Var ska radondosorna placeras i bostaden är en av de vanligaste frågorna vid radonmätning. Radondosor, även kallade spårfilmsdosor, placeras i de rum där personer vistas mest, exempelvis sovrum och vardagsrum, med minst en dosa per våningsplan.
Korrekt placering är avgörande för att mäta radon och få ett tillförlitligt årsmedelvärde som kan jämföras med referensvärdet 200 Bq/m³.
Radon är en radioaktiv ädelgas, närmare bestämt isotopen radon-222, som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium. Gasen är osynlig och luktfri.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i inomhusluft uppskattningsvis 500 fall av lungcancer per år i Sverige. Referensvärdet för radonhalten i bostäder ligger på 200 Bq/m³.
En radonmätning med radondosor under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) ger det mest tillförlitliga resultatet.
Fel placering, till exempel nära fönster, värmekällor eller i våtrum, kan leda till att förhöjda halter missas helt. Den här artikeln beskriver rum för rum och meter för meter var dosorna ska sitta, hur många som behövs och vilka misstag som bör undvikas.
Besök gärna Radon hemmas kontaktsida för ytterligare vägledning kring radonmätning i bostaden.
Viktiga punkter
- Radondosor placeras i sovrum och vardagsrum, med minst en dosa per bebott våningsplan, på minst 25 centimeters avstånd från vägg, golv och tak.
- Långtidsmätning under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) i minst 60 dagar krävs för att ge ett giltigt årsmedelvärde.
- Radonhalter över 200 Bq/m³ kräver utredning av orsaken, exempelvis markradon eller blå lättbetong, och radonsänkande åtgärder.
Vilka rum som ska mätas först
Radonmätning genomförs i första hand i de rum där personer tillbringar flest timmar per dygn. Antal radondosor beror på bostadens storlek och antal våningsplan.
Minst två dosor ska alltid användas för att radonvärdena ska bli representativa.
Sovrum och vardagsrum
Sovrum och vardagsrum är de rum där vistelsen normalt är längst. En radondosa placeras i varje sådant rum.
Enligt Radonova placeras dosorna normalt i just sovrum och vardagsrum, eftersom det är där radonhalten har störst inverkan på hälsan. Arbetsrum som används dagligen kan också inkluderas.
Radonhalten kan variera mellan olika rum i samma bostad beroende på ventilation, grundkonstruktion och kontakt med marken.
Ett rum på varje våningsplan
Minst en radondosa ska finnas på varje våningsplan som används som bostad. I en tvåplansvilla innebär det minst två dosor.
Enligt Proffsmagasinet kan det vara motiverat att lägga ut två dosor på samma plan om rummen har olika förutsättningar. Bottenvåningen har oftast högre radonhalt än övervåningen.
Skillnaden beror på närheten till marken.
När källare ska ingå i mätningen
Källare ska mätas om utrymmet används som bostadsyta, exempelvis gillestuga, sovrum eller hemmakontor. Enligt OCAB ska dosor placeras i källaren om den innehåller rum som familjen vistas i regelbundet.
Ouppvärmda förråd eller tvättstugor i källaren behöver normalt inte mätas. Radonhalten i en oanvänd källare ger inget representativt värde för bostaden.
Så placeras dosorna korrekt i rummet
Placering av radondosor i rummet styrs av specifika avståndskrav. Spårfilmsdosor, den vanligaste typen av radondetektor, är känsliga för luftströmmar och temperaturvariationer.
Felaktig placering kan ge radonvärden som avviker från den verkliga halten.
Avstånd till vägg, golv och tak
Radondosan ska placeras minst 25 centimeter från vägg, golv och tak. Enligt Eurofins Radon gäller detta avstånd för att undvika att lokala koncentrationer nära byggnadsytor påverkar resultatet.
En hylla, byrå eller ett nattduksbord fungerar som underlag. Dosan ska ligga still under hela mätperioden.
Avstånd till fönster, dörrar och ventilation
Radonmätare placeras minst 1,5 meter från tilluftsdon, ytterdörrar, fönster och värmekällor. Avståndet till frånluftsdon ska vara minst 0,5 meter.
Dessa krav framgår av Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Starka luftströmmar späder ut eller koncentrerar radon lokalt.
Resultatet blir inte representativt om dosan utsätts för drag.
