Kan man testa sig för radonexponering? Frågan dyker upp regelbundet, och svaret kräver en nyansering.
Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas i sönderfallskedjan från uran via radium. Isotopen radon-222 har en halveringstid på 3,8 dagar och sönderfaller till så kallade radondöttrar, vilka fastnar i luftvägarna och avger joniserande strålning.
Det finns inget enkelt medicinskt test som kan bekräfta eller kvantifiera en persons tidigare radonexponering. I stället bedöms exponeringen indirekt genom mätning av radonhalten i bostaden.
Enligt Karolinska Institutet beräknas cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige orsakas av radon i bostäder. Det gör radon till den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) anger referensnivån 200 Bq/m³ för inomhusluft i bostäder. Radonmätning under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, är det tillförlitliga sättet att uppskatta den exponering som boende utsätts för.
Den som vill förstå sin situation kan besöka Radon hemmas kontaktsida för vägledning om hur radonhalten mäts och hanteras i bostadsmiljö.
Viktiga punkter
- Det saknas rutinmässiga blodprov eller vävnadsprov som kan påvisa radonexponering hos en enskild individ.
- Bostadens radonhalt, mätt i Bq/m³, används som proxy för att bedöma hur mycket radon de boende exponeras för.
- Långtidsmätning med spårfilm under eldningssäsongen ger det mest tillförlitliga årsmedelvärdet.
Det korta svaret: vad som kan och inte kan testas
Radonexponering lämnar inga unika biomarkörer i blodet eller urinen. Exponering bedöms därför genom mätning av radonhalten i inomhusmiljön, inte genom provtagning av kroppen.
Varför radonexponering inte brukar kunna bekräftas med ett enkelt persontest
Radondöttrar fastnar på slemhinnor och lungepitel, men de sönderfaller inom minuter till timmar. Inga stabila ämnen ackumuleras i mätbar mängd.
Ett blodprov kan inte skilja lungvävnadsskador orsakade av radon från skador med annan orsak.
Skillnaden mellan medicinsk bedömning och mätning av inomhusluft
En lungröntgen eller datortomografi kan påvisa förändringar, men inte fastställa att radon är orsaken. Sambandet är statistiskt, inte individuellt diagnostiskt.
Mätning av radon i bostäder är däremot en direkt och reproducerbar metod.
När exponering i stället bedöms via bostadens radonhalt
Genom att fastställa radonhalten i Bq/m³ och uppskatta vistelsetiden beräknas en totalexponering. Denna metod är den som Strålsäkerhetsmyndigheten och internationella organ som WHO rekommenderar.
Referensnivån 200 Bq/m³ gäller som riktvärde i svensk bostadsmiljö.
Varför radon är en hälsorisk i bostäder
Radon-222 är en ädelgas som bildas naturligt i berggrund och jord. Gasen är osynlig, luktfri och smaklös, vilket gör mätning till det enda sättet att identifiera förhöjda halter.
Radon-222, radium och sönderfallskedjan
Uran-238 sönderfaller via flera mellansteg till radium-226, som i sin tur bildar radon-222. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dygn.
Gasen transporteras med markluft och kan tränga in i byggnader genom sprickor i grundkonstruktionen.
Radondöttrar och joniserande strålning i luftvägarna
När radon-222 sönderfaller bildas kortlivade dotternuklider, bland annat polonium-218 och polonium-214. Dessa partiklar fäster vid dammkorn och aerosol.
Vid inandning fastnar de i luftvägarna och avger alfastrålning, en form av joniserande strålning med hög lokal energiöverföring.
Sambandet mellan långvarig exponering och lungcancer
Alfastrålningen kan skada DNA i lungepitelceller. Risken ökar med exponeringens storlek och varaktighet.
Enligt Karolinska Institutet uppskattas cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige bero på radonexponering i inomhusmiljöer. En kraftig samverkanseffekt mellan radon och rökning har dokumenterats.
Hur exponering bedöms genom radonmätning i bostaden
Mätning av radon i bostäder är den vedertagna metoden för att bedöma exponering. Valet av mätmetod och mätperiod avgör resultatets tillförlitlighet.
