Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i marken genom sönderfallet av uran och radium. Gasen är osynlig, luktfri och omöjlig att upptäcka utan mätning.
I Sverige är referensvärdet för radonhalten i bostäder satt till 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter), och halter över denna nivå bör åtgärdas enligt Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Radon i inomhusluft bedöms orsaka cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige.
Frågan om vad som utgör en farlig nivå av radon berör alla som äger eller hyr en bostad. Radonhalten varierar kraftigt beroende på markförhållanden, byggnadsmaterial och ventilation.
En korrekt utförd långtidsmätning under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) ger det mest tillförlitliga resultatet. Den som vill veta mer om hur radon mäts och hanteras i praktiken kan besöka Radon hemmas kontaktsida för vägledning.
Viktiga punkter
- Radonhalter över 200 Bq/m³ i inomhusluft bör åtgärdas, och risken för lungcancer ökar linjärt med stigande halt och exponeringstid.
- Markradon är den vanligaste källan, men även blåbetong och hushållsvatten från egen brunn kan bidra till förhöjda radonhalter.
- En långtidsmätning med spårfilmsdosor under eldningssäsongen är den enda metoden som ger ett tillförlitligt årsmedelvärde.
När radonhalten blir en hälsorisk
Hälsorisken med radon ökar proportionellt med radonhalten och den tid en person exponeras. Sambandet mellan radonexponering och lungcancer är väl dokumenterat, och gränsen vid 200 Bq/m³ utgör den nivå där åtgärder anses nödvändiga i svenska bostäder.
Vad 200 Bq/m³ betyder i svenska bostäder
Referensnivån 200 Bq/m³ anger det högsta acceptabla årsmedelvärdet för radonhalten i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde. Värdet är fastställt i strålskyddsförordningen (2018:506) och baseras på en samlad bedömning av hälsorisker, ekonomiska konsekvenser och tekniska möjligheter.
Radonhalten mäts i becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Ett becquerel motsvarar ett radioaktivt sönderfall per sekund.
Vid 200 Bq/m³ sker alltså 200 sönderfall per sekund i varje kubikmeter luft.
Hur risk ökar vid långvarig radonexponering
Risken med radon betraktas som linjär, vilket innebär att en radonhalt på 400 Bq/m³ medför dubbelt så stor risk som 200 Bq/m³, enligt SGU. Det finns ingen känd tröskel under vilken radon är helt riskfritt.
Exponeringstiden spelar en avgörande roll. En person som tillbringar större delen av dygnet i en bostad med förhöjda radonvärden utsätts för en betydligt högre kumulativ dos än någon som bara vistas där kortare perioder.
Det tar minst 15 år att utveckla radonrelaterad lungcancer, enligt Radea.
Sambandet mellan radon och lungcancer
Radon i inomhusluft är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter tobaksrökning. Cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige kopplas till radonexponering, enligt Radonova.
Risken är särskilt förhöjd för rökare, eftersom tobaksrök och radon har en multiplikativ effekt på lungvävnaden. Joniserande strålning från radondöttrar skadar cellernas DNA i lungornas slemhinnor.
Skadan är irreversibel och ackumuleras över tid.
Vad radon är och varför det inte märks
Radon är en naturligt förekommande ädelgas som bildas i sönderfallskedjan från uran-238 via radium-226. Gasen saknar färg, lukt och smak, vilket gör den omöjlig att upptäcka med mänskliga sinnen.
Radon-222 i sönderfallskedjan från uran och radium
Den isotop som är relevant för inomhusmiljön är radon-222. Den bildas när radium-226 sönderfaller i berggrund och jordlager.
Uran-238 finns naturligt i de flesta bergarter, men halterna varierar. Radon-222 har en halveringstid på 3,8 dygn.
Under den tiden kan gasen transporteras från marken in i en byggnad. Väl inomhus sönderfaller radon-222 vidare till fasta radioaktiva ämnen.
Radondöttrar, halveringstid och strålning i lungorna
När radon-222 sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, bland annat polonium-218 och polonium-214. Dessa kortlivade isotoper fäster vid dammpartiklar och aerosoler i luften.
Vid inandning fastnar de i luftvägarna. Radondöttrarna avger alfastrålning, en form av joniserande strålning med hög energi.
Alfapartiklarna tränger inte genom huden, men i lungorna träffar de celler på nära håll och kan skada DNA. Det är denna mekanism som ligger bakom den förhöjda risken för lungcancer, enligt Boverket.
Varför radon inte kan upptäckas utan mätning
Radon är en ädelgas. Den reagerar inte kemiskt med andra ämnen och avger ingen lukt eller synlig indikation.
