från radondöttrar.
Korttidsmätning som vägledande kontroll
Korttidsmätning pågår i minst sju dagar vid användning av spårfilm. Resultatet är rådgivande och kan inte användas som underlag för myndighetsbeslut.
Metoden är lämplig vid husköp, efter renovering eller som snabb indikation. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar, vilket innebär att korta mätperioder fångar upp snabba variationer men inte ger ett representativt årsmedelvärde.
Ackrediterat mätlaboratorium och tolkning mot referensvärdet
Mätdosor bör beställas från ett ackrediterat mätlaboratorium. Ackrediteringen säkerställer att analys och rapportering uppfyller kvalitetskrav.
Resultatet anges i becquerel per kubikmeter (Bq/m³) och jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³. Enligt Boverket bör åtgärder vidtas om radonhalten överstiger referensnivån.
| Parameter | Långtidsmätning | Korttidsmätning |
|---|---|---|
| Minsta mätperiod | 60 dagar | 7 dagar |
| Period | 1 okt–30 apr | Hela året |
| Giltighet | Underlag för myndighetsbeslut | Rådgivande |
| Metod | Spårfilm | Spårfilm eller elektronisk |
Efter mätningen: när fler rum eller åtgärder behövs
Om mätresultatet visar radonhalter över 200 Bq/m³ krävs åtgärder. I vissa fall motiveras även kompletterande mätningar i fler rum.
När kontrollmätning i fler rum är motiverad
Visar den första mätningen förhöjda värden i exempelvis ett källarsovrum kan det vara relevant att mäta i angränsande rum på samma plan. Kontrollmätning i fler rum ger en bild av hur radon sprids i byggnaden.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kan sättningar i huset skapa nya transportvägar för radon, vilket kan motivera utökad mätning efter byggnadsåtgärder.
Vanliga åtgärder för att sänka radonhalten
De vanligaste åtgärderna beror på radonkällan:
- Radonsug eller radonbrunn sänker trycket under husgrunden och är den vanligaste metoden vid markradon, enligt Svensk Radonförening.
- Förbättrad ventilation ökar luftomsättningen och späder ut radon i inomhusluften.
- Tätning av sprickor, rörgenomföringar och golvbjälklag minskar inflödet av markradon.
- Byte av ventilationssystem eller öppning av stängda tilluftsdon kan ge mätbar effekt.
Uppföljning efter radonsanering
Efter genomförd radonsanering ska en ny långtidsmätning utföras för att verifiera att åtgärden gett önskad effekt. Mätdosorna placeras i samma rum som vid den ursprungliga mätningen.
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar dessutom ny mätning vart tionde år eller vid byggnadsåtgärder som kan förändra radonhalten.
Frequently asked questions
I vilka rum i en villa bör radonmätning prioriteras för att få ett representativt resultat?
Mätningen prioriteras i sovrum och vardagsrum, de rum med längst daglig vistelsetid. I en villa med flera våningsplan placeras minst en mätdosa per bebott våningsplan.
Gillestuga eller sovrum i källarplan bör alltid inkluderas om de används regelbundet.
Behöver radon mätas i sovrum, vardagsrum och källare, eller räcker det med vissa utrymmen?
Samtliga bostadsrum med regelbunden vistelse bör mätas. Minst två mätdosor krävs, och en källare med inredda bostadsrum räknas som en obligatorisk mätpunkt.
Att enbart mäta i ett enda rum ger inte tillräckligt underlag för beräkning av årsmedelvärde.
Hur påverkar bostadens planlösning och antal våningsplan valet av mätpunkter vid radonmätning?
Varje bebott våningsplan kräver minst en mätdosa. I en tvåplansvilla med källarsovrum behövs minst tre mätpunkter.
Planlösningen avgör vilka rum som kvalificerar sig som bostadsrum, och rummets funktion styr placeringen.
Ska radon mätas i rum som sällan används, exempelvis gästrum eller förråd, och i så fall när?
Förråd och oinredda utrymmen räknas inte som bostadsrum och ingår inte i årsmedelvärdet. Ett gästrum som används sporadiskt har lägre prioritet.
Om gästrummet börjar användas regelbundet, exempelvis som hemmakontor, bör mätning genomföras.
Vilka krav finns på antal dosor och placering i olika rum vid långtidsmätning av radon?
Minst två mätdosor ska placeras i varje bostad, i separata bostadsrum. I en enrumslägenhet placeras två dosor i samma rum.
Dosorna ska sitta minst 25 cm från vägg och 1,5 meter ovanför golv, borta från fönster, dörrar och ventilationsdon.
Hur skiljer sig rekommendationerna för val av rum att mäta i mellan lägenhet, radhus och småhus?
I småhus och radhus mäts samtliga bebodda våningsplan med minst en dosa per plan.
I flerbostadshus prioriteras lägenheter med markkontakt.
Övriga lägenheter mäts i urval.
Radhus behandlas som enskilda småhus, eftersom varje enhet har individuell markkontakt och egna förutsättningar.