Långtidsmätning som underlag för årsmedelvärde
En långtidsmätning pågår i minst 60 dygn under eldningssäsongen, det vill säga 1 oktober till 30 april. Resultatet räknas om till ett uppskattat årsmedelvärde.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ger denna metod det mest tillförlitliga underlaget för att avgöra om radonhalten överskrider referensnivån.
Korttidsmätning och när den bara är vägledande
En korttidsmätning varar 2 till 10 dagar. Den ger en ögonblicksbild.
Resultatet kan inte användas för att fastställa årsmedelvärdet, men det fungerar som en indikation vid exempelvis husköp. Korttidsmätningens roll är vägledande, inte avgörande.
Spårfilm, radonmätare och krav på kalibrering
Den vanligaste tekniken vid långtidsmätning är spårfilmsdetektorer (passiva radonmätare). Spårfilmen registrerar alfapartiklar från radonsönderfall under mätperioden.
Laboratoriet avläser antal spår och beräknar radonhalten i Bq/m³. Mätinstrument och laboratorier bör vara ackrediterade och kalibrerade enligt SSM metodbeskrivning för att säkerställa mätnoggrannhet.
Så tolkas mätvärden och referensnivåer
Radonhalt uttrycks i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Referensnivån i Sverige är 200 Bq/m³ för befintliga bostäder.
Vad becquerel per kubikmeter innebär
Ett becquerel motsvarar ett radioaktivt sönderfall per sekund. Bq/m³ anger hur många sönderfallshändelser av radon som sker per sekund i en kubikmeter luft.
Ju högre värde, desto fler radondöttrar bildas i inomhusluften.
Referensnivån 200 Bq/m³ i svensk bostadsmiljö
Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket, Livsmedelsverket och Arbetsmiljöverket har gemensamt fastställt referensnivån 200 Bq/m³. Enligt Svensk Radonförening motsvarar detta gränsvärde även ungefär det som gäller vid arbetsplatser ovan jord vid en exponering under 1 800 timmar.
WHO rekommenderar en nivå på 100 Bq/m³ där det är genomförbart.
| Nivå (Bq/m³) | Bedömning |
|---|---|
| Under 100 | Låg radonhalt |
| 100–200 | Acceptabel, men åtgärder kan övervägas |
| Över 200 | Överskrider referensnivån; åtgärder rekommenderas |
När uppföljande mätning bör göras
En uppföljande mätning rekommenderas om den första mätningen visar värden nära eller över 200 Bq/m³. Detsamma gäller efter renovering som påverkar ventilation, täthet eller grundkonstruktion.
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar ny mätning vart tionde år eller efter större ombyggnad.
Vanliga källor till förhöjda halter inomhus
Förhöjda radonhalter i bostäder har tre huvudsakliga källor: markradon, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Markradon dominerar.
Markradon från mark och grundkonstruktion
Markradon är den källa som står för den största andelen förhöjda radonhalter i svenska bostäder. Radongas bildas i berggrund och jordlager och tränger in via sprickor, rörgenomföringar och otäta bjälklag.
Genomsläppliga jordarter som sand och grus ökar risken. Enligt SGU varierar markens radonrisk regionalt.
Blåbetong och förhöjt innehåll av radium
Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975 med alunskiffer som innehåller förhöjda halter av radium. Materialet avger radongas direkt i inomhusluften.
Bostäder med blåbetong kan ha förhöjda halter även om marknivån är låg. Enligt Boverket kan radon komma från väggar, mark eller vatten.
Radon i vatten från egen brunn
Bergborrade brunnar kan innehålla höga halter löst radon. Vid tappning och användning av vattnet frigörs gasen till inomhusluften.
Risken är störst i hushåll med egen vattenförsörjning från berggrund med högt uraninnehåll. Kommunalt vatten behandlas och utgör normalt inte en radonkälla.
Vad som görs när halten är för hög
Åtgärder vid förhöjda radonhalter beror på radonkällan. Rätt insats kan sänka halten till under referensnivån 200 Bq/m³.
Att sänka radonhalten med ventilation och tätning
Förbättrad luftomsättning genom mekanisk ventilation är ofta en förstahandsåtgärd. Tätning av sprickor och genomföringar i husgrunden minskar inläckage av markradon.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det viktigt att rätt orsak identifieras innan åtgärd sätts in.
Radonsanering med radonsug och andra åtgärder
En radonsug skapar undertryck under husgrunden och leder bort markluft innan den når inomhusmiljön. Metoden är effektiv vid markradon.
Vid blåbetong kan ökad ventilation eller byte av material vara aktuellt. Enligt Svensk Radonförening går höga radonhalter alltid att sänka, och kostnaderna är i de flesta fall begränsade i förhållande till fastighetens värde.
När ny mätning behövs efter åtgärd eller renovering
Efter genomförd radonsanering behövs en uppföljande mätning för att verifiera att åtgärden gett önskad effekt. Detsamma gäller efter fönsterbyte, tilläggsisolering eller ventilationsändring.
Radonova rekommenderar ny mätning inom fem år eller direkt efter renovering.
Vanliga frågor
Går det att se på prover om radon har orsakat skada?
Det finns inga vävnadsprover eller blodprover som specifikt påvisar radonorsakad skada. Lungcancer kan diagnostiseras genom bilddiagnostik och biopsi, men orsaken kan inte kopplas till radon på individnivå.
Sambandet är epidemiologiskt.
Kan en lungundersökning visa att besvär beror på radon?
En lungröntgen eller datortomografi kan visa förändringar i lungvävnad, men kan inte fastställa radon som specifik orsak. Radon ger inga unika symtom vid exponering.
Exponeringsgrad bedöms via bostadens radonhalt och vistelsetid.
När bör en bostad mätas på nytt?
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar ny radonmätning vart tionde år. Mätning bör även ske efter renovering som påverkar ventilation, grundkonstruktion eller fönster.
Har bostaden aldrig mätts är det motiverat att genomföra en långtidsmätning under kommande eldningssäsong.
Gäller samma regler i bostäder och på arbetsplatser?
Referensnivån 200 Bq/m³ gäller i både bostäder och på arbetsplatser. Vid arbetsplatser har Arbetsmiljöverket tillsynsansvar och verksamheten kan bli anmälningspliktig om radonhalten överskrider referensnivån och åtgärder inte genomförs.
I bostäder är det kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som kan kräva mätning.
Frequently asked questions
Vilka tester finns för att bedöma om jag har utsatts för radon över tid?
Det saknas kliniska tester som direkt mäter ackumulerad radonexponering hos en individ. I stället används bostadens radonhalt, multiplicerad med uppskattad vistelsetid, som mått på totalexponering.
Denna metod rekommenderas av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Går det att mäta radon i kroppen, eller bedöms exponering på andra sätt?
Radon och dess dotternuklider lämnar inga mätbara spår i blod eller urin som kan kopplas till en specifik exponeringsnivå. Bedömning sker genom mätning av inomhusluftens radonhalt.
Långtidsmätning med spårfilm ger det tillförlitligaste resultatet.
Hur kan man avgöra om radon i bostaden har påverkat hälsan?
Lungcancer orsakad av radon uppvisar inga kliniskt specifika drag som skiljer den från annan lungcancer. En läkare kan bedöma exponeringsrisk utifrån boendehistorik och uppmätta radonhalter.
Risken ökar vid kombinationen hög radonhalt och rökning.
Vilken typ av provtagning eller mätning rekommenderas i hemmet för att uppskatta tidigare exponering?
Långtidsmätning med spårfilmsdetektor under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) rekommenderas. Mätningen pågår i minst 60 dygn och resultatet räknas om till ett årsmedelvärde i Bq/m³.
Det är den metod som enligt SSM ger bäst underlag.
När bör man kontakta vården vid misstanke om långvarig exponering, och vilka undersökningar kan bli aktuella?
Vid dokumenterad långvarig vistelse i halter över 200 Bq/m³ kan det vara motiverat att kontakta vården, särskilt vid rökhistorik. En lågdos-datortomografi kan användas som screeningverktyg för lungförändringar.
Beslutet fattas i dialog med behandlande läkare utifrån individuell riskbedömning.
Hur tillförlitliga är olika metoder för att uppskatta exponering och vilka begränsningar finns?
Långtidsmätning med ackrediterad spårfilm ger hög tillförlitlighet vid korrekt utförande.
Korttidsmätningar ger en ögonblicksbild och kan inte ligga till grund för årsmedelvärde.
Ingen mätmetod kan kompensera för att radonhalten i en tidigare bostad är okänd. Detta begränsar den totala exponeringsbedömningen.