Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i berggrunden vid sönderfall av uran och radium. Gasen är osynlig och luktfri.
När radon ansamlas i inomhusluft kan den orsaka lungcancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten beräknas radon i bostäder ligga bakom cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket gör gasen till den näst största orsaken till lungcancer efter rökning.
Risken ökar med både radonhalt och exponeringstid. Sambandet mellan radon och lungcancer är väl dokumenterat i epidemiologiska studier.
Radon i inomhusluft utgör ett folkhälsoproblem som berör hundratusentals svenska bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten har uppskattat att närmare 400 000 bostäder i Sverige har radonhalter som överstiger referensvärdet 200 Bq/m³.
Det enda sättet att avgöra om en bostad har förhöjda radonhalter är att genomföra en radonmätning. Den som vill ta reda på radonhalten i sitt hem och förstå hur problemet hanteras kan besöka Radon hemma för vägledning om mätning och åtgärder.
Viktiga punkter
- Radon i bostäder orsakar cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige, och risken ökar med halterna i inomhusluften samt hur länge exponeringen pågår.
- Rökare löper upp till 25 gånger högre risk att utveckla radonrelaterad lungcancer jämfört med personer som aldrig rökt.
- En radonmätning under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) är enda sättet att fastställa om radonhalten i en bostad överstiger referensvärdet 200 Bq/m³.
Så uppstår skadan i lungorna
Skademekanismen vid radonexponering är kopplad till gasens sönderfallskedja och den alfastrålning som sönderfallsprodukterna avger inuti lungvävnaden. Processen börjar med att radon-222 bildas i marken.
Radondöttrar fastnar i luftvägarna och avger joniserande strålning som skadar cellernas DNA.
Radon-222, radium och sönderfallskedjan
Radon-222 är den isotop av radon som har störst betydelse för inomhusmiljön. Den bildas när radium-226 sönderfaller.
Radium-226 ingår i sin tur i sönderfallskedjan från uran-238. Halveringstiden för radon-222 är 3,8 dygn, vilket ger gasen tillräcklig tid att transporteras från marken in i byggnader innan den sönderfaller vidare.
Radondöttrar, alfastrålning och joniserande strålning
När radon-222 sönderfaller bildas kortlivade radioaktiva isotoper av polonium, bly och vismut. Dessa så kallade radondöttrar har halveringstider under en halvtimme.
De är positivt laddade metalljoner som fäster vid dammpartiklar och aerosoler i luften. Vid vidare sönderfall avger de alfastrålning, en form av joniserande strålning som har kort räckvidd men hög energi.
Inandning av radon i inomhusluft
Själva radongasen är en ädelgas och stannar inte kvar i lungorna vid inandning utan följer med utandningsluften. Det är radondöttrarna som utgör den primära hälsorisken.
När partiklar med radondöttrar inandas fastnar de i lungornas slemhinnor. Där sönderfaller de och avger alfastrålning direkt mot lungvävnaden, vilket kan orsaka DNA-skador i cellerna.
Skadorna kan i sin tur leda till okontrollerad celltillväxt och slutligen lungcancer.
Varför risken ökar med halt och tid
Sambandet mellan radonexponering och lungcancer är dosberoende. Risken bestäms av radonhalten i inomhusluften multiplicerad med den tid som en person vistas i den miljön.
Radonhalt, exponeringstid och samlad radonexponering
Studier i bostadsmiljöer visar att risken för lungcancer ökar med 16 procent per 100 Bq/m³ vid långvarig exponering. Med “långvarig exponering” avses den genomsnittliga radonhalten under de senaste 20 åren.
Det tar normalt mellan 15 och 40 år från exponeringsstart till dess att lungcancer kan påvisas. Ju fler timmar per dygn och ju fler år en person tillbringar i förhöjda radonhalter, desto större blir den samlade dosen.
Vad Bq/m3 betyder i praktiken
Bq/m³ (becquerel per kubikmeter) anger hur många radioaktiva sönderfall som sker per sekund i en kubikmeter luft. Enheten är internationellt standardiserad.
En radonhalt på 100 Bq/m³ innebär att 100 radonatomer sönderfaller varje sekund i varje kubikmeter inomhusluft.
Referensvärdet 200 Bq/m³ enligt svenska regler
Referensvärdet i Sverige är 200 Bq/m³ för bostäder, fastställt av Strålsäkerhetsmyndigheten och förankrat i Boverkets byggregler. Ligger radonhalten över detta värde rekommenderas åtgärder.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten skulle en sänkning av radonhalten i alla bostäder över 200 Bq/m³ till nivåer runt 100 Bq/m³ på sikt kunna förhindra omkring 200 lungcancerfall per år.
Rökningens betydelse för sjukdomsrisken
Rökning och radon har en multiplikativ effekt på lungcancerrisken. Av de 500 årliga radonrelaterade lungcancerfallen i Sverige är ungefär 450 kopplade till kombinationen rökning och radon, medan cirka 50 fall drabbar icke-rökare.
Varför rökare drabbas hårdare
Tobaksrök skadar lungvävnaden och försämrar lungornas förmåga att rensa bort partiklar. Radondöttrar som fäster vid rökpartiklar får en särskilt effektiv transportväg in i de djupare luftvägarna.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är risken att drabbas av radonrelaterad lungcancer 25 gånger högre för rökare jämfört med personer som aldrig rökt. Den mest effektiva enskilda åtgärden för att minska radonrisken hos en rökare är att sluta röka.
Radonhalten i bostaden bör dock fortfarande hållas under 200 Bq/m³.
Riskbilden för icke-rökare
Icke-rökare som utsätts för förhöjda radonhalter löper också en ökad risk för lungcancer, om än betydligt lägre än rökare i absoluta tal. Av de cirka 500 fallen per år i Sverige är ungefär 50 icke-rökare.
Risken är reell och motiverar radonmätning oavsett rökvanor.
Radon orsakar lungcancer även utan tobaksrök
Radon orsakar lungcancer som en oberoende riskfaktor. Det innebär att även i en bostad helt fri från tobaksrök leder långvarig exponering för höga radonhalter till en förhöjd risk för lungcancer.
Sambandet är fastställt genom epidemiologiska studier i både gruvor och bostadsmiljöer.
Var radon i bostäder kommer ifrån
Radon i bostäder har tre huvudsakliga källor: marken under och kring byggnaden, vissa byggmaterial samt hushållsvatten. Ventilationens utformning påverkar i vilken grad gasen ansamlas inomhus.
Markradon och källare nära markkontakt
Markradon är den vanligaste källan till förhöjda radonhalter i svenska bostäder. Gasen bildas i berggrund och jordlager och transporteras uppåt genom porer och sprickor.
Byggnader med källare eller platta på mark har direkt kontakt med marken, och radon kan tränga in genom sprickor i grunden, rörgenomföringar och otäta golvkonstruktioner. Undertryck inomhus, som uppstår vid uppvärmning och mekanisk ventilation, förstärker inflödet.
Blå lättbetong och andra byggmaterial
Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades av alunskiffer och användes som byggmaterial i svenska bostäder fram till mitten av 1970-talet. Materialet innehåller radium och avger radon kontinuerligt.
Enligt 1177 Vårdguiden finns blåbetong i ett stort antal äldre fastigheter. Andra byggmaterial kan också avge viss radon, men blåbetong är den klart dominerande materialkällan.
Hushållsvatten som källa till radon i inomhusluft
Radon kan finnas löst i grundvatten, särskilt i bergborrade brunnar. När vattnet används vid duschning, disk och tvätt avgår radon till inomhusluften.
Risken med att dricka radonhaltigt vatten är liten jämfört med den inandningsrelaterade risken. Hushåll med egen brunn bör testa vattnet, särskilt om bostaden ligger i områden med uranrik berggrund.
Hur radon mäts och tolkas
Radon kan inte ses, luktas eller kännas. En radonmätning är enda sättet att fastställa halten i en bostad.
Mätningen ger ett värde i Bq/m³ som jämförs med referensvärdet 200 Bq/m³.
Varför radonmätning är enda säkra sättet att upptäcka problemet
Eftersom radon är en ädelgas utan färg, lukt eller smak är det omöjligt att bedöma radonhalten utan mätning. Grannar kan ha helt olika radonnivåer beroende på markförhållanden, byggnadskonstruktion och ventilation.
Enligt Jönköpings kommun är mätning det enda tillförlitliga sättet att upptäcka radon i en bostad.
Eldningssäsong och långtidsmätning mellan 1 oktober och 30 april
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att radonmätning genomförs som långtidsmätning under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april. Mätperioden bör vara minst två månader.
Under eldningssäsongen är fönster och dörrar oftare stängda, vilket ger ett mer representativt årsmedelvärde. Korttidsmätningar ger en indikation men kan inte ersätta en långtidsmätning för att fastställa årsmedelvärdet.