Det enda sättet att fastställa radonhalten i en bostad är genom mätning med avsedda instrument, exempelvis spårfilmsdosor. Inga symtom uppträder vid kort exponering.
Hälsoeffekterna visar sig först efter många års kontinuerlig exponering.
Var radon i bostäder kommer ifrån
Radon i bostäder har tre huvudsakliga källor: marken under och kring byggnaden, byggnadsmaterial av uranrik lättbetong samt hushållsvatten från egen brunn. Markradon är den dominerande källan i Sverige.
Radon från marken och byggnadens grund
Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter inomhus, enligt Karolinska Institutet. Radongas tränger in i byggnader genom sprickor i grunden, otäta rörgenomföringar och dräneringsrör.
Tryckskillnaden mellan inomhusluften och marken driver in gasen. Byggnader med källare eller platta på mark är särskilt utsatta.
Grusåsar och moräner med hög genomsläpplighet kan generera höga radonhalter.
Blåbetong och lättbetong som källa i äldre hus
Blåbetong, en uranrik lättbetong, tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet användes i väggar, bjälklag och innerväggar.
Det avger både radongas och gammastrålning. Referensnivån för gammastrålning från byggnadsmaterial är 1,0 mSv/år enligt strålskyddsförordningen.
I hus med blåbetong kan radonhalten vara förhöjd även om marken inte är radonrik. Identifiering av blåbetong kräver ofta gammamätning av byggnadsdelarna.
Hushållsvatten från egen brunn
Vatten från bergborrade brunnar kan innehålla höga halter av radon. När vattnet används, exempelvis vid dusch eller disk, avgår radongas till inomhusluften.
Enligt Livsmedelsverket bör vatten från enskilda brunnar med radonhalt över 1 000 Bq/l inte användas som dricksvatten. Radon i vatten utgör främst en risk via inandning, inte via förtäring.
Så mäts radonhalten korrekt
Radonmätning utförs med standardiserade metoder som följer Strålsäkerhetsmyndighetens riktlinjer. Valet mellan långtidsmätning och korttidsmätning beror på syftet, och resultaten uttrycks i Bq/m³ som årsmedelvärde.
Långtidsmätning under eldningssäsong
Långtidsmätning är den enda metoden som ger ett tillförlitligt årsmedelvärde. Mätningen pågår i minst två månader under eldningssäsongen, det vill säga perioden 1 oktober till 30 april.
Under denna period är bostäder mer täta och ventilationen lägre. Det ger representativa värden.
Spårfilmsdosor placeras i bostadens mest använda utrymmen. Minst två dosor rekommenderas: en i vardagsrum eller sovrum och en i eventuellt källarutrymme.
Korttidsmätning och när den kan användas
Korttidsmätning pågår i cirka 7 till 14 dagar och ger en indikation på radonhalten. Metoden är användbar vid husköp eller som en snabb screening.
Resultatet kan inte likställas med ett årsmedelvärde, enligt Hyresgästföreningen. Vid förhöjda korttidsvärden bör en kompletterande långtidsmätning genomföras.
Spårfilmsdosor och tolkning av resultat
Spårfilmsdosor är den vanligaste mätmetoden för långtidsmätning. Dosorna registrerar alfapartiklar från radon och dess sönderfallsprodukter som spår i en plastfilm.
Efter mätperioden skickas dosorna till ett ackrediterat laboratorium för analys. Resultatet redovisas som radonhalt i Bq/m³.
Värden under 200 Bq/m³ kräver normalt inga åtgärder. Radonhalten bör ändå hållas så låg som rimligt möjligt.
Referensvärden och myndighetskrav i Sverige
Flera svenska myndigheter har gemensamt fastställt referensnivåer och gränsvärden för radon. Kraven varierar beroende på om det gäller bostäder, arbetsplatser eller dricksvatten.
Referensnivå för bostäder enligt Strålsäkerhetsmyndigheten
Referensnivån för radon i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Nivån är angiven i strålskyddsförordningen (2018:506).
Halter över referensnivån bör åtgärdas. Fastighetsägare har ansvar för att radonhalten hålls så låg som rimligt möjligt, enligt SSM.
Boverkets regler för nya byggnader
Enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) är 200 Bq/m³ ett bindande gränsvärde för nya byggnader. Nyproduktion som överskrider denna halt uppfyller inte kraven i byggreglerna.
