Är radon farligt för barn? Frågan är relevant för varje hushåll med yngre familjemedlemmar.
Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt i marken när grundämnet uran sönderfaller via radium. Gasen är luktfri, osynlig och kan ansamlas i inomhusluft.
Barn som exponeras för radongas under lång tid riskerar att påverkas mer än vuxna, bland annat eftersom deras lungor fortfarande utvecklas och de andas snabbare i förhållande till sin kroppsvikt. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i inomhusluft uppskattningsvis 500 lungcancerfall per år i Sverige.
Forskningen har i huvudsak studerat vuxna, och det vetenskapliga underlaget för barn specifikt är begränsat. Det som är klarlagt är att långvarig radonexponering ökar risken för lungcancer och att den risken stiger med både halt och tid.
Referensvärdet i Sverige ligger på 200 Bq/m³ för bostäder. Genom att mäta radon och vid behov vidta åtgärder kan radonhalten sänkas till säkrare nivåer.
Den som vill veta mer om mätning och åtgärder kan besöka Radon hemmas webbplats, där information om hur radon mäts och hanteras samlas.
Viktiga slutsatser
- Barn kan vara känsligare för radon eftersom deras lungor utvecklas, men det vetenskapliga underlaget är begränsat.
- Referensvärdet i Sverige är 200 Bq/m³, och radonhalten i en bostad bör mätas med långtidsmätning under eldningssäsong.
- Effektiva åtgärder som förbättrad ventilation, radonsug och tätning kan sänka radonhalten avsevärt.
Vad forskningen säger om barns risk
Forskning om radonexponering och hälsoeffekter har i första hand genomförts på vuxna, ofta gruvarbetare och bostadsinnehavare. Kunskapen om hur radon påverkar barn specifikt är därför inte lika välunderbyggd.
Flera faktorer talar dock för att risken bör tas på allvar redan i tidig ålder.
Vad som är fastslaget om radonexponering
Radon i inomhusluft är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter tobaksrökning. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon orsakar omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige.
Strålningen sker när radon och dess sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar, andas in och fastnar i lungvävnaden. Sambandet är dosrelaterat: ju högre halt och ju längre exponeringstid, desto större risk.
Vad som är känt och okänt om barn
Det finns inget vetenskapligt underlag som visar att barn skulle ha lägre risk än vuxna. Tvärtom pekar flera faktorer på att barn kan vara mer sårbara.
Barns lungor är under utveckling, och de har en högre andningsfrekvens i relation till sin kroppsstorlek, vilket innebär att en större dos radioaktiva partiklar kan nå lungvävnaden.
Enligt en sammanställning från Hemkomfort skapar långvarig exponering redan från ung ålder en högre risk för lungcancer senare i livet. Samtidigt saknas det studier specifikt utformade för att kvantifiera barns risk jämfört med vuxnas.
En dansk studie från Kræftens Bekæmpelse har visat kopplingar mellan hög radonhalt i bostaden och ökad risk för akut lymfatisk leukemi hos barn.
Kopplingen till lungcancer över tid
Lungcancer till följd av radonexponering utvecklas över lång tid. Det tar minst 15 år från exponering till sjukdomsutveckling.
Barn som växer upp i bostäder med förhöjda radonhalter ackumulerar därmed en längre total exponeringstid under sin livstid. Det innebär att den sammanlagda dosen kan bli betydligt högre jämfört med en person som först exponeras i vuxen ålder.
Därför är radon skadligt i inomhusluft
Radon som ädelgas är i sig kemiskt inert. Det är den joniserande strålning som uppstår vid sönderfallet som utgör hälsorisken.
Skadan orsakas av alfapartiklar som frigörs när radon och dess sönderfallsprodukter bryts ned i luftvägarna.
Radon-222, radium och sönderfallskedjan
Radon-222 är den isotop som har störst betydelse för inomhusluft. Den bildas i sönderfallskedjan från uran-238 via radium-226.
Halveringstiden för radon-222 är cirka 3,8 dygn. Under den tiden kan gasen transporteras från marken, genom sprickor i husgrunden och vidare in i inomhusluften.
Radon tillhör ädelgaserna och reagerar inte kemiskt med andra ämnen, men det sönderfaller radioaktivt.
Radondöttrar och påverkan på lungvävnad
När radon-222 sönderfaller bildas fasta radioaktiva isotoper, så kallade radondöttrar, bland annat polonium-218 och polonium-214. Dessa partiklar fastnar på damm och aerosoler i luften.
Vid inandning deponeras de i luftrör och lungor, där de avger alfastrålning som kan skada cellernas DNA. Det är denna strålning som kan leda till lungcancer.
Radondöttrarna, inte radon i sig, står för den största andelen av stråldosen till lungorna.
Radon i luften jämfört med radon i vatten
Radon förekommer både i inomhusluft och i hushållsvatten. Den största hälsorisken kommer från inandning av radonhaltig luft.
Radon i vatten bidrar till inomhushalten genom avgasning, till exempel vid duschning och tvätt. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ger en radonhalt på 1 000 Bq/l i vatten ett tillskott på cirka 100 Bq/m³ i inomhusluften.
Att dricka vatten med radon bedöms inte vara den primära hälsorisken, men för små barn blir stråldosen per kilogram kroppsvikt högre eftersom de dricker mer vatten i förhållande till sin vikt.
När nivån blir ett problem i bostaden
Radonhalten i en bostad avgör hur stor hälsorisken är. Risken ökar linjärt med halten, och det finns ingen helt säker nedre gräns.
Referensvärdet fungerar som en praktisk gräns för när åtgärder bör vidtas.
Referensvärdet 200 Bq/m³ i Sverige
Referensnivån för radon i bostäder, skolor och förskolor är 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter), fastställd av Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Boverket och Livsmedelsverket.
Radonhalter över denna nivå behöver åtgärdas. Referensvärdet gäller som årsmedelvärde.
Boverket uppskattar att uppemot 250 000 villor i Sverige har radonhalter som överstiger gränsen.
Hur radonhalt och exponeringstid samverkar
Risken beror på kombinationen av radonhalt och tid. En bostad med 400 Bq/m³ under tio år ger en högre ackumulerad dos än en bostad med 100 Bq/m³ under samma period.
Sambandet är linjärt utan tröskeleffekt. Barn som vistas i bostaden hela dygnet, till exempel spädbarn och förskolebarn, får en längre daglig exponeringstid än vuxna som tillbringar delar av dagen på arbetsplatsen.
Rökning som förstärker radonrisk
Kombinationen av rökning och radonexponering medför en samverkanseffekt som mångdubblar risken för lungcancer. Även passiv rökning i kombination med förhöjda radonhalter utgör en ökad risk.
I hushåll med barn är det därför extra angeläget att varken rökning eller förhöjda radonhalter förekommer inomhus.
Var radon i hus kommer ifrån
Radon i hus har tre huvudsakliga källor: marken under och runt byggnaden, byggnadsmaterial och hushållsvatten. Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter.
Markradon och otätheter i grundkonstruktionen
Radon bildas i marken från radium och transporteras uppåt genom jordlager och berggrund. Gasen tränger in i byggnader via sprickor, fogar och genomföringar i grundkonstruktionen.
Undertryck i byggnaden, orsakat av ventilation och temperaturskillnader, suger in markluft genom otätheter. Alla marktyper kan innehålla radon, men risken varierar beroende på berggrund och jordart.
Blå lättbetong och äldre byggmaterial
Blå lättbetong (blåbetong) tillverkades i Sverige mellan 1929 och 1975. Materialet innehåller alunskiffer med förhöjda halter av radium, vilket gör att det avger radon.
Bostäder byggda med blåbetong i väggar eller bjälklag kan ha förhöjda radonhalter även utan markradonproblem. Identifiering av blåbetong kräver ibland en gammaspektrometrisk mätning.
Hushållsvatten från egen brunn
Hushåll med egen bergborrad brunn kan ha radon i vattnet. Halten varierar kraftigt beroende på berggrundens sammansättning.
Radon avgasas från vattnet vid tappning, duschning och diskning, vilket höjer radonhalten i inomhusluften. Radonhaltigt vatten bör analyseras separat, och åtgärder övervägas vid halter över 1 000 Bq/l.
Hur radon mäts på rätt sätt
Radonmätning är det enda sättet att avgöra om en bostad har förhöjda radonhalter. Mätningen sker med radondosor som registrerar radonhalten under en bestämd period.
Varför långtidsmätning ger säkrast årsmedelvärde
Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar långtidsmätning under minst 60 dagar. Radonhalten varierar med väder, ventilation och årstid, vilket gör att en kort mätning kan ge missvisande resultat.
Långtidsmätning ger ett tillförlitligt årsmedelvärde i Bq/m³ som kan jämföras med referensvärdet 200 Bq/m³.
Eldningssäsong och placering av dosor
Mätningen bör utföras under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april. Under denna period är fönster och dörrar oftare stängda, och uppvärmningen skapar undertryck som drar in markluft.
Dosorna placeras i rum där boende vistas mest, exempelvis sovrum och vardagsrum. De ska placeras minst 25 cm från yttervägg och 1,5 meter över golv.
När en kortare mätning kan användas
Korttidsmätning, från några dagar till ett par veckor, kan ge en indikation vid exempelvis husköp eller efter genomförd åtgärd. Resultatet är inte juridiskt bindande som årsmedelvärde.
En korttidsmätning kan motivera en uppföljande långtidsmätning om den visar halter nära eller över referensvärdet.
Åtgärder som sänker radonhalten
När radonkällan har identifierats kan riktade åtgärder vidtas. Valet av metod beror på om radonet kommer från mark, byggnadsmaterial eller vatten.
Förbättrad ventilation
Ökad luftomsättning späder ut radonhalten i inomhusluften. Installation eller uppgradering av mekanisk ventilation, till exempel från- och tilluftssystem med värmeåtervinning, är en effektiv åtgärd vid radon från blåbetong och byggnadsmaterial.
Ventilationen bör dimensioneras så att den ger tillräckligt luftflöde utan att skapa onödigt undertryck.
Tätning och tryckstyrda lösningar
Sprickor, fogar och rörgenomföringar i grund och källare kan tätas för att minska inflödet av markradon. Tätning ensamt räcker sällan som enda åtgärd, men det utgör ett komplement till andra metoder.
Tryckstyrda lösningar syftar till att skapa ett övertryck inomhus i förhållande till marken, vilket hindrar radon från att sugas in.
Radonsug och åtgärder vid radon i vatten
En radonsug installeras under bottenplattan och skapar ett undertryck i marken, så att radon leds bort innan det når inomhusluften. Metoden är en av de mest effektiva vid markradon.
Vid radon i vatten installeras en radonavskiljare, ofta baserad på luftning, som avlägsnar gasen innan vattnet når tappställen. Efter genomförd åtgärd bör en ny mätning genomföras för att verifiera resultatet.
Frequently asked questions
Vilka hälsorisker medför radonexponering för barn jämfört med vuxna?
Det saknas studier som exakt kvantifierar skillnaden i risk mellan barn och vuxna. Barns lungor är under utveckling och deras andningsfrekvens är högre i relation till kroppsstorleken, vilket innebär en potentiellt högre dos per kilogram kroppsvikt.
Långvarig exponering från tidig ålder innebär en längre ackumulerad dos under livstiden.
Hur kan radonhalten i hemmet mätas och hur lång mättid krävs för ett tillförlitligt resultat?
Radon mäts med radondosor som placeras i bostadens mest använda rum. Mätningen bör pågå i minst 60 dagar under eldningssäsongen, 1 oktober till 30 april, för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde i Bq/m³.
Vilka radonhalter anses vara förhöjda i bostäder och när bör åtgärder vidtas?
Referensnivån i Sverige är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde. Radonhalter som överstiger denna nivå bör åtgärdas.
Radon utgör en hälsorisk även vid lägre halter, men referensvärdet är fastställt utifrån en samlad bedömning av risk och samhällskonsekvenser.
Vilka är de vanligaste källorna till radon i småhus och lägenheter?
De tre vanligaste källorna är markradon som tränger in genom otätheter i grundkonstruktionen, byggnadsmaterial som blåbetong och hushållsvatten från bergborrade brunnar. Markradon är den dominerande källan i de flesta fall.
Vilka åtgärder är mest effektiva för att sänka radonhalten i inomhusluft?
Radonsug under bottenplattan är bland de mest effektiva metoderna vid markradon. Förbättrad mekanisk ventilation minskar radon från byggnadsmaterial.
Tätning av sprickor och fogar i grund kompletterar övriga åtgärder.
Hur påverkar ventilation, årstid och väder radonhalterna inomhus?
Under eldningssäsongen är radonhalterna ofta högre eftersom fönster hålls stängda och uppvärmningen skapar undertryck.
Låg ventilation leder till att radon ansamlas.
Vindstyrka, lufttryck och temperaturskillnad mellan inne och ute påverkar hur mycket markluft som dras in i byggnaden.