Höjd och placering på hylla eller hängande
En lämplig höjd är i andningszonen, ungefär 0,5 till 1,5 meter ovanför golvet. Radoninstrumentet kan ligga på en hylla eller hängas på väggen med medföljande fäste, så länge avståndet till väggytan hålls.
Dosan får inte placeras på golvet, inuti en bokhylla med glaslucka eller i ett slutet skåp. Fritt luftflöde runt spårfilmen är nödvändigt.
Antal dosor i villa, radhus och lägenhet
Att beräkna antal radondosor korrekt är en förutsättning för att ett ackrediterat radonlaboratorium, godkänt av Swedac, ska kunna fastställa ett giltigt årsmedelvärde. Långtidsmätning med för få dosor riskerar att missa lokala variationer i radonhalten.
Miniminivå för småhus
Minst två radondosor krävs för en villa eller ett radhus med ett våningsplan. En dosa placeras i sovrummet, en i vardagsrummet.
Enligt Radontjänsten ska mätning ske i minst två rum och på varje våningsplan som används som bostad.
Fler plan och större bostadsytor
Bostäder med två eller tre våningsplan behöver minst en extra dosa per plan. En tvåplansvilla kräver alltså minst tre dosor: två på det plan som har flest vistelserum och en på det andra planet.
Större bostadsytor kan motivera ytterligare dosor. Tumregeln är en dosa per 100 kvadratmeter bostadsyta, men miniminivån gäller alltid.
Hur antal dosor påverkar resultatet
Fler dosor ger ett mer nyanserat korrigerat årsmedelvärde. Radonlaboratoriet beräknar medelvärdet utifrån samtliga dosors resultat.
Om en enda dosa placeras i ett rum med ovanligt god ventilation kan hela mätningen ge ett falskt lågt värde. Spretar resultaten kraftigt mellan dosorna indikerar det lokala radonkällor, exempelvis sprickor i bottenplattan.
När mätningen ska göras för giltigt resultat
Tidpunkten för mätningen avgör om resultatet kan användas som underlag för myndighetsbeslut. Radonhalter varierar med årstid, uppvärmning och ventilationsgrad.
Eldningssäsongen och långtidsmätning
Långtidsmätning genomförs under eldningssäsongen, det vill säga 1 oktober till 30 april. Radondosorna ska vara utplacerade i minst 60 dagar.
Enligt Kiwa ger denna tidsperiod ett tillförlitligt årsmedelvärde. Under eldningssäsongen är bostäder tätare förslutna.
Undertrycket som uppstår drar in markradon genom sprickor och otätheter. Radonhalten är därför ofta som högst under vinterhalvåret.
När korttidsmätning kan användas
Korttidsmätning pågår i minst 7 dagar och ger ett indikativt värde. Den ersätter inte en långtidsmätning.
Enligt Radonova används korttidsmätning vid exempelvis husköp eller efter radonsänkande åtgärder. Resultatet anges i Bq/m³ men räknas inte som ett formellt årsmedelvärde.
Varför årsmedelvärde är avgörande
Referensvärdet 200 Bq/m³ avser årsmedelvärdet av radonhalten. Enstaka mätpunkter kan avvika kraftigt beroende på väder, ventilation och vind.
Ett korrigerat årsmedelvärde beräknas av radonlaboratoriet utifrån mätperiodens längd och tidpunkt. Endast ett årsmedelvärde från en långtidsmätning godkänns av Strålsäkerhetsmyndigheten som underlag vid exempelvis försäljning eller myndighetskrav.
Vanliga placeringsfel som ger missvisande värden
Felaktig placering av radondosor är den vanligaste orsaken till att radonmätningen inte speglar verkliga förhållanden. Nedan beskrivs tre återkommande misstag.
Dosor i våtrum eller sällan använda utrymmen
Badrum och tvättstugor har hög luftomsättning på grund av frånluftsventilation. Enligt It-hälsa ger placering av radondosan i ett våtutrymme ett falskt lågt värde.
Rum som sällan används, till exempel gästrum eller förråd, representerar inte den radonhalt som hushållet exponeras för dagligen. Spårfilmsdosor ska placeras där faktisk vistelse sker.
Placering nära drag eller värmekällor
En dosa som placeras intill ett element, en kakelugn eller ett öppet fönster påverkas av luftrörelser och temperaturskillnader. Radonhalten mäts antingen för lågt eller för högt.