När ett radontest bör följas av åtgärder
Om mätresultatet överstiger 200 Bq/m³ rekommenderas åtgärder för att sänka radonhalten. Vanliga åtgärder inkluderar:
- Installation av radonsug eller radonbrunn under byggnaden
- Förbättrad ventilation
- Tätning av sprickor och genomföringar i grunden
- Sanering eller inkapsling av blå lättbetong
Även vid halter mellan 100 och 200 Bq/m³ kan åtgärder vara motiverade, eftersom det inte finns någon helt riskfri nivå av radonexponering.
Sjukdomsbild, upptäckt och behandling
Lungcancer orsakad av radon skiljer sig inte symtommässigt från lungcancer med andra orsaker. Sjukdomen utvecklas långsamt och upptäcks ofta i ett sent skede, vilket påverkar behandlingsmöjligheterna.
Varför lungcancer märks sent
Lungcancer ger sällan symtom i tidiga stadier. Vanliga tecken som hosta, andfåddhet och viktnedgång uppträder ofta först när tumören har vuxit eller spridit sig.
Enligt Cancerfonden är de flesta som diagnostiseras med lungcancer mellan 60 och 80 år. Den långa latenstiden, 15 till 40 år från radonexponering till diagnos, gör kopplingen till radon svår att identifiera utan kunskap om bostadens radonhistorik.
Småcellig lungcancer och andra typer av lungcancer
Lungcancer delas in i två huvudgrupper: icke-småcellig lungcancer (NSCLC) och småcellig lungcancer (SCLC). Radonexponering har kopplats till båda typerna.
Småcellig lungcancer är särskilt aggressiv och har historiskt observerats i högre frekvens bland gruvarbetare som exponerats för höga radonnivåer. Icke-småcellig lungcancer är den vanligaste formen totalt sett.
Kirurgi, strålbehandling och riktad terapi
Behandlingsalternativen vid lungcancer beror på tumörtyp, stadium och patientens allmäntillstånd. De tre huvudsakliga behandlingsformerna är:
- Kirurgi vid lokaliserade tumörer som inte spridit sig
- Strålbehandling som kan användas ensamt eller i kombination med kemoterapi
- Riktad terapi som angriper specifika genetiska förändringar i tumörcellerna
Tidig upptäckt förbättrar prognosen avsevärt.
Frequently asked questions
Vad händer i lungorna när man andas in radon och dess sönderfallsprodukter?
Radongasen i sig passerar genom lungorna utan att fastna, eftersom radon är en ädelgas. Det är de kortlivade sönderfallsprodukterna, radondöttrar som polonium-218 och polonium-214, som fäster vid partiklar i luften och fastnar i lungvävnaden.
Där avger de alfastrålning som skadar cellernas DNA och kan initiera cancerutveckling.
Vilka nivåer av radonexponering innebär en förhöjd risk för lungcancer?
Det finns ingen helt säker nivå. Risken ökar linjärt med radonhalten, och studier visar en riskökning på 16 procent per 100 Bq/m³ vid långvarig exponering.
Det svenska referensvärdet på 200 Bq/m³ anger en nivå där åtgärder rekommenderas, men risken är inte noll under detta värde.
Hur lång tid tar det innan radonexponering kan leda till lungcancer?
Latenstiden är lång. Det tar normalt mellan 15 och 40 år från exponering till dess att lungcancer kan påvisas.
Den relevanta exponeringen är den genomsnittliga radonhalten i bostaden under de senaste 20 åren.
Varför ökar kombinationen av rökning och radon risken för lungcancer så kraftigt?
Rökning och radon har en multiplikativ effekt. Tobaksrök skadar slemhinnor och försämrar lungornas självrensning, vilket gör att radondöttrar stannar längre i lungvävnaden.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är risken för rökare 25 gånger högre än för personer som aldrig rökt. 450 av 500 årliga radonrelaterade lungcancerfall drabbar rökare eller före detta rökare.
Vilka miljöer och bostadstyper är mest förknippade med förhöjda radonhalter?
Bostäder med direkt markkontakt, som hus med källare eller platta på mark, är mest utsatta för markradon. Äldre hus byggda med blå lättbetong (fram till 1975) kan ha materialbaserade radonkällor.
Hushåll med bergborrade brunnar kan dessutom få radon i inomhusluften via hushållsvattnet.
Vilka åtgärder kan minska risken för lungcancer kopplad till radon i hemmet?
Den viktigaste åtgärden är att genomföra en radonmätning under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april.
Om radonhalten överstiger 200 Bq/m³ bör åtgärder som installation av radonsug, förbättrad ventilation eller tätning av sprickor i grunden genomföras.
Rökare bör dessutom sluta röka, eftersom det drastiskt minskar den samlade risken.