Ansvaret ligger hos den som uppför byggnaden.
| Område | Nivå | Typ |
|---|---|---|
| Befintliga bostäder | 200 Bq/m³ | Referensnivå |
| Nya byggnader | 200 Bq/m³ | Gränsvärde |
| Arbetsplatser (ovan jord) | ~200 Bq/m³ vid 1 800 h/år | Gränsvärde |
| Dricksvatten, enskild brunn | 1 000 Bq/l | Riktvärde |
| Gammastrålning, byggnadsmaterial | 1,0 mSv/år | Referensnivå |
Skillnader mellan bostäder, arbetsplatser och dricksvatten
På arbetsplatser uttrycks gränsvärdena som totalexponering per år (Bq·h/m³). Vid normalt heltidsarbete om 1 800 timmar per år motsvarar gränsvärdet ungefär 200 Bq/m³, enligt Svensk Radonförening.
Verksamheter som trots åtgärder har halter över referensnivån ska anmälas till SSM. För dricksvatten gäller separata regler.
Dricksvattenproducenter har ett gränsvärde på 100 Bq/l, fastställt av Livsmedelsverket.
Hur radonhalten kan sänkas
Förhöjda radonhalter kan åtgärdas. Valet av metod beror på radonkällan: markradon, byggnadsmaterial eller vatten.
Ventilation och tätning som första åtgärder
Förbättrad ventilation är ofta den enklaste första åtgärden. Genom att öka luftomsättningen späds radonhaltig inomhusluft ut med uteluft.
Tätning av sprickor och otätheter i grunden minskar inströmningen av markradon. Åtgärderna kan räcka vid måttligt förhöjda halter.
Vid radonhalter som är betydligt över 200 Bq/m³ behövs ofta mer riktade insatser.
Radonsug och radonbrunn vid markradon
Radonsug skapar ett undertryck under bottenplattan, vilket hindrar radongas från att tränga in i byggnaden. Metoden är effektiv vid markradon och kan ofta sänka radonhalten med 80 till 90 procent, enligt Svensk Radonförening.
En radonbrunn fungerar på liknande sätt men installeras utanför byggnaden. Den suger luft från marken i närheten av grunden.
Båda metoderna kräver fläkt och elförbrukning.
Uppföljande mätning efter radonsanering
Efter genomförd radonsanering är en uppföljande mätning nödvändig. Mätningen bör vara en ny långtidsmätning under eldningssäsongen för att bekräfta att radonhalten sjunkit under 200 Bq/m³.
Regelbunden kontroll rekommenderas, särskilt om förutsättningarna i byggnaden förändras genom renovering eller ombyggnad.
Frequently asked questions
Vilka radonhalter inomhus anses vara oacceptabla enligt svenska riktvärden?
Radonhalter över 200 Bq/m³ som årsmedelvärde anses oacceptabla i svenska bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde. Fastighetsägare har skyldighet att vidta åtgärder för att sänka halterna under denna nivå.
Hur påverkar vistelsetid och radonhalt den totala risken för hälsan?
Risken ökar med både radonhaltens storlek och den totala vistelsetiden. En person som tillbringar stora delar av dygnet i en bostad med exempelvis 400 Bq/m³ löper dubbelt så stor risk jämfört med 200 Bq/m³.
Det tar minst 15 år innan radonrelaterad lungcancer utvecklas.
Vid vilka uppmätta nivåer bör omedelbara åtgärder vidtas för att sänka radonhalten?
Alla radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³ bör åtgärdas. Vid kraftigt förhöjda värden, exempelvis över 1 000 Bq/m³, bör åtgärder prioriteras skyndsamt.
Ventilationsförbättringar kan ge snabb effekt medan radonsug installeras.
Hur går en korrekt radonmätning till och hur länge behöver den pågå för att vara tillförlitlig?
En korrekt radonmätning utförs med spårfilmsdosor som placeras ut i minst två månader under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april). Dosorna analyseras därefter av ett ackrediterat laboratorium.
Korttidsmätningar på 7 till 14 dagar ger en indikation men kan inte ersätta långtidsmätningen.
Vilka symtom eller hälsorisker är kopplade till långvarig exponering för förhöjda radonhalter?
Radon ger inga omedelbara symtom. Den allvarligaste hälsorisken är lungcancer, som kan utvecklas efter 15 år eller mer av kontinuerlig exponering.
Cirka 500 fall av lungcancer per år i Sverige bedöms vara orsakade av radon i inomhusluft.
Vilka är de vanligaste orsakerna till förhöjda radonhalter i bostäder och arbetsplatser?
Markradon är den dominerande källan, där gasen tränger in genom sprickor och otätheter i grunden.
Blåbetong i äldre byggnader bidrar med både radon och gammastrålning.
Vatten från bergborrade brunnar med hög radonhalt kan också höja radonkoncentrationen i inomhusluften.