Som noterats ovan gäller ett minimiavstånd på 1,5 meter till sådana källor.
Fel registrering av start- och stopptid
Radonlaboratoriet beräknar det korrigerade årsmedelvärdet utifrån exakta start- och stoppdatum. Felaktig registrering av dessa tidpunkter leder till att beräkningen bygger på fel exponeringstid.
Datumen anges på det formulär som medföljer dosorna. Korrekt ifyllning krävs.
Vad resultatet säger om nästa steg
Ett mätresultat i Bq/m³ anger den genomsnittliga radonhalten under mätperioden. Beroende på om värdet ligger under eller över 200 Bq/m³ skiljer sig de rekommenderade åtgärderna.
När värdet ligger under eller över 200 Bq/m³
Ligger årsmedelvärdet under 200 Bq/m³ behövs inga omedelbara åtgärder. Ny mätning rekommenderas vart tionde år, eller vid ombyggnad och ventilationsändringar, enligt Boverket.
Överstiger radonhalten 200 Bq/m³ bör radonsänkande åtgärder vidtas. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det avgörande att orsaken reds ut innan åtgärd sätts in.
Vanliga källor till förhöjd halt i bostäder
De tre vanligaste källorna till radon inomhus är:
- Markradon som tränger in genom sprickor i bottenplattan och otätheter kring rörgenomföringar. Radon bildas när radium i marken sönderfaller.
- Blå lättbetong (blåbetong), ett byggnadsmaterial som innehåller uran och avger radon. Materialet användes i Sverige mellan 1929 och 1975.
- Hushållsvatten från bergborrade brunnar, där radon löst i vattnet frigörs vid tappning.
Radondöttrar, de fasta sönderfallsprodukterna av radon-222, fastnar på luftburna partiklar och kan vid inandning skada lungvävnaden. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dagar.
När radonexpert eller radonkonsult behövs
Vid radonhalter över 200 Bq/m³ rekommenderas kontakt med en certifierad radonkonsult eller radonexpert. En radonbesiktning identifierar källan och leder till ett åtgärdsförslag, exempelvis radonsug, förbättrad ventilation eller tätning mot marken.
Radonsanering kan i vissa fall berättiga till radonbidrag. Information om bidrag och gällande strålskyddsförordning finns hos Strålsäkerhetsmyndigheten.
Radonova och andra ackrediterade laboratorier erbjuder mätning och rådgivning.
Frequently asked questions
Hur många radondosor behöver man använda i en bostad för en tillförlitlig mätning?
Minst två radondosor krävs. En dosa ska placeras på varje bebott våningsplan, och i bostäder med fler än två vistelserum kan ytterligare dosor behövas.
Tumregeln är en dosa per 100 kvadratmeter bostadsyta, men minst två oavsett storlek.
I vilka rum bör radonmätning genomföras för att resultatet ska vara representativt?
Radonmätningen genomförs i de rum där mest tid tillbringas, framför allt sovrum och vardagsrum. Rum med kort vistelsetid, som badrum och förråd, ger inte representativa radonvärden och bör undvikas.
Vilken höjd över golvet är lämplig för att placera mätutrustningen under mätperioden?
Radondosan placeras i andningszonen, mellan 0,5 och 1,5 meter ovanför golvet. En hylla, byrå eller ett nattduksbord fungerar väl som underlag.
Dosan får inte ligga direkt på golvet.
Vilket avstånd bör man hålla till fönster, ytterväggar, ventiler och värmekällor vid placering?
Minst 1,5 meter till tilluftsdon, ytterdörrar, fönster och värmekällor krävs. Avståndet till frånluftsdon ska vara minst 0,5 meter.
Till vägg, golv och tak gäller minst 25 centimeter.
Kan man genomföra mätning i rum som sällan används, och hur påverkar det resultatet?
Mätning i sällan använda rum ger inte representativa värden för den faktiska exponeringen. Radonhalten i ett oanvänt gästrum kan avvika markant från de rum där hushållet vistas dagligen.
Dosorna placeras därför alltid i vistelserum.
Hur länge ska mätningen pågå och vilka förutsättningar behöver vara uppfyllda under perioden?
Långtidsmätning pågår i minst 60 dagar under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april.
Bostaden ska användas och ventileras på normalt vis under mätperioden.
Resultatet ger ett årsmedelvärde som kan jämföras med referensvärdet 200 Bq